Hoppa till huvudinnehåll

Ejdern är rödlistad men jagas som förut

Ejdern har varit skärgårdens vanligaste fågel men nu rasar antalet ejdrar mycket snabbt. Forskare är upprörda då inget görs för att förbättra ejderns situation. Jakten fortsätter och frågan diskuteras inte.

Fokus borde nu flytta från ejderns fiende havsörnen till ejdern. Havsörnen är inte längre hotad.

- När det gäller ejdern så är vi ganska hjälplösa och handlingsoförmögna. Vi sitter bara och väntar på att något ska hända, säger forskningsledare Mikael Kilpi på forskningsinstitutet Aronia vid Yrkeshögskolan Novia.

Kilpi menar att man nu på allvar borde fundera över hur hotad ejdern är.

Från 200 000 till 40 000 par på tjugo år

- Det har gått jättesnabbt och det är det mest bekymmersamma av allt. Ejdern är en långlivad art och den ska inte minska så här. Något har hänt.

Ännu för 20 år sedan fanns det cirka 200 000 ejderpar. År 2013 räknade man med hälften av det. Nu, endast två år senare, finns det endast cirka 40 000 ejderpar.

Den största orsaken till minskningen speciellt i ytterskärgården är havsörnen. Det har forskarsteamet på Aronia kommit fram till. Havsörnen har ökat markant. Andra arter som tar sitt är mårdhunden och minken.

- Men de är inte lika stora problem. Ejdern är inte speciellt känslig för minken, säger Kilpi.

Den ikoniska havsörnen

- Naturligtvis är det bra att havsörnen har ökat. Vi räddade ju havsörnen, det är en ikonisk art. Den är naturskyddets nummer ett. Men det har lett till sidoeffekter som inte är önskvärda.

Tack vare ett idogt skyddsarbete har havsörnarna räddats från utrotning. För 40 år sedan fanns det knappt några havsörnas alls. År 1975 klarade sig endast 4 ungar. Kilpi uppskattar att det idag finns kanske 700-800 havsörnar.

Havsörnen med sitt vingspann på upp till 2,5 meter är den största rovfågeln i Nordeuropa och en av de allra största i världen.

En havsörn sitter på en elstolpe.
Havsörnen stressar honorna och är ett stort hot mot ejdern. En havsörn sitter på en elstolpe. Bild: Yle örn

Vi räddade havsörnen men nu hotas i stället ejdern

Kilpi tror inte att någon tänkte på följderna när havsörnen skulle räddas.

- Det dikterades mera av att det gick riktigt dåligt för havsörnen och det var ju så. Men sedan lyckades man över all förväntan.

Unga havsörnar är som tonårsligister på ejderholmarna

På Kilpis hemort Hangö finns många häckande havsörnar som bor tätt.

- Men det är inte de häckande paren som är de stora skurkarna. Det är främst de unga örnarna som far omkring som tonårsligister och putsar rent alla holmar.

Havsörnen påverkar också andra än ejdern. På grund av havsörnen häckar exempelvis inte storskarven längre i Raseborgs yttre skärgård. I Pargas har antalet bon reducerats till en tredjedel på fyra år. Antalet bon minskade betydligt också i Kyrkslätt. Havsörnen tros förstöra bon.

Också EU involverat i ejderfrågan

EU har rödlistat ejdern. Den hör alltså officiellt till de hotade arterna.

Största delen av Östersjöns häckande ejdrar finns i Finland och Sverige. Kilpi påpekar att också EU:s marina havsstrategidirektiv kräver att vi behåller alla arter i Östersjön på en "gynnsam nivå".

- Man borde bry sig om ejdern lite mer. Det gör vi inte nu, säger Mikael Kilpi.

Jakten på ejder fortsätter som förut

Ejdern får jagas i hela landet från den 20 augusti till sista december, men gudingen (hanen) jagas redan från och med den 1 juni.

Europeiska kommissionen ville i våras att Finland förklarar varför gudingjakten startar redan i början av juni. Kommissionen tolkar att den strider mot fågeldirektivet då arten minskar så snabbt. Kommissionen vill föra ärendet till EU-domstolen om inte Finland har tillräckligt goda motiveringar. Ärendet är ännu på hälft.

Alla gudingjägare ska framöver direkt meddela om sin fångst i det nya digitala oma riista-programmet som viltförvaltningen upprätthåller.

- I det här läget anser jag att man kunde avhålla sig från att skjuta ejder, säger Kilpi.

Då stammen har rasat så har könsfördelningen blivit mycket skev. Det går i år mer än två gudingar (ejderhanar) per åda (ejderhona).

Att räkna ejdrar är ingen forskning

Något som upprör Kilpi är att det finns stora luckor i fågelforskningen.

- Vi har ingen forskning i Finland i den bemärkelsen att man skulle ta reda på orsakerna. Man räknar en-två-tre ådor det ena året efter det andra. Så lägger man det i ett tidsperspektiv. På det viset ser man om stammen går ner eller upp. Men det är ju inte forskning.

Maikel Kilpi är forskningsledare på Aronia.
Mikael Kilpi Maikel Kilpi är forskningsledare på Aronia. Bild: Yle/Tove Virta ejderforskare,Ekenäs

Från det att forskarna märker att något är fel kan det gå många år tills det sker konkreta förändringar.

- Man borde nu se vad som håller på att hända, diskutera om man kan göra något åt det och vad i så fall. Men den diskussionen har inte kommit igång i Finland.

Om du Mikael Kilpi fick välja, vad borde göras?

- I teorin borde vi först och främst förbättra överlevnaden hos honorna. Vad det betyder i praktiken är det som ska diskuteras. Där har myndigheterna ett ansvar att sätta igång diskussionen.

Han riktar sig till Miljöministeriet, Finlands miljöcentral och Jord- och skogsbruksministeriet.

- Diskutera nu vad det egentligen handlar om. Vilket är det stora problemet? Kan vi göra något? Ska ejdern bli en halvtam landsfågel istället för skärgårdsfågel?

Ejdern kan gå från vanligast till mycket ovanlig

Om utvecklingen fortsätter blir en mycket ovanlig art, menar Kilpi.

- Vi kan också fundera på mer fantasifulla lösningar. Ska vi gå över till en ejderhushållning som finns i Norge eller på Island där ejder är halvtam och sköts om som en sådan fågel?

Gudingflock på flykt.
Gudingflock på flykt. Bild: Mikael Kilpi gudingjakt

Så vem är det egentligen som bestämmer vilka arter som ska vara vanliga, vilka som får finnas och vilka inte?

- I sista hand är det ett politiskt beslut. Den allmän opinionen är en stark faktor, se exempelvis på skarvarna.

Skydda ejdern istället för havsörnen

Havsörnen är karismatisk och är en art som den allmänna opinionen anser att ska finnas.

- Vi forskare vet vad som kommer att hända med ejdern. Men det kanske inte finns en beställning på att åtgärda problemet.

Kilpi ser att myndigheterna nu borde förstå att havsörnsstammen är stabil. Arten klarar sig.

- Den är inte mer i riskzonen. Istället borde man ta en sådan inställning att ejdern är i fara, säger han.

Ministeriet lovar inga forskningspengar

Det finns många åsikter om varför ejderstammen minskar, säger biträdande avdelningschefen Christian Krogell på Jord- och skogsbruksministeriet.

- En del säger att det är Östersjöns allmänna situation med näringsförhållanden och bottenvegetation, musselförekomst och så vidare. En del säger att det är predatorer. En del talar om havsörnen. En del talar om parasiter. Är det människan, miljön eller något helt annat?

Frågorna är många men ejderforskningen lovas inte mera pengar. De stora rovdjuren är viktigare just nu, förklarar ministeriets man.

- Det är betydligt mera prioriterat att forska i risker och möjligheter att leva jämsides med varg och björn än att forska i den här frågan.

Det finns alltså inte pengar. Krogell säger karrikerat att ejderforskningen inte prioriteras om det finns 100 000 ejderpar.

- Men när stammen är nere i 10 000 par, kan det beviljas pengar.

Rättelse: Ordet mård är bytt till mårdhund den 3.9 klockan 10.35.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland