Hoppa till huvudinnehåll

Esko Ahos samhällsfördrag skulle få Finland på fötter

När Finland höll på att glida in i ekonomisk recession började statsminister Esko Aho med sin regering och finansminister Iiro Viinanen diskutera om ett samhällsfördrag.

I Finland har vi en lång historia av inkomstpolitiska helhetslösningar (inpo, på finska tupo). Dessa avtal har ingåtts genom trepartsförhandlingar mellan arbetsgivare, arbetstagare och regering. När Finland höll på att glida in i ekonomisk recession började statsminister Esko Aho med sin regering och finansminister Iiro Viinanen diskutera om ett samhällsfördrag där alla parter skulle komma till en konsensus om hur man skulle spara.

I Obs diskuteras för vad och för vem Esko Ahos samhällsfördrag egentligen är. Allan Rosas, professor i folkrätt, säger att samhällsfördrag ursprungligen kommer från 1600-1700-talets upplysningsfilosofer som John Locke och Rousseau och innebär ett avtal man gör med sina medborgare. Ordet samhällsfördrag har ännu en positiv klang, medan "konsensus" i recessionens Finland fått en negativ klang och börjat innebära bara nedskärningar.

Ingen vet ännu vad samhällsfördraget skall innebära. Men det är ett tvåårigt avtal som skall pressa ner kostnaderna i Finland: löner, priser, industri och dessutom omorganisera konkurrenslagstiftningen.

Samhällsfördraget blir också ett prov på om den nya borgerliga regeringen kan komma överens om något med löntagarorganisationerna utan socialdemokraternas hjälp.

Socialdemokraternas ordförande Pertti Paasio förstår inte Esko Ahos fördrag där arbetslösa och pensionärer skall betala. Lönesänkningar är man i princip för i oppositionen, men man vet inte om man kan godkänna ett avtal som slår på de fattiga.

Statsminister Esko Aho och finansminister Iiro Viinanen har träffat ledarna för fyra löntagarorganisationer. Det samhällsfördraget egentligen går ut på är hur man skall kunna spara pengar. Och att alla skall spara. Lauri Ihalainen från FFC tycker höginkomstagarna måste offra mera än låginkomsttagarna, medan Esa Swanljung från FTFC anser att alla skall behandlas lika.

Susanna Ginman intervjuar Aho efter den inledande diskussionen, men hon får inte mera kött på benen av statsministern. AFC:s VD Tapani Kahri säger att arbetsgivarna är beredda att komma med i ett samhällsfördrag.

President Mauno Koivisto vill inte delta i diskussionen om samhällsfördraget. Regeringen åtnjuter dock hans förtroende och han menar att man har goda förutsättningar för ett avtal. Ordförande för industrins centralförbund Jaakko Ihamuotila vill sänka lönerna. Alla hinder för utländsk investering i Finland borde avskaffas.

Regeringen med statsminister Esko Aho och finansminister Iiro Viinanen vill med sitt avtal höja skatterna, sänka priset på jordbruksprodukter och virke, samt frysa priser och löner.

Löntagarorganisationerna kunde tänka sig att gå med på att frysa lönerna, men inte på att sänka lönerna. Det är skulle i så fall vara första gången lönerna fryses sedan andra världskriget. Avtalet på två år skulle också gälla en slopad semesterpenning och de s.k. Pekkanen-dagarna skulle slopas. Andra sparåtgärder skulle vara tvångspermitteringar, nedskärning i socialskyddet och barnbidraget. Regeringen hotar att göra en ännu blodigare budget om löntagarorganisationerna inte går med på avtalen.

Att sänka lönerna för att få igång exporten väcker diskussion. Målet med dessa åtgärder skulle vara en sänkning av arbetslösheten. Och man skulle också kunna investera och bygga nytt och skola om sig. Men löntagarorganisationerna valde att offentligt tacka nej till den typens samhällsfördrag.

Den tredje parten: arbetsgivarna menar att man inte kan gå med på fördraget utan lönesänkningar för då skulle Finland inte vara konkurrenskraftigt. Förbunden krävde en sänkning av lönerna. Men det går inte löntagarorganisationerna/fackförbunden med på.

Ahos samhällsfördrag sköts i sank. Samhällsfördraget förblev en gåta för de flesta finska medborgare, och en större kritisk diskussion fördes inte kring avtalet. Däremot kom nedskärningarna att drabba alla. Trafikminister Ole Norrback kommenterar att det skulle vara värre för alla att inte göra något för ekonomin blir sämre och sämre.

Också regeringen och riksdagen sänkte sina löner. Man ville föregå med gott exempel. Industriarbetarna strejkade mot alla nedskärningar och mot Iiro Viinanens uttalande att det är onödigt att höra till facket.

Landet Finland gick dock mot sänkta löner och tvångspermitteringar i stället. Och devalvering.

Riksdagsval i Finland

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Ge oss sexualupplysning!

    "Jag var 14 år när jag blev gravid."

    "Jag var 14 år när jag blev gravid, jag hade aldrig hört talas om preventivmedel." Så säger en anonym kvinna 1968.

  • Att vara en ogift ung mamma på ett mödrahem

    Vad gör man om man märker att man väntar barn 1980?

    Den månatliga skräcken för att vara gravid har inte försvunnit trots p-pillren. Och vad gör man om man märker att man väntar barn 1980? Om man inte har bostad, man eller jobb? För vissa kan Ensikoti vara en hjälp i nöden.

  • Minns i november

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet