Hoppa till huvudinnehåll

När Finland lät marken flyta

Tv-nytt om markens devalvering, 1993
Tv-nytt om markens devalvering, 1993 Bild: Yle videostill devalvering

Finland devalverade marken två gånger inom loppet av av 14 månader. Många menar att lågkonjunkturen kunde ha mildrats om man valt att devalvera tidigare. Nu valde regeringen att fortsätta med en stram nedskärningspolitik i stället.

Vad är devalvering?

  • Devalvering innebär att man medvetet sänker sitt lands valuta i förhållande till andra länders valuta.
  • Devalvering görs för att förbättra landets bytesbalans (t.ex. om valuta flödat ut ur landet eller lågkonjunktur och ekonomisk recession hotar).
  • En devalvering föregås ofta av att man låter valutan "flyta" (dvs hitta sin egen kurs).
  • Devalvering gynnar exporten och hämmar importen.

Mellan 1971 och 1979, under oljekrisens och lågkonjunkturens tid, valde Finland (liksom Sverige) att devalvera sin valuta flera gånger. Markens värde sjönk med drygt 35%. När Mauno Koivisto blev president 1982 försvarades valutan starkt, s.k. "strong markka policy". Denna taktik kom att hålla ända in på 1990-talet.

I och med Sovjetunionens fall 1991, finansbubblan och en internationell lågkonjunktur kom Finland in i en svår ekonomisk recession. Då väcktes frågan om man skulle devalvera. Devalveringsryktena skapade en valutaflykt från Finland.

1991 bands markens värde vid EG:s gemensamma valuta ecu, utan att markens yttre värde sänktes, det vill säga utan att devalvera. Esko Aho och Finlands banks chef Rolf Kullberg möter pressen. Regeringen hade tänkt vänta, men när Sverige hade gjort ecu-beslutet ville man göra samma, säger Rolf Kullberg.

Riksdagen hade hoppats på devalvering. VD:n för industrins centralförbund Timo Relander tycker åtgärden att binda marken till ecu, utan att devalvera, är obegriplig och försvagar exportindustrin. Det kommer att innebär konkurser och arbetslöshet.

Marknadsräntorna sjönk omedelbart kraftigt. Finlands monetära självständighet har försvunnit i och med ecu-bindningen. Finlands penningpolitik är nu sammankopplad till den europeiska, i synnerhet till den tyska marken. Det innebär en stramare ekonomisk politik hellre än lån och inflation. Den nordiska välfärdsstaten kan faktiskt vara i farozonen.

Några månades senare frigjorde man marken från ecu för man började diskutera en devalvering. Centerns ledande ministrar var på kollisionskurs då det gällde tanken på en devalvering. Utrikesminister Paavo Väyrynen krävde att statsminister Esko Aho skule gå med på en devalvering. Valutaflödet från Finland satte igång, men slutade inte ännu heller i en tvångsdevalvering.

I Obs diskuterar man devalvering och ett inkomstpolitiskt avtal med nationalekonom Bengt Holmström från Yale universitet, nu på Finska handelshögskolan. Finland har valt en inre devalvering, en deflation, man vill inte devalvera marken utan sänka löner och tvångspermittera. Bengt Holmström tycker det är bra att FFC är flexibelt och att den offentliga sektorn får skära ner, för den har vuxit sig helt ansvarslöst. Men han tycker att inkomstavtalet är ett halvt steg och inte hjälper exportindustrin. Bengt Holmström skulle gärna ha sett en devalvering också. Han tror inte som Rolf Kullberg att det blir slut på diskussionerna kring devalveringen.

Den starka markens politik är fel, menar Bengt Holmström.

Den 14 november meddelade man i en extra nyhetssändning att man lät marken flyta, vilket innebär början på en devalvering.

Trycket mot marken hade blivit för stort, och marken måste devalveras. Beslutet föregicks av rekordhöga räntor.

Den ekonomiska experten Bengt Holmström menar att Finlands bank borde ha devalverat marken mycket tidigare. Att sänka kostnadsnivån har inte räckt.

Esko Ahos åsikt är att regeringen gjort allt rätt, men man har inte fått resten av samhälet med sig. Och arbetsmarknadsförhandlingarna måste börja om från början.

Finlands bank, riksdagens bankfullmäktige och regeringen valde att devalvera med 12,3 %. Markens värde i det s.k. valutaröret blev 14 % Devalveringen drabbar speciellt hårt de företag som enbart säljer i Finland. Markku Puntila avgick från Finlands Banks direktion. Bankdirektör Kalevi Sorsa avgår också. Chefen Rolf Kullberg sade sig diskutera med presidenten om en eventuell avgång.

I riksdagen är man missnöjd med regeringen. Det är som att spotta det finska folket i ansiktet, säger rikdsagsledamot Henrik Lax.

Devalveringen resulterade i en nedfrysning av löner samt överförda arbetsmarknadsavgifter. Valutahandeln stod totalt stilla och markens värde sjönk med 17 %. Ett kraftigt valutautflöde skedde också.

På bankerna kan man inte ens växla valuta. Bankernas egna kan växla i nödfall (om resa nästa dag). Men t.ex. turister har inte fått växla till finska mark.

Och på arbetsmarknade står tanken på avtal helt stilla. Facket vill inte ha sänkta eller nedfrysta löner.

Några dagar senare vet man inte ännu hur det skall gå med det inkomstpolitiska avtalet och på valutamarknaden. Centralbankens chef Rolf Kullberg anhöll om avsked av Finlands president, men fick back. Räntorna står på en hög nivå. Facket vill inte gå med lönesänkningarna. Visst har regeringen formellt fått fortsatt förtroende, menar sfp:s Peter Stenlund, men om det är ett riktigt förtroende ser man först när devalveringseftervården skötts.

I april 1992 lämnade Rolf Kullberg sin post på Finlands Bank. Detta hade föregåtts av ett offentligt gräl med statsminister Esko Aho.

Hösten 1992 valde Finland igen att låta marken flyta fritt och styras av marknaden. Flera andra länder, såsom Storbritannien, Irland och Danmark, följde Finlands exempel.

I april 1993, exakt ett år sedan Rolf Kullberg avgick, funderar man över hur Finland drevs till devalveringarna och vad det kom att innebära för Finlands ekonomi. Tv-nytt träffar en anonym lobbare som hade inside information då.

Efter några år stabiliserades kursen och Finlands bank valde att låta knyta marken till den europeiska valutaenheten (Ecu) och när valutasammarbetet senare blev verklighet i början av 2000-talet så gick Finland med fullt ut genom att ersätta marken med euro 2002. Vid övergången till euron fastställdes slutkursen (1999) till 1 euro = 5,94573 finska mark.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Ge oss sexualupplysning!

    "Jag var 14 år när jag blev gravid."

    "Jag var 14 år när jag blev gravid, jag hade aldrig hört talas om preventivmedel." Så säger en anonym kvinna 1968.

  • Att vara en ogift ung mamma på ett mödrahem

    Vad gör man om man märker att man väntar barn 1980?

    Den månatliga skräcken för att vara gravid har inte försvunnit trots p-pillren. Och vad gör man om man märker att man väntar barn 1980? Om man inte har bostad, man eller jobb? För vissa kan Ensikoti vara en hjälp i nöden.

  • Jan-Erik och Li Andersson talar om papparollen

    Li säger rakt ut vad hon anser om pappas idéer.

    Den åttaåriga Li Andersson och hennes pappa, konstnären Jan-Erik Andersson, samtalar i Villa Wasa om papparollen. Li säger rakt ut vad hon anser om att pappa kastat ut tv:n och målar fingrarna i glada färger.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet