Hoppa till huvudinnehåll

I Grankulla får dagisbarnen finskduscha

Christoffer Grönlund, Fay Forstén, Natalie Heikonen, Charlotte Salermo, Belinda Rokkanen, Miranda Paqvalén och Tilda Lundberg sjunger på finska
Christoffer Grönlund, Fay Forstén, Natalie Heikonen, Charlotte Salermo, Belinda Rokkanen, Miranda Paqvalén och Tilda Lundberg kan sjunga Blinka lilla stjärna på finska, fast de går i det svenskspråkiga daghemmet Lyan. Christoffer Grönlund, Fay Forstén, Natalie Heikonen, Charlotte Salermo, Belinda Rokkanen, Miranda Paqvalén och Tilda Lundberg sjunger på finska Bild: Marianne Sundholm daghemmet lyan

I Grankulla får dagisbarnen språkduschar på det andra inhemska språket. Det här är unikt i huvudstadsregionen där de flesta kommuner koncentrerar sig på att stärka bara barnets modersmål.

På daghemmet Lyan i Grankulla har de finska språkduscharna varit en del av verksamheten i många år redan. Språkduscharna bakas in i den vardagliga verksamheten, och en dag i veckan är officiell språkduschdag. Då är det sångstund på finska.

- Och när barnen klär på sig eller när vi serverar mellanmål kan vi berätta också vad något heter på finska, säger föreståndare Andrea Sjöström.

På det sättet kommer vanliga vardagstermer med i språkduschandet. De finska språkduscharna riktar sig inte bara till de enspråkigt svenska barnen, utan också de barn som redan kan finska får vara med. På det sättet blir språkduscharna en naturlig del av verksamheten.

Vi vill väcka nyfikenheten för ett annat språk, så det inte blir en skrämmande sak utan barnen ser det som något de kan lära sig.― Andrea Sjöström, föreståndare på daghemmet Lyan i Grankulla

Andrea Sjöström säger att föräldrarna hela tiden har varit väldigt positiva till idén. Nu funderar dagiset på att ha mera utbyte också med ett finskt daghem i närheten.

Lär sig barnen faktiskt finska då?

- Åtminstone lär de sig att de inte behöver vara rädda för ett främmande språk, utan att det är något de kan lära sig. Vi vill väcka nyfikenheten för ett annat språk, så det inte blir en skrämmande sak utan barnen ser det som något de kan lära sig.

Christoffer Grönlund, Fay Forstén, Natalie Heikonen, Charlotte Salermo, Belinda Rokkanen, Miranda Paqvalén och Tilda Lundberg får språkduscha på finska på daghemmet Lyan.
Språkduscharna på daghemmet Lyan bakas in i bland annat sångstunderna. Christoffer Grönlund, Fay Forstén, Natalie Heikonen, Charlotte Salermo, Belinda Rokkanen, Miranda Paqvalén och Tilda Lundberg får språkduscha på finska på daghemmet Lyan. Bild: Marianne Sundholm daghemmet lyan

Alla daghem i Grankulla ska involveras

Många daghem i Grankulla gör likadant som Lyan, och målet är nu att göra upp en struktur så att alla daghem omfattas av språkduschverksamheten på samma sätt.

Vi har en strategi om en levande tvåspråkighet i staden, det är en ledstjärna i all vår verksamhet.― Annik Hiitola, chef för småbarnsfostran i Grankulla

Språkduscharna ska ordnas för alla barn över tre år, i båda språkgrupperna. De finskspråkiga barnen får alltså på motsvarande sätt språkduschar i svenska.

- Vi har en strategi om en levande tvåspråkighet i staden, det är en ledstjärna i all vår verksamhet, säger Grankullas chef för småbarnsfostran Annika Hiitola.

daghemmet lyan i Grankulla
Tanken med språkduscharna är främst att barnen får en positiv inställning till att lära sig finska. daghemmet lyan i Grankulla Bild: Marianne Sundholm daghemsbarn

Ovanligt med finska språkduschar

Grankullas språkduschar i daghem är unika i huvudstadsregionen. När Yle ringer runt till kommunerna är svaret hos de flesta att man är så mån om att stärka svenskan i de svenskspråkiga daghemmen att finskan inte får plats.

- Det har inte funnits ett uttalat behov av det, föräldrarna har inte frågat efter det, säger Marika Lostedt, specialplanerare på Esbos svenska bildningstjänster.

En del finska kommer ju in naturligt genom sånger och lekar, men vi fokuserar på utvecklingen av det svenska språket.― Marika Lostedt, Esbos svenska bildningstjänster

Inget språkbad på finska

I både Esbo, Vanda och Helsingfors finns det språkbadsdaghem för finskspråkiga barn som vill lära sig svenska, och i Helsingfors finns också ett privat tvåspråkigt daghem. Men inga av de svenska daghemmen i de andra städerna än Grankulla erbjuder någon verksamhet för att lära enspråkigt svenska barn finska.

Esbo, Vanda och Helsingfors uppger att det förekommer att enspråkigt svenska familjer väljer finskspråkigt daghem för sina barn för att de ska lära sig språket. Kommunerna brukar ändå rekommendera att man senast till förskolan väljer enhet enligt det språk barnets skola kommer att ha.


- En del finska kommer ju in naturligt genom sånger och lekar, men vi fokuserar på utvecklingen av det svenska språket. Det är viktigt att barnets språk förstärks redan i ung ålder, ett starkt språk har stor betydelse för skolgången.

Likadant säger Berndt-Johan Lindström i Vanda. Han är direktör för det svenska bildningsväsendet.

- Största delen av våra familjer är tvåspråkiga så det är främst svenskan vi jobbar med.

Också i Helsingfors säger utbildningsverkets svenska linjedirektör Niclas Grönholm att kärnuppgiften är att stöda det svenska språket.

- Finskan är så otroligt stark i Helsingfors. Det finns förstås enspråkiga familjer som önskar mer finskspråkig verksamhet, men för de tvåspråkiga och enspråkigt finska barnen i daghemmen är det A och O att svenskan stärks.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen