Hoppa till huvudinnehåll

"Tänk på hur du pratar om flyktingar"

Flykting
Använd inte orden illegal och flykting i samma mening. Flykting Bild: Yle/Frida Lönnroos illegal flykting

Orden man använder påverkar den som lyssnar. När diskussionen berör utsatta grupper är det extra viktigt att fundera på både vad man säger och vad det är man hör.

Medier, politiker och alla som deltar i den offentliga diskussionen sätter tillsammans upp spelregler för hur man diskuterar ett ämne. Medierna påverkas av diskursen i samhället och privatpersoner snappar upp orden som medierna använder.

Ganska få men aktiva hetsare

Det rådande samhällsklimatet avspeglas i debatterna om flyktingkrisen. Sociolog och forskare Karin Creutz tycker att något i samhället är fel eftersom retoriken är så pass aggressiv.

– När flyktingskap behandlas i diskriminerande ordalag kan vi fråga vad som har slagit slint i samhället.

Att diskussionerna ibland är direkt hatiska och kränkande är oroväckande, säger Creutz. Speciellt debatterna som pågår på nätet är oacceptabla.

– Diskussionen spårar ur i koppling till artiklar som behandlar flyktingskap och också på egna forum och diskussioner. Ofta är det inte ens frågan om stora massor som kommer med de värsta rasistiska inläggen, det är små grupper som är mycket aktiva. Det här är viktigt att komma ihåg, säger Creutz.

En del retorik motsvarar den som riktade sig mot judarna i 30-talets Tyskland, säger Creutz.

Vissa ord är inte okej

Förutom rasistiska uttalanden från privatpersoner på sociala medier och diskussionsforum är också en del politikers retorik aggressiv, enligt Creutz. Sannfinländarna har sänkt ribban för vad som är okej att säga.

– I sannfinländarnas fall har det mycket att göra med populistisk retorik, att använda en sådan retorik som talar till folket. De har tyvärr i många avseenden också lyckats med att använda diskriminerande retorik på ett sådant sätt att ingen riktigt har reagerat på det, och det har banat väg för en terminologi som är diskriminerande.

Exempel på ord som används för att de har en har en negativ tolkning eller konnotation, de bär med sig en negativ tolkningsram. Sådana ord är till exempel ekonomisk migrant, finskans "elintasopakolainen", det vill säga levnadsstandardsflykting, och illegal asylsökande.

– Till exempel Slunga-Poutsalo har flera gånger placerat ordet "olaglig" framför ordet "asylsökande". Det är ett ord som inte betyder någonting. Man kan inte vara en olaglig asylsökande. Antingen är man en asylsökande eller så är man inte.

Ord som borde vara neutrala kan också få en negativ konnotation med tiden. Creutz nämner ordet invandrare, som med tiden har fått en negativ klang på grund av den negativt betingade diskussionerna som ordet figurerat i.

Medier ska tänka på ordval och innehåll

I det stora hela får medierna bra kritik från forskare angående flyktingkatastrofen. Att rapporteringen hålls på en human nivå är viktigt. Det har varit mycket reportage och intervjuer med flyktingar.

– Det är viktigt att människor får en uppfattning om vad det är som flyktingarna flyr ifrån. Det är ingen resa man ger sig ut på bara för nöjes skull, det är en livsfarlig resa som man ofta gett upp allt för.

Men det finns också rum för förbättring. Ann-Charlotte Sirén-Borrego från Röda Korset tycker att till exempel orden kvotflykting och flyktingström kan ge fel associationer.

– När man å ena sidan talar om kvotflyktingar och andra sidan flyktingar som beviljats flyktingstatus via asylprocessen kan det uppfattas som två olika sorters flyktingar. Fast de har tvingats lämna sina länder av samma orsaker och har samma rättigheter när de etablerat sig i Finland, säger Sirén-Borrego.

Ordet flyktingström kan ge bilden av miljontals människor som okontrollerat kommer över landets gränser, säger forskare Karin Creutz. Ord som kopplar människor med naturfenomen borde undvikas.

Istället för flyktingström kunde man använda flyktingkris, säger Sirén-Borrego. Det är frågan om en kris och ordet ström ger ingen riktig bild av situationen i vilken människorna befinner sig och kan lätt tolkas som hotbild.

Du påverkas av vad du läser

Det är svårt att kunna missa flyktingfientliga uttalanden. Det vet tre studerande som börjar sina studier på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Mette Bergh, Jennifer Snårbacka och Mikko Salminen följer med diskussionerna.

Studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
Mikko Salminen, Mette Bergh och Jennifer Snårbacka följer med debatterna om flyktingkrisen. Studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Bild: Yle/ Frida Lönnroos mette bergh

– Jag tror att vi börjar använda de ord som finns i medierna också i vårt vardagliga tal, säger Snårbacka.

Hon tycker att medierna inte alltid lägger ut fotografier som är respektfulla av lidande människor. Bergh håller med och uppskattar att läsa om de mer människoporträtten och de mer djupa rapporteringarna om flyktingar.

Mikko Salminen som har bott i Holland tycker invandrarfientlighet syns i flera länder.

– Om det är någon som kommer från ett fattigt land är personen en ekonomisk flykting men om det är någon av oss som söker sin dröm i Amerika har det en positiv konnotation. Fast båda är ute efter att förbättra sitt liv, säger Salminen.

Hur ska man då förhålla sig till ämnet?

Både Sirén-Borrega och Creutz efterlyser mer eftertanke och en kritisk blick när det kommer till diskussionen om flyktingar. Ord kan klinga antingen positivt eller negativt.

När man pratar om flyktingar är det viktigt att komma ihåg att det är frågan om människor, säger forskare Karin Creutz.

– Jag tycker att en ganska enkel utgångspunkt som vi alla kan tänka på är att man funderar på hur man själv vill bli benämnd. Hurdana termer accepterar man gällande sig själv och hur skulle det kännas att bli kategoriserad enligt en stereotyp, säger Creutz.

Hur ska Finland och Europa hantera flyktingkrisen? Obs behandlar frågan i en längre specialsändning ikväll på Yle Fem kl.19:55-21:00.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes