Hoppa till huvudinnehåll

Nya människor, nytt liv

Allmän bild av evenemanget, Tomatkarnevalen
Allmän bild av evenemanget, Tomatkarnevalen Bild: Yle/Oskar Koivumäki tomatkarnevalen

Vårt land behöver 100 000 invandrare, sades det tidigare i veckan. Vi tittar på exemplet Närpes.

Finland kan komma att få och behöva 100 000 flyktingar de närmaste åren, skrev Jaakko Kiander på pensionsbolaget Ilmarinen i sinblogg tidigare i veckan.
Han syftar då på att befolkningspyramiden kan vändas med hjälp av en mängd nya invånare.

I Närpes har precis det här skett - i liten skala.

- Det började med mottagning av flyktingar för drygt 25 år sen. Det ledde till en arbetskraftinvandring som varit mycket naturlig.

Hans-Erik Lindqvist är stadsdirektör i Närpes. Han har sett hur ett litet samhälle kan må bra av invandring.

Stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist, stadsdirektör i Närpes ser positiva följder av en ursprunglig flyktinginvandring.
Stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist i Närpes. Stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist, stadsdirektör i Närpes ser positiva följder av en ursprunglig flyktinginvandring. Bild: Yle/Markku Hautala hans-erik lindqvist

Det har varit som en injektion då det kommit unga familjer.

År 1988 anlände flyktingar från Vietnam och 1992 flyktingar från Bosnien. Senare då behovet av arbetskraft växte bl.a. inom växthusodlingen och metallbranschen bad företagen att de anställda skulle höra sig för om mer arbetskraft bland sina bekanta.

De kom. Under 2000-talet både från Bosnien och Vietnam.

Idag är ca 1000 av totalt 9400 invånare i Närpes sådana som invandrat.

- Ålderstrukturen har varit snäv och vi har inte haft tillräckligt med unga människor. Det har därför varit som en injektion för oss då det kommit unga familjer där föräldrarna jobbat och barnen gått i dagis och skola, säger Lindqvist.

Inverkan på flera plan

Efterhand har de nya invånarna i Närpes köpt och renoverat bostäder vilket gagnat såväl bostadsmarknaden som de småföretag som förmedlat t.ex. byggnadsmaterial och –tjänster.

- Det blir ett flyt i hela samhället på det sättet och t.ex. äldre som vill flytta in till centrum får sina hus sålda, säger Lindqvist.

Traditionella högtrycksnatriumlampor och moderna LED-lampor i ett växthus
Traditionella högtrycksnatriumlampor och moderna LED-lampor i ett växthus Bild: Yle/Roger Källman led-belysning

Arbetet centralt

I Närpes fall har den senare arbetskraftsinvandringen varit betydande. Folk har kommit uttryckligen för att arbeta.

Det har samtidigt betytt att de nyanlända naturligt kommit in i samhället via sina jobb och sina tidigare sociala kontakter.

- När man har jobb så trivs man, barnen trivs och är med i idrott, kulturverksamhet, musik mm. Kontakter till dagis, skola och fritidssysselsättningar är väldigt viktiga, säger Hans-Erik Lindqvist.

Kalle Tallqvist mot Kraftare
Bk-46 mot Närpes IF Kraft 26.7.2015. Kalle Tallqvist mot Kraftare Bild: Yle/ Patric Westerlund bk-46 – kraft 26.7.2015

Staden har också bl.a. tillsammans med grannkommunerna haft flyktingkoordinatorer, projektledare och vänfamiljer.

- Men de är enbart extra stöd. Det vanliga samhället är ytterst viktigt. Det att man möter en människa som en människa. Att man inte tänker i grupper.

Vad kan då erfarenheterna i Närpes resultera i för allmänna råd t.ex. då det gäller sysselsättningen?

- Att man ger möjlighet att studera språk.

- Och så har vi märkt att man kan ha en bra, lång utbildning men ändå ha svårt att få jobb p.g.a. behörighetskrav. I Finland borde vi kunna öppna oss för olika bakgrunder vad gäller kompetens.

Lyssna till intervjun i veckans Kvanthopp.

Hela programmet Kvanthopp.

Läs också:

Borgåföretagare: Se invandrarna och flyktingarna som en resurs

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap