Hoppa till huvudinnehåll

Hon äger inte en endaste plastpryl

Ila Nordman
Ila Nordman bloggar om sin hållbara livsstil på bloggen Morotsliv. Ila Nordman Bild: Yle/Petter Sandelin ila nordman

Den som går in i Ila Nordmans kök skulle aldrig få syn på en påse snabbmakaroner. I stället kanske en sprängticka puttrar på spisen. Ila Nordman har bestämt sig för att leva ekologiskt fullt ut.

I Ila Nordmans lilla stuga ute i skärgården lever hon och hennes sambo så ekologiskt de bara kan. I hemmet finns inget plast och knappt några kemikalier alls. De har el, men inget rinnande vatten. I oktober tar paret sitt pick och pack och flyttar till Thailand över vintern, för att kunna leva ännu enklare.

Ifall du skulle besöka Ila i hennes hem skulle du antagligen lägga märke till hennes intresse för det ekologiska.

Håll det enkelt

Jag vill leva mer ekologiskt – hur gör jag? Ila Nordman som driver bloggen Morotsliv och snart är utbildad näringsterapeut ger dig tips:

  • Börja där det känns som roligast, med sådant som intresserar dig. Det ska kännas enkelt.
  • Gör den ändringen och kör med den en tid, och sedan tar du nästa.
  • Sätt inte för stor press på dig själv. Det här handlar om val du ändå gör varje dag.
  • Ha kul med dina nya upptäckter!

- Det luktar lite konstigt i skåpen och där finns några ovanliga produkter. Folk reagerar nog när de är hemma hos mig. De frågar varifrån jag hittat olika saker och hur de kan skaffa dem, säger Ila.

Började med en burnout

Ilas ekologiska liv började med mat. 2009 fick hon en burnout och mådde riktigt dåligt. Då bestämde hon sig för att ändra på sin livsstil så att hon aldrig skulle må så där dåligt igen. Metoden var råkost.

- Då startade jag bloggen Morotsliv, för att testa att äta endast vegetarisk råkost i en månad.

Månaden förlängdes och råkosten blev en del av hennes livsstil. Ett tag var all mat hon åt rå.

- Numera äter jag mellan 70 och 100 procent råkost om dagen. Det är inte så svårt som många tror. Men jag tror att man också ska äta kokad mat, för jag märker ju att jag mår bra av det, säger hon.

Huden äter kemikalier

När Ila fick in matrutinen och märkte att hon mådde bra av den började hon fundera på kemikalierna vi sätter på vår hud varje dag.

- Jag började fundera på vad som finns i min hemmiljö som kan påverka och störa mina hormoner och göra att jag mår sämre. Så jag städade ut där och köpte bättre produkter.

Det började alltså med en tanke på den egna kroppen, men miljötänket finns såklart också där. Ila berättar att hon alltid varit väldigt mån om djur och natur och att man inte får skräpa ner.

- När du börjar fundera på att ta hand om dig själv, så tar du automatiskt också hand om din närmiljö och personer i din närmiljö, säger hon.

Jag får ofta frågan om det inte blir jobbigt att hela tiden gå och tänka på vad man inte får äta, smörja in sig med eller köpa.

Håll inte tillbaka – byt ut

I affärerna är det de konventionella produkterna som regerar. Visst kommer det hela tiden fram nya ekologiska produkter, men utbudet är ändå ganska litet och ofta dyrt. Vi frågar vad det är som gör att Ila orkar hålla upp sin livsstil. Blir det inte jobbigt att hålla så grym koll på allt och sålla bort en massa produkter hela tiden?

- Det är intressant att du säger det där med att avstå och säga nej till saker. Jag får ofta frågan om det inte blir jobbigt att hela tiden gå och tänka på vad man inte får äta, smörja in sig med eller köpa. Då brukar jag säga att ifall jag skulle gå runt och tänka så skulle det nog bli skitjobbigt.

Nyckeln är att förstå varför du vill undvika en viss produkt eller ett visst ämne.

- Det första steget är att förstå och att avstå, men det är bara en pytteliten bit av allt. Sedan börjar man fundera på alternativen och man går igång på det och vill bara mera och mera. Det är skitkul, säger hon.

Man måste få unna sig

Ibland kan Ila sakna vissa saker från sitt gamla liv, men när vi ber henne nämna något kommer hon inte på en enda grej. Det verkar inte vara så viktiga saker alltså. Orsaken till det här är kanske Ilas filosofi om att man måste få unna sig förbjudna saker ibland.

- Man måste inte gå in i det till 100 procent och aldrig göra undantag. Jag tror på undantag.

Det handlar inte om att man lämnar bort en massa saker. Man byter ut till något bättre.

Ila kan unna sig choklad, ett glas vin eller till och med en maträtt som innehåller kött. Kötträtter äter hon ändå allt mer sällan, eftersom hon inte riktigt tycker om det längre.

- Det går att leva helt normalt, absolut. Det som det handlar om är de små valen, de vi gör varje dag. När andra tar sin kaffekopp häller jag i lite svamp i mitt heta vatten, säger hon.

När andra bakar en sockerkaka bakar hon en råchokladbakelse eller något annat mer hälsosamt.

- Det handlar inte om att man lämnar bort en massa saker. Man byter ut till något bättre. Det där blir som ett spel eller en lek i sig själv, att göra bättre och bättre val.

Att plastbanta

Ett av de senaste årens trendord måste väl vara plastbanta, alltså att göra sig av med plast vi har i hemmet. Ila har självklart plastbantat och nu har hon extremt lite plast i sitt hem. Att göra sig av med i princip all plast låter kanske lätt överdrivet. Hur mycket skada kan en liten plastlåda egentligen göra?

Ila Nordman
Ila Nordman har plastbantat sitt hem i omgångar. Ila Nordman Bild: Yle/Petter Sandelin ila nordman

- En plastburk gör inte så mycket skada, men vad gör du med den? Har du mat i den? Äter du maten från den? Värmer du till och med maten i den? I så fall har du en hel hop med kemikalier där.

Ila berättar att plasten kan innehålla ftalater och bisfenoler – ämnen som kan gå in och störa dina hormoner och vara potentiellt cancerframkallande på sikt.

- Och är det något som är vanligt i dag så är de ju cancer, och det är inte alls något konstigt.

Ila har plastbantat sitt hem i omgångar. Vill du plastbanta måste du alltså inte genast gå hem och slänga all plast. I stället kan du tänka efter en gång extra varje gång du ska köpa något nytt.

- Ska jag ha något att förvara min mat i köper jag glas eller rostfritt stål. Plast är dessutom oftast en förbrukningsvara. Du kanske använder det en gång eller några gånger. Men köper du något i glas eller rostfritt så håller det i evigheter.

En djungel av information

Nästan varje dag slängs ny information i ansiktet på oss: Choklad är nyttigt! Nej, choklad ger dig cancer! Nej visst är choklad nyttigt! Men bara mörk sådan. Och så fortsätter det. Ila tycker om att samla på sig ny kunskap och säger att man absolut inte kan bli fullärd över en natt.

Hon tycker det är väldigt intressant med forskning och letar ofta efter nya råd och rön.

Forskningsfusket i dag är skrämmande. Det är skrämmande hur företag kan köpa forskning för att säga något som ska hjälpa dem att sälja mera produkter.

- Jag brukar titta på många läkarkonferenser och annat där det händer mycket och presenteras mycket ny forskning. Jag läser mycket böcker och på hemsidor där jag vet att det finns bra information.

Men hur vet man vad man kan lita på?

- Man väljer och sållar och man ska vara kritisk. Det är kanske det allra viktigaste. Man ska inte köpa något bara för att det står så, utan tänk själv – låter det här logiskt? Och fram för allt – vem har köpt det här? Vem är det som tjänar pengar på den här informationen?

När det kommer fram ny forskning brukar Ila alltid försöka ta reda på ifall det handlar om pengar eller fakta.

- Forskningsfusket i dag är skrämmande. Det är skrämmande hur företag kan köpa forskning för att säga något som ska hjälpa dem att sälja mera produkter. Det är hemskt.

Tar kritiken med ro

Det mesta som kan anses lite ovanligt brukar få kritik. Ila har också fått kritik på sin blogg, men hon tar det med ro. Hon tycker det hör till.

- Det är okej, man måste få tycka och tänka. Att överhuvudtaget reagera är det viktigaste. Det spelar inte så stor roll ifall du reagerar positivt eller negativt, för det betyder ändå att du har tänkt till.

Ila tycker inte att alla ska göra precis som hon, men hon hoppas att hon kan vara en inspirationskälla för folk.

Nyligen publicerat - X3M