Hoppa till huvudinnehåll

Ingrid Bergman - karriären, kameran och kärleken

Ingrid Bergman levde upp varje gång en kamera riktades mot henne. Det var en kärlek så intensiv att män och barn aldrig kunde konkurrera med den. När Stig Björkman fick tillgång till hennes privata arkiv visade det sig att hon dessutom själv gärna filmade. Allt och alla.

I år har det gått 100 år sedan Ingrid Bergman föddes. Stjärnan som miste sin mamma som treåring och sin pappa när hon var tretton. Som filmdebuterade vid sjutton och vars karriär kom att omspänna närmare femtio filmroller. Många av dem klassiker.

Den framgångsrika karriären och det skandalomsusade privatlivet har gjort att vi alla har en bild av henne. Men vad skrev hon om sig själv och vad valde hon själv att filma?

Stig Björkman har fått äran att gå igenom Bergmans enorma privatarkiv för att sedan portionera ut det till oss i dokumentären Jag är Ingrid.

Att Ingrids dotter Isabella Rossellini vände sig till just Björkman är inte så konstigt - han står bakom framgångsrika dokumentärer och böcker om namn som Ingmar Bergman, Lars von Trier och Woody Allen.

stig björkman bakom kameran
stig björkman bakom kameran Bild: Stina Gardell stig björkman

Det privata för privat?

Men känns det inte konstigt att läsa en människas dagböcker - titta på bilder som är privata? Når man aldrig en gräns där man tänker "det här är inte avsett för mig"?

- Det är klart att det kan kännas privat, men när det gäller Ingrid så ville hon att de skulla läsas, och då inte bara av barnen. I sina memoarer skriver hon t ex "Jag vet att mitt liv är viktigt, att andra människor kommer att se det som viktigt", säger Stig Björkman som är imponerad över att Bergman kunde hålla sin samling intakt.

- Visst är det märkligt med tanke på alla hennes flyttar - från Sverige till USA, från USA till Italien och så småningom till Paris och London. Och det är inga små boxar! Det är tunga lådor fulla med dagböcker, bilder, brev och filmer.

"Jag vet att mitt liv är viktigt" må vara en replik som balanserar på gränsen mellan självsäkerhet och arrogans - men den säger mycket om den Ingrid man ställs inför i Björkmans dokumentär. En stark kvinna som vet vad hon vill och som är beredd att betala det pris som krävs för att nå dit. Om det så innebär att överge sin familj. Flera gånger.

Det gör ont att se bilderna på lilla Pia som tidigt lämnas ensam med pappa. Men det är oerhört intressant att höra den vuxna Pia analysera mammas relation till kameran och männen bakom den.

- Det som överraskade mig under arbetet med dokumentären var hennes oerhört starka medvetenhet och viljestyrka när det gäller arbete kontra vanligt mänskligt liv med man och barn. Och hon var inte bara medveten om det utan kunde bearbeta det så att de som drabbades av hennes ambition - barnen - ändå kunde se det med förståelse och känsla.

När man ser dokumentären är "känsla" kanske det ord som kommer närmast ens upplevelse. Man känner starkt för Ingrid och hennes barn. Det är lätt att förstå Ingrids lust att satsa allt på drömmen om Hollywood, det är lika lätt att förstå barnens saknad.

Den är påtaglig ännu flera decennier efteråt.

Björkmans bildfavoriter

Det fascinerande med Ingrid Bergman är att hela hennes person verkar gå att definiera och analysera via bilder. Från de tidiga foton som pappa fotografen tog, via de smalfilmer hon själv filmade och fram till de ikoniska filmbilder som satt sin prägel på allt det vi förknippar med stjärnfabriken Hollywood.

Det faller sig naturligt att be Stig Björkman plocka fram sina favoriter ur det material han jobbat med. Och svaret kommer snabbt.

Visst säger stillbilden på lilla Ingrid i mammas famn oerhört mycket och visst är det omöjligt att inte fascineras av den öppna blick man möter via den tidiga testfilmningen för David O. Selznick.

Det som ändå överraskar mig mest när jag ser Björkmans dokumentär är hennes verbala förmåga. I brev och dagböcker formulerade hon hela tiden sina känslor, farhågor och förväntningar. Och när hon väl inlett sin karriär såg hon till att den kunde frodas på flera språk.

"Ambitiös" är ett av de ord som nämns i samband med Ingrid Bergman. Andra är målmedvetenhet, styrka och kylig elegans. Idag finns det flera svenska stjärnor som kan göra anspråk på dessa epitet. Två av dem är Alicia Vikander och Eva Dahlgren. Och bägge medverkar i "Jag är Ingrid".

Alicia Vikander gör Ingrids röst i dokumentären samtidigt som hennes egen stjärna i Hollywood hela tiden ökar i lyskraft. Just nu är hon bioaktuell med "The Man From U.N.C.L.E" och flera internationella storsatsningar är på kommande.

Eva Dahlgren medverkar i sin tur både i egenskap av entusiastisk smalfilmare och som musiker.

När jag frågar Björkman hur det kommer sig att han valde att samarbeta med just dessa artister så lyser kvinnornas egen initiativkraft igenom. Det var de som drev på. De ville verkligen delta. Målmedvetna och starka - precis som Ingrid.

Alicia Vikander är idag lika gammal som när Ingrid Bergman gjorde succé i Hollywood. Frågan är om vi kommit längre när det gäller förutsättningarna för - och synen på - hur kvinnor skall klara av att kombinera privatliv och yrkesliv? Är priset för framgång fortfarande lika högt? Och har pressen från pressen blivit mindre?

Filmen Jag är Ingrid visas på Yle fem den 22.9 klockan 22.

Artikeln är uppdaterad.

Mer från programmet

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje