Hoppa till huvudinnehåll

Elisabeth Rehn: Presidenten borde uttala sig tydligare i flyktingfrågan

Elisabeth Rehn
Elisabeth Rehn Elisabeth Rehn elisabet rehn

När president Sauli Niinistö höll sitt tal till ambassöderna i tisdags och uttalade sig om flyktingkrisen, blev Elisabeth Rehn fundersam.

-Vad var det riktigt han menade med att säga att vi måste antingen göra något utomlands eller här hemma, men att vi inte kan göra båda?

Enligt Rehn bör vi idka påtryckningar för att fredsförhandlingar inleds och att man bör ta kvinnor med i förhandlingarna.

-Det här är särskilt viktigt i Syrien, men också i Nigeria där Boko Haram härjar och i centralafrikanska länder med olika pågående kriser.

-Nu har vi på gång en ny folkvandring och då kommer det också sådana personer med som inte har flyktingstatus. Till exempel från Eritrea kommer det personer som inte lever i krig. Det kommer också folk från Afrika vars levnadsförhållanden försämrats på grund av klimatförändringen: oändlig torka och fruktansvärda översvämningar. Allt det här gör att folk börjar vandra.

Elisabeth Rehn är noggrann med att poängtera att det inte är vår skyldighet att ta emot alla som vandrar, men vi har en skyldighet att ta emot dem som lever under verkligt hot.

-Men när det kommer till president Niinistös tal så måste jag säga att jag inte riktigt förstod vad det var han ville få sagt. Jag ser nämligen att man kan vara både aktiv där var problemen föds och göra sin humanitära insats som vi har förbundit oss till med både FN-avtal och inom EU. Jag tycker att vi inte i någon händelse får elda under den här rädslan som nu verkar flamma.

Rehn efterlyser ett tydligare budskap från presidenten

På frågan om Elisabeth Rehn anser att president Niinistö eldar under oron, svarar hon att hon inte vill uttala sig om det.

-Men jag hade varit hemskt glad om han skulle ha varit lite tydligare. Nu kan man tolka det som han sade som man själv vill. Antingen som lite hets, eller någonting som lugnar oss. Och jag hoppas ju verkligen att han menade att lugna ner oss.

Frågan är vad en president och värdeledare borde göra när rasismen ökar i takt med att flyktingströmmarna blir större. Elisabeth Rehn svarar så här:

-Vi borde komma ihåg hur mycket vi finländare också har rört bort oss härifrån i tiotusental och hundratusental. Både porkalabor och karelare blev förflyttade, både män, kvinnor och barn. Det var rika och fattiga, bönder och drängar. Inte blev alla då så väldigt välkomnade heller. Inte var alla då heller förtjusta över att ge husrum åt dem som kom, men man gjorde det ändå. De som lämnar sina hem får nog förbereda sig på att man inte bara bemöts av jubel och glädje.

-Men att vi kyrkslättsbor skulle ha så många negativa synpunkter på dem som nu har kommit till oss. Jag förstår att det var förvirrande och hände plötsligt. Men att vi genast ska utgå ifrån att varje man våldtar vår dotter och att vår cykel blir stulen.

-Det som nu är viktigt när vi hanterar den här flyktingsituationen är att vi ser varifrån de asylsökande kommer, att de faktiskt kommer från områden där de är hotade.

Naiva uppfattningar

-Men så tycks vi ju också ha en lite naiv uppfattning om flyktingar i detta land. En riktigt bra och acceptabel flykting är uthungrad, har flugor i ögonen, är skorvig och ser eländig ut. En sådan får absolut inte ha en mobiltelefon eller märkeskläder. Folk verkar inte förstå vad det politiska hotet, dödandet och krigandet är som gör att de här människorna måste fly.

-Om man nu bara tittar på Syrien, så finns där ju inte bara en hotbild, utan flera. Landets president är en av de värsta busarna. Det vågar jag säga nu när jag inte mera har diplomatiska uppdrag. Många andra suspekta fraktioner har också tagit sina positioner, medan omvärlden såg på helt impotent i fyra år i stället för att genast ingripa och ta itu med problematiken.

-Vi måste se vad flyktingskap faktiskt är grundat på. Det är inte fråga om hungersnöd.

Hälsningar till Forssa

Elisabeth Rehn vill också skicka hälsningar till Forssa, där stadsstyrelsen har bestämt att inte ta emot asylsökande trots att man har ett tomt hotell i staden.

-Jag tycker att forssaborna är väldigt kortsynta i sitt beteende. Det är patetiskt att vi finländare som har blivit hjälpta så himmelens mycket efter kriget inte längre erkänner det med tacksamhet.

På torsdag diskuterar Svenska Yle hur vi ska hantera den pågående flyktingskrisen och det ökande antalet flyktingar. I Obs debatt diskuterar Årets flyktingkvinna årsmodell 2007 Emina Arnautovic, fredsforskaren Tarja Cronberg, docent Arno Tanner och författaren André Noel Chaker under ledning av Bettina Sågbom.