Hoppa till huvudinnehåll

Kina bromsar kursfallet

Gatustädare utanför Kinas centralbank
Kinas centralbank Gatustädare utanför Kinas centralbank Bild: EPA/ WU HONG kinesiska centralbanken

Kinas centralbank sänkte räntan och lovade öka likviditeten i banksystemet i ett försök att stoppa kursraset på Shanghaibörsen och för att få fart på ekonomin. De senaste dagarnas kursras har lett till skrämselhicka hos internationella investerare, som är rädda för att det leder till en nedgång i hela världsekonomin.

Kursraset fortsatte i dag på Shanghaibörsen då indexet föll med 7,6 procent. Igår, under ”Svarta måndagen” sjönk kurserna med 8,5 procent. I dag såg sig den kinesiska centralbanken tvungen att ingripa med åtgärder som ökar likviditeten.

Centralbanken sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter till 4,6 procent. Samtidigt sänktes depositionsräntan med samma mått. Det var den femte räntesänkningen sedan förra hösten. Dessutom meddelade centralbanken att reservkraven för stora banker sänks.

- Den kinesiska tillväxten är mycket låg i ett historiskt perspektiv. Jag tror den kinesiska regeringen har varit mycket oroad. På ytan höll de ett pokeransikte och hävdade i det längsta att man fortfarande kan nå sju procents tillväxt. Men bakom kulisserna tryckte de på alla röda knappar de kunde hitta, säger Amy Juan Zhuang, som är Nordeas Asienanalytiker stationerad i Singapore och på Finlandsbesök just nu.

Kraftiga reaktioner

Räntesänkningen har fått kurserna i Europa och USA att stiga i dag efter att har fallit rejält i går. På New Yorkbörsen steg kurserna genast vid öppningen med två procent och på Londonbörsen var kursuppgången drygt fyra procent.

- De globala marknaderna har överreagerat. När Dow Jones föll mest på en dag på decennier – speciellt i USA, där ekonomin ändå är förhållandevis bra, så är det en överreaktion, säger Zhuang.

Redan tidigare i augusti devalverade Kina sin valuta yuan med närmare två procent och det fick internationella investerare att misstänka att Kina försöker minska valutans värde på sikt för att förbättra sin konkurrenssituation.

Kinesiska myndigheter har den senaste tiden köpt aktier för 200 miljarder dollar i ett försök att bromsa kursfallet. Det har ändå inte lyckats och nu har man radikalt minskat stödköpen. Det ses som en seger för den marknadsorienterade falangen inom regimen. Den anser att man ska låta marknaden avgöra kursnivån.

- Om regeringen håller sig borta från marknaden kan kurserna sjunka med ytterligare 12 procent eftersom aktierna fortsättningsvis är övervärderade, säger Wenjie Lu, strateg vid USB Group AG i Shanghai till nyhetsbyrån Bloombergs. Enligt Lu borde regeringen avstå från aktieköp och i stället stimulera ekonomin via investeringar i infrastruktur och miljö.

Även om aktiekurserna fortsätter att sjunka till mera realistiska nivåer, behöver det inte innebära katastrof för den kinesiska ekonomin. Regeringen har fortfarande som mål att den kinesiska ekonomin ska växa med sju procent i år. Centralbankens lösare penningpolitik (lägre räntor och lägre krav på reserver) är ett sätt att försöka säkra tillväxten.

Hamnen i Qingdao , östra Kina
Hamnen i Qingdao , östra Kina Bild: EPA/WU HONG qingdao

Men här finns en risk inbyggd säger Nordeas Asienanalytiker Amy Juan Zhuang.

- Regeringen gav lov åt privatinvesterare att använda fastigheter som pant för aktieplaceringar. Så vad betyder det: jo, att om aktiemarknaden fortsätter dala, så kan de att förlora sitt boende. Slår det här igenom innebär det att vi inte står enbart inför en ekonomisk kris, utan också en politisk kris. Men jag vill påpeka att vi inte vet omfattningen på grund av dålig tillgång till data.

Hur blev det så här?

Den utlösande faktorn för turbulensen var den överraskande devalveringen av yuanen den 11 augusti. Enligt The Economist har mer än fem tusen miljarder dollar gått upp i rök på de internationella aktiemarknaderna. Av dem har två tusen miljarder försvunnit på de två kinesiska börserna. Det är lika mycket som hela Italiens bruttonationalprodukt.

De allt sämre tillväxtutsikterna för den kinesiska ekonomin har dessutom satt press på övriga tillväxtekonomier, särskilt sådana ekonomier som är beroende av export av varor och råvaror till Kina. Mest utsatta är länder de asiatiska ekonomierna. Och det gäller inte enbart tillväxtekonomier utan också utvecklade ekonomier som Japan och Sydkorea.

Ett annat hot mot tillväxtekonomierna är den kommande räntesänkningen i USA. Den amerikanska centralbanken Fed har gett signaler om att den kan komma att höja räntan så tidigt som i september. Dollarns värde har stigit och det skapar problem för ekonomier som finansieras med dollarlån.

2008 åter en gång?

Finns det då en risk att turbulensen på den kinesiska aktiemarknaden kan leda till en ny finanskris i världsekonomin? Det är en given fråga då finanskrisen 2008 är i så färskt minne. Mycket har ändå hänt som talar mot en ny katastrof.

Mycket har gjorts i de västliga ekonomierna för att förhindra nya finanskriser. I USA och i Europa har banksystemet förstärkts och bankövervakningen har förbättrats. Bankunionen inom EU kommer att bättre än förr kunna förhindra att bubblor som den år 2008 ska uppstå och brista.

Trots att det kinesiska banksystemet är sårbart och risken för bankkonkurser är stor, är risken ändå liten att hela systemet kommer i gungning. Den kinesiska ledningen kommer inte sitta och se på hur en eventuell finanskollaps sker, såsom de amerikanska myndigheterna gjorde 2008.

- Men efter förra veckans krasch väntade marknaden att regeringen skulle ingripa. Inget hände. Efter måndagens dystra börsdag hoppades kineserna igen på nyheter om behövliga reformer. Men inget sades. Så nu väntar alla på ingripande från Peking, med reformer för att framför allt öka möjligheterna för privata investeringar i landet, säger Zhuang.

Kan Asienkrisen 1997 upprepas?

En jämförelse med den asiatiska finanskrisen 1997 är heller inte problemfri. Den krisen berodde på att tillväxten finansierades med utländsk låntagande, samtidigt som bankinspektionen var lös eller saknades helt. Det hela slutade med en kollaps för både företag och hushåll som ledde till finans- och valutakriser i många länder.

Nu är de asiatiska ekonomierna inte på långt när lika skuldsatta som 1997. Dessutom har ekonomierna större valutareserver och flytande växelkurser. Också övervakningen av det finansiella systemet fungerar på ett helt annat sätt än tidigare.

Mjuklandning eller hårdlandning?

Trots att Nordeas Asienanalytiker målar upp ett katastrofscenario för världsekonomin om allt skulle gå helt snett, är Amy Juan Zhuang ändå lite optimistisk.

- Risken för en hårdlandning av allt det här är mycket begränsad. Men risker finns för åren 2016 och speciellt 2017. Det troligaste scenariot är ändå att Kina får en mjuklandning.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes