Hoppa till huvudinnehåll

Studielivet förr - kanske åt man råttor?

Ulrika Wolf-Knuts
Ulrika Wolf-Knuts Ulrika Wolf-Knuts Bild: yle/Maud Stolpe ulrika wolf-knuts

Studielivet vid Åbo Akademi var något helt annat förr, men kanske mådde folk bra. Det konstaterar Ulrika Wolf-Knuts som har tittat närmare på vardagslivet vid Åbo Akademi inför 100-års jubileet 2018.

Det var vanligt att man bodde inneboende hos någon stadsbo i Åbo och det var ingen självklarhet att man hade tillgång till ett kök.

På bakgårdarna sprang råttor omkring och en och annan var övertygad om att det var av de här som Kåren gjorde sina viltbiffar.

Ibland var det föräldrarna som bekostade studierna, men det kunde också vara någon annan rikare släkting som gjorde det. Det betydde också att släkten höll reda på studentens prestationer och kunde ställa krav.

Det är egentligen först på 1960-talet som samhället har börjar blanda sig i det hela för att få ut studenterna i arbetslivet så att de kan betala skatt.

Under Åbo Akademis tidigare år var det också många som tog vanliga banklån för att finansiera studierna, men vid den tiden kunde man vara ganska säker på att få ett jobb efter examen.

Studierna tidigare var inte så kursbundna som de är i dag och var kanske inriktade mera på problemlösning än de är i dag. Handledningen var inte heller så institutionaliserad som den är i dag, men kunde vara mera indirekt i och med att institutionerna var små.

Också rent fysiskt har Åbo Akademi vuxit till sig och i dag behöver naturvetarna inte ha igång sina bunsenbrännare för att hålla värmen uppe i laboratorierna om vintrarna.

För de anställda är jobbet vid Åbo Akademi inte längre det kall det en gång var, utan de har rätt så normala arbetstider, vilket kan anses vara bra för alla parter.

Bland annat det här har kansler Ulrika Wolf-Knuts kommit fram till då hon har forskat i vardagen vid Åbo Akademi inför den jubileumsskrift, som nu är under arbete.

Läs också