Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingkrisen: Juncker lägger fram förslaget om bindande kvoter

Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker håller i dag sitt första ”tillståndet i unionen-tal" inför EU-parlamentet i Strasbourg.

I sitt anförande kommer Juncker att lägga fram EU-kommissionens förslag på nya bindande flyktingkvoter för medlemsländerna.

Tanken är alla EU-länder ska ta ett moraliskt ansvar i den rådande flyktingkatastrofen som är den värsta sedan andra världskriget.

Enligt förslaget ska Grekland, Italien och Ungern avlastas och därför föreslås det att 120 000 flyktingar flyttas från dessa tre länder till andra europeiska länder.

Ny bindande och permanent mekanism

Juncker föreslår bindande och permanenta kvoter för flyktingmottagandet.

Enligt Junckers plan ska de stora EU-länderna, Tyskland (26,2 procent), Frankrike (20 procent)och Spanien (12, 4 procent) bära det största ansvaret och stå för cirka 60 procent av de 120 000 flyktingar som omfördelas.

Finlands andel skulle vara 2 procent eller 2 398 flyktingar.

Kvoterna beräknas utgående från en mekanik som beaktar medlemslandets BNP (40 %), befolkningsmängd (40 %) och arbetslöshetsgrad (10 %) samt hur många asylsökande landet tidigare har mottagit.

EU lovar att kompensera medlemsländerna med 6 000 euro för varje flykting.

Om ett EU-land väljer att inte ta emot flyktingar så ska landet kunna köpa sig fritt.

Summan motsvarar 0,002 av landets bruttonationalprodukt. Landet kan stanna utanför flyktingkvoterna bara ett år i taget.

Pengarna ska sedan kanaliseras till en fond som upprättas för ändamålet.

Storbritannien, Irland och Danmark kommer inte att delta eftersom de på grund av olika undantag enligt EU-lagstiftningen står utanför kvotsystemet.

Bindande kvoter stort tvistefrö

Redan i maj föreslog EU-kommissionens ett bindande system, men i juni efter utdragna nattliga förhandlingar kom EU:s stats- och regeringschefer överens om att fördelningen av 40 000 flyktingar ska vara frivillig.

EU-länderna har hittills bara lyckats enas om att fördela 32 000 asylsökande.

På måndag möts EU:s inrikesministrar för att diskutera både fördelning av de 40 000 flyktingarna och det nya förslaget på ytterligare 120 000 flyktingar.

Tanken är att den mekanism som EU-kommissionen nu föreslår ska kunna användas i motsvarande flyktingkriser även framöver - således nya kvoter varje gång flyktingströmmarna ökar.

Även om de stora flyktingströmmarna de senaste månaderna har ökat trycket kommer det att bli väldigt svårt att få 28 medlemsländer att enas om bindande kvoter.

Det är framför allt medlemsländerna i Öst- och Centraleuropa som har ställt sig på tvären.

Till exempel Polen anser att landet bör ha beredskap att ta emot asylsökande från Ukraina och därför inte kan binda sig till permanenta kvoter.

Finlands utrikesminister Timo Soini (Sannf) anser att förslaget står i strid med Dublinfördraget, och har sagt att han inte kan godkänna ett system med bindande kvoter.

Väntas utdragna förhandlingar

Det är i första hand Tyskland och Frankrike som driver på en ny flyktingpolitik inom EU.

Också Sverige och Nederländerna har sagt att de stöder EU-kommissionens initiativ.

EU:s inrikesministrar kommer knappast att enas om EU-kommissionens förslag på sitt möte på måndag.

Det blir nog EU:s stats- och regeringschefer som får dryfta förslaget när de samlas till ett toppmöte i Bryssel i medlet av oktober.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes