Hoppa till huvudinnehåll

När Finland lät marken flyta

Tv-nytt om markens devalvering, 1993
Tv-nytt om markens devalvering, 1993 Bild: Yle videostill devalvering

Finland devalverade marken två gånger inom loppet av av 14 månader. Många menar att lågkonjunkturen kunde ha mildrats om man valt att devalvera tidigare. Nu valde regeringen att fortsätta med en stram nedskärningspolitik i stället.

Vad är devalvering?

  • Devalvering innebär att man medvetet sänker sitt lands valuta i förhållande till andra länders valuta.
  • Devalvering görs för att förbättra landets bytesbalans (t.ex. om valuta flödat ut ur landet eller lågkonjunktur och ekonomisk recession hotar).
  • En devalvering föregås ofta av att man låter valutan "flyta" (dvs hitta sin egen kurs).
  • Devalvering gynnar exporten och hämmar importen.

Mellan 1971 och 1979, under oljekrisens och lågkonjunkturens tid, valde Finland (liksom Sverige) att devalvera sin valuta flera gånger. Markens värde sjönk med drygt 35%. När Mauno Koivisto blev president 1982 försvarades valutan starkt, s.k. "strong markka policy". Denna taktik kom att hålla ända in på 1990-talet.

I och med Sovjetunionens fall 1991, finansbubblan och en internationell lågkonjunktur kom Finland in i en svår ekonomisk recession. Då väcktes frågan om man skulle devalvera. Devalveringsryktena skapade en valutaflykt från Finland.

1991 bands markens värde vid EG:s gemensamma valuta ecu, utan att markens yttre värde sänktes, det vill säga utan att devalvera. Esko Aho och Finlands banks chef Rolf Kullberg möter pressen. Regeringen hade tänkt vänta, men när Sverige hade gjort ecu-beslutet ville man göra samma, säger Rolf Kullberg.

Riksdagen hade hoppats på devalvering. VD:n för industrins centralförbund Timo Relander tycker åtgärden att binda marken till ecu, utan att devalvera, är obegriplig och försvagar exportindustrin. Det kommer att innebär konkurser och arbetslöshet.

Marknadsräntorna sjönk omedelbart kraftigt. Finlands monetära självständighet har försvunnit i och med ecu-bindningen. Finlands penningpolitik är nu sammankopplad till den europeiska, i synnerhet till den tyska marken. Det innebär en stramare ekonomisk politik hellre än lån och inflation. Den nordiska välfärdsstaten kan faktiskt vara i farozonen.

Några månades senare frigjorde man marken från ecu för man började diskutera en devalvering. Centerns ledande ministrar var på kollisionskurs då det gällde tanken på en devalvering. Utrikesminister Paavo Väyrynen krävde att statsminister Esko Aho skule gå med på en devalvering. Valutaflödet från Finland satte igång, men slutade inte ännu heller i en tvångsdevalvering.

I Obs diskuterar man devalvering och ett inkomstpolitiskt avtal med nationalekonom Bengt Holmström från Yale universitet, nu på Finska handelshögskolan. Finland har valt en inre devalvering, en deflation, man vill inte devalvera marken utan sänka löner och tvångspermittera. Bengt Holmström tycker det är bra att FFC är flexibelt och att den offentliga sektorn får skära ner, för den har vuxit sig helt ansvarslöst. Men han tycker att inkomstavtalet är ett halvt steg och inte hjälper exportindustrin. Bengt Holmström skulle gärna ha sett en devalvering också. Han tror inte som Rolf Kullberg att det blir slut på diskussionerna kring devalveringen.

Den starka markens politik är fel, menar Bengt Holmström.

Den 14 november meddelade man i en extra nyhetssändning att man lät marken flyta, vilket innebär början på en devalvering.

Trycket mot marken hade blivit för stort, och marken måste devalveras. Beslutet föregicks av rekordhöga räntor.

Den ekonomiska experten Bengt Holmström menar att Finlands bank borde ha devalverat marken mycket tidigare. Att sänka kostnadsnivån har inte räckt.

Esko Ahos åsikt är att regeringen gjort allt rätt, men man har inte fått resten av samhälet med sig. Och arbetsmarknadsförhandlingarna måste börja om från början.

Finlands bank, riksdagens bankfullmäktige och regeringen valde att devalvera med 12,3 %. Markens värde i det s.k. valutaröret blev 14 % Devalveringen drabbar speciellt hårt de företag som enbart säljer i Finland. Markku Puntila avgick från Finlands Banks direktion. Bankdirektör Kalevi Sorsa avgår också. Chefen Rolf Kullberg sade sig diskutera med presidenten om en eventuell avgång.

I riksdagen är man missnöjd med regeringen. Det är som att spotta det finska folket i ansiktet, säger rikdsagsledamot Henrik Lax.

Devalveringen resulterade i en nedfrysning av löner samt överförda arbetsmarknadsavgifter. Valutahandeln stod totalt stilla och markens värde sjönk med 17 %. Ett kraftigt valutautflöde skedde också.

På bankerna kan man inte ens växla valuta. Bankernas egna kan växla i nödfall (om resa nästa dag). Men t.ex. turister har inte fått växla till finska mark.

Och på arbetsmarknade står tanken på avtal helt stilla. Facket vill inte ha sänkta eller nedfrysta löner.

Några dagar senare vet man inte ännu hur det skall gå med det inkomstpolitiska avtalet och på valutamarknaden. Centralbankens chef Rolf Kullberg anhöll om avsked av Finlands president, men fick back. Räntorna står på en hög nivå. Facket vill inte gå med lönesänkningarna. Visst har regeringen formellt fått fortsatt förtroende, menar sfp:s Peter Stenlund, men om det är ett riktigt förtroende ser man först när devalveringseftervården skötts.

I april 1992 lämnade Rolf Kullberg sin post på Finlands Bank. Detta hade föregåtts av ett offentligt gräl med statsminister Esko Aho.

Hösten 1992 valde Finland igen att låta marken flyta fritt och styras av marknaden. Flera andra länder, såsom Storbritannien, Irland och Danmark, följde Finlands exempel.

I april 1993, exakt ett år sedan Rolf Kullberg avgick, funderar man över hur Finland drevs till devalveringarna och vad det kom att innebära för Finlands ekonomi. Tv-nytt träffar en anonym lobbare som hade inside information då.

Efter några år stabiliserades kursen och Finlands bank valde att låta knyta marken till den europeiska valutaenheten (Ecu) och när valutasammarbetet senare blev verklighet i början av 2000-talet så gick Finland med fullt ut genom att ersätta marken med euro 2002. Vid övergången till euron fastställdes slutkursen (1999) till 1 euro = 5,94573 finska mark.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Översvämningar i Helsingfors 1948

    Människor vadade och bilar girade fram längs Esplanaden.

    I september 1948 åstadkom höstregnen stora översvämningar i Helsingfors centrum. Människor vadade och cyklar och bilar girade fram längs kullerstenarna på Esplanaden.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Fårskall och storslakt 1955

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö.

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö i oktober 1955. Alla fåren skall in från holmarna för att klippas och slaktas.

  • Ett liv på Jurmo är fiske och en kamp med naturen

    Se reportage från 1960-talet och framåt.

    I de sydligaste åboländska utskären ligger Jurmo. De sju människor som bor här året om 1969 har inte stora pretentioner på sin tillvaro. Fisket är det som sysselsätter dem.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Ior Bock och Lemminkäinens tempel

    Lemminkäinens bolag grävde efter en skatt i Sibbo.

    Ior Bock menade att finskan och svenskan är världens urspråk och att Lemminkäinens tempel ligger i Sibbo. Ior Bocks fascinerande berättelser fick Lemminkäinens bolag att börja gräva efter Kalevala-guld i Sibbo och Rundradions bil att köra i diket.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Den finska hästen är snabb, stark och uthållig

    Ingen häst är som den finska hästen.

    Det starka finska kallblodet är Finlands stolthet. Som en trogen arbetshäst hjälpte finnhästen till att bygga upp den nya republiken, många var hästarna som kämpade i krigen och som snabbaste kallblodet i världen har den finska hästen blivit travbanans regent.

Nyligen publicerat - Arkivet