Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen: Nu ska också de välbärgade delta

Regeringen skärper den så kallade solidaritetsskatten. Nedskärningen av pensionärernas bostadsbidrag blir också mindre än planerat.

Regeringen Sipilä har presenterat sitt budgetförslag för nästa år. Protesterna mot att de planerade sparåtgärderna inte utfaller rättvist har fått regeringen att backa på några punkter.

Nyckeltal om ekonomin

  • Bruttonationalprodukten krympte i fjol med 0,4 procent. Tillväxten i år blir obefintlig.
  • Arbetslöshetsgraden är över 8 procent enligt Statistikcentralens siffror.
  • Statsskulden fortsätter att öka med 5 miljarder euro om året.
  • Nästa år är statsskulden cirka 50 procent av bnp.
  • Finland tappar fortfarande marknadsandelar i världshandeln. Det beror på dålig konkurrenskraft och efterfrågan på exportprodukter.
Finansministeriet föreslog ursprungligen att bostadsbidraget för pensionärerna blir det samma som det allmänna bostadsbidraget. Ändringen spikades redan i regeringsprogrammet och hade sänkt bidraget för de flesta pensionärer.

- Men vi har kommit fram till att det hade varit oskäligt, säger finansminister Alexander Stubb.

Nu sparar man 60 miljoner på bidraget istället för de planerade 90 miljonerna.

Ministrarna "permitterar" sig

Regeringen sänker också gränsen för den så kallade solidaritetsskatten. Den extra skattehöjningen gäller i år alla som tjänar över 90 000 euro i året men nu blir gränsen 72 300 euro.

Dessutom höjs den högre kapitalinkomstskatten med en procentenhet. Det gäller kapitalinkomster över 30 000 euro i året.

Skärpningen av kapital- och solidaritetsskatten ska inbringa drygt 60 miljoner euro. Enligt Stubb ska de som har det gott ställt på det här sättet delta i de stigande kostnaderna för flyktingkrisen. I budgetförslaget räknar man med 15 000 asylsökande nästa år och det ökar utgifterna med 150 miljoner euro jämfört med årets ordinarie budget.

Regeringen försöker även mota kritiken mot de hårda åtgärder man beslöt om i onsdags som kompensation för det uteblivna samhällsfördraget. Nu "permitterar" ministrarna sig för en vecka med ett engångsavdrag från lönen på 3000 euro.

Utgifterna ner med 800 miljoner

I övrigt innehåller budgetförslaget alla de sparåtgärder som aviserades redan i regeringsprogrammet och i finansministeriets budgetförslag i augusti. Statens utgifter ska minska med 800 miljoner euro nästa år och det betyder bland annat att en rad indexjusteringar av förmåner fryses och att ersättningarna för sjukvård sjunker.

De största inbesparingarna sker i biståndsbudgeten och utbildningsanslagen. Men budgeten ger också en del förbättringar, så som högre garantipension och större satsningar på närståendevården.

Skattegraden blir i stort sett oförändrad nästa år. Inkomstskatten lindras något för låg- och medelinkomsttagare då arbetsinkomstavdraget höjs. Skatteskalan indexjusteras också i normal ordning. Bilbeskattningen går ned men samtidigt höjs fordonsskatten.

Tobaksskatten och avfallsskatten stiger och ränteavdraget för bolån sjunker.

Den inre säkerheten och försvaret får tilläggsanslag på totalt 100 miljoner euro.

Budgetens slutsumma är 54,1 miljarder euro. Riksdagen tar itu med förslaget i slutet av månaden.