Hoppa till huvudinnehåll

"Östersjön behöver en hjärtoperation"

Petra Öhman och Cecilia Björkstam
Petra Öhman och Cecilia Björksten hoppas på klart och rent vatten i Hålax vik. Petra Öhman och Cecilia Björkstam Bild: Yle/Dmitri Volgin hålax vik

Östersjön mår inte bra men var och en kan göra sitt för att få den att må bättre. Det var en av grundtankarna då projektet Pro Hålax vik 2008 startade i Houtskär. Under flera årtionden pågick en process där vattenkvaliteten i viken kontinuerligt försämrades tills Pro Houtskärs miljögrupp med frivilliga krafter började arbeta för att förbättra vattenkvaliteten.

- Man skulle ju genast vilja kunna konstatera att det blir bättre, säger Cecilia Björkstam från Pro Houtskärs miljögrupp, men här krävs långsiktiga insatser. Det är det svåra då man arbetar med miljöfrågor.

Men visst märks miljögruppens arbete. Både 2008 och 2011 gjordes undersökningar av vattenkvaliteten och bottenfaunan och 2011 kunde man räkna till ett högre artantal på flera mätstationer. Under 2015 skall en uppföljande undersökning göras för att utvärdera projektet.

Projektet började med en utredning av utsläppskällorna i viken. I den ingick en kartläggning av hur alla 45 fastigheter vid viken skötte sitt avfallsvatten.

- Jag har inte hört något negativt, säger Petra Öhman från miljögruppen. Vi gick ju inte ut och krävde att folk måste göra något utan uppmanade dem bara att titta på avloppssystemet för att sedan tillsammans se vad man kunde göra.

Fötter med lackade naglar i vatten
Invånarna hoppas lika klart vatten i viken som för 40 år sedan. Fötter med lackade naglar i vatten Bild: Pekka Kauranen tår

Det viktiga är alltså att erbjuda invånarna, både de fast bosatta och fritidsboende, en möjlighet att delta och tillsammans skydda närmiljön.

- Det handlar ju om attityder, att var och en gör det där lilla, säger Öhman.

Gästhamnen i Näsby hjälper till med att sprida informationen till båtturisterna. En broschyr som beskriver vad var och en som rör sig i skärgården själv kan bidra med och därmed minska belastningen i viken har utarbetats och den ges åt alla övernattande båtgäster.

Bägge butikerna i Näsby säljer också bränsle vid havet och i samarbete med butikerna har miljögruppen tidigare år lagt ut oljebommar runt tankningsställena. I år räckte pengarna inte till oljebommar.

Pro Houtskär och projektet Pro Hålax vik har under åren fått understöd av Skyddsfonden för Skärgårdshavet, NTM-centralen, Natur och Miljö, Åbolands Skärgårdsstiftelse, Håll Skärgården Ren, Houtskärs kommun, Houtskärs Sparbanksstiftelse, Folkhälsan i Houtskär och Näsby fiskelag. Många fonder och stiftelser stöder gärna lokala miljöprojekt.

Ett av syftena med projektet är också att erfarenheterna skall kunna komma till nytta på andra ställen. Det finns många andra vikar och havsmiljöer som mår dåligt.

Så länge det finns liv finns det hopp

Det finns ännu hopp fastän Östersjön blivit ett skräckexempel för vad övergödning kan göra.

Enligt Alf Norkko på Tvärminne zoologiska station är vi alla skyldiga till att Östersjön mår som den gör.

- Vi har belastat Östersjön på olika sätt under åtminstone femtio till hundra år.

Alf Norkko
"Så länge havet lever går det att rädda", säger professorn Alf Norkko på Tvärminne zoologiska station. Alf Norkko Bild: Yle/Carina Bruun alf norkko

Jordbruket är en väldigt stor spelare i det här. Fartygstrafiken är en annan sak.

- Bebyggelse överlag påverkar havet, säger Norkko.

Den finländska skärgården är speciellt känslig. Den fungerar som ett filter där vattnet inte byts ut tillräckligt ofta. Det leder till att näringsämnen som rinner ut från land stannar i skärgården. Övergödning och grumligt vatten påverkar också fiskbeståndet i skärgården.

Många av de fiskarter som vi tycker att är viktiga använder sin syn för att hitta mat. Mörtfiskarna, eller de så kallade skräpfiskarna, gör det inte och har det därför enklare för sig. Norkko påpekar att skarven också dragit nytta av att havet mår dåligt.

- Vi stirrar gärna på skarvar och annat som det onda. Men att fokusera för mycket på någonting sådant som skarvar är att trivialisera de egentliga problemen som är övergödning.

Saltvatteninflödet är ett tveeggat svärd

Vid årsskiftet kom en rekordstor saltvattenpuls in i Östersjön. Saltvattnet syresatte djupbassänger, vilket är bra. Ändå tog den finska skärgården skada.

Det salta vattnet skuffade det gamla vattnet framför sig. Det gamla vattnet hade väldigt mycket näringsämnen i sig och det vällde upp precis vid Hangö udd.

Saltvatten strömmar in i Östersjön
Saltvattenpulsen skuffade syrefattigt vatten in i skärgården. Saltvatten strömmar in i Östersjön Bild: Yle/Joakim Calais syrehalt

Fastän saltvattenpulsen innebar problem för oss i Finland är Norkko ändå glad över inflödet.

- De syresatte trots allt en del av de där havsbottnarna. Nu hoppas vi bara att det skulle komma tillräckligt många av dem. Dessutom innebär syret att torsken i södra Östersjön kan börja leka och producera mer torsk. Och förhoppningsvis tar sig torsken upp till våra vatten.

”Östersjön behöver en hjärtoperation, inte aspirin”

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet föreslår tre forskare att man på konstgjord väg borde syresätta havsbottnarna. Men Alf Norkko är tveksam till att man endast med hjälp av ingenjörskonster försöker rädda Östersjön.

- Det kostar massor att syresätta havsbottnar och det är pengar bort från att åtgärda de verkliga problemen, det vill säga att minska på de näringsämnen som hamnar i vattnet. Dessutom vet man vet inte vilka konsekvenser det har. Att på konstgjord väg syresätta vattnet är som att ge aspirin till en sjuk patient. Den här patienten behöver en hjärtoperation.

”Lär barnen att respektera havet”

Norkko menar att havet återhämtar sig i fall vi bara fortsätter att göra åtgärder för att minska näringsutsläppen.

- Det viktigaste en förälder kan göra är att berätta om havet för sina barn och visa att det inte är dött utan att det finns mycket fint som lever i havet. Om de respekterar havet så kissar de inte i det och röstar kanske på politiker som bryr sig om havet.

En massa personer på en badstrand en vacker sommardag.
Får man goda vanor som barn, håller det i sig hela livet. En massa personer på en badstrand en vacker sommardag. Bild: Yle sommar,simstrand

Nya metoder får jordbruket att belasta havet mindre

Jordbruket har länge fått bära hundhuvudet för Östersjöns tillstånd. Det finns ändå sätt att hindra skadliga ämnen från att rinna ut i vattendragen och därifrån vidare till Östersjön. Boven i dramat är den sura sulfatjorden, som finns i kustregionen i hela Finland. Surhetsgraden ligger i medeltal mellan 3,5 och 4,5 i hela kustregionen. PH-värdet borde vara omkring 5,5 för att syrechocker och metallbelastningar inte skulle rinna ut i vattendragen.

Många jordbrukarna försöker motverka det här med bland annat reglerad dränering och underbevattning. Vattnet hindrar nämligen syret från att tränga ned i de sura lagren och dra med sig farliga metaller till vattendragen.

Den reglerade dräneringen och underbevattningen tjänar inte bara Östersjön utan också själva jordbruket. Ingvar Backlund har låtit gräva ner bevattningsrör under markytan och reglerar vattennivån i åkern med hjälp av brunnar.

- Om man håller opp vattennivån på vårarna medan det ännu finns tjäle i marken och sen släpper ut vattnet hastigt när man vill påbörja jordbruket så får man en snabbare och jämnare uttorkning, säger han.

Systemet för med sig bättre skördar och jämnare kvalitet, säger Christer Finne. Bild: YLE/Mirjam Heir christer finne

Grönskasodlaren Christer Finne har samma erfarenhet.

- Som jordbrukare är man mån om miljön. Vi är ju den yrkesgrupp som är mest beroende av miljön. Vi lever ju av den, förklarar han varför han har låtit installera underbevattning och avrinningsbrunnar för tusentals euro, säger Finne.

Många vill vara med och dela på välviljan för Östersjön

De senaste somrarnas algblomningar har lett till att allt fler finländare har börjat fundera över vad de personligen kan göra för att skydda Östersjön. Det märks i attityderna, men det märks också hos de många fonder, stiftelser och organisationer som verkar för Östersjön. Folk vill donera pengar för att skydda Östersjön.

- En ny grej de senaste åren är att folk har tagit kontakt och frågat vad de kan göra, säger Lotta Nummelin som är verkställande direktör för Östersjöfonden. Man vill inte bara ge pengar, utan också delta med sin sakkunskap, det man är duktig på.

Lotta Nummelin
Lotta Nummelin jobbar på heltid för Östersjön. Lotta Nummelin Bild: Yle/Dmitri Volgin östersjöfonden

Det finns många aktörer som arbetar för Östersjön; bland annat Östersjöfonden, Skyddsfonden för Skärgårdshavet, Baltic Sea Action Group, Helsingforskommissionen HELCOM, Miljöministeriet, Världsnaturfonden WWF:s Östersjöarbete och Östersjöfaddrar, Håll Skärgården Ren, Natur och miljö, Finlands naturskyddsförbunds Naturskyddsstiftelse i Finland, John Nurminens Stiftelse, Helsingfors Energis 100-årsjubileumsfond, Ålandsbankens miljöfond och lokala Sparbanksstiftelser. Nummelin säger ändå att det absolut inte är för många kockar.

- Det är bra att det finns många olika aktörer. De har olika sakkunskap, kan olika områden och har kontakter till myndigheter, näringslivet eller till jordbruket. Vi behöver hela spektret, för det här är inte en fråga som någon enskild myndighet eller organisation kan lösa.

Enligt Nummelin fungerar samarbetet bra mellan de olika organisationerna och alla behövs. Den som vill donera pengar eller konkret vill hjälpa i någon organisation har möjlighet att välja om man vill hjälpa globalt, regionalt eller lokalt.

- Någon fond arbetar för stora reningsprojekt i östra Finska viken, en annan understöder enskilda projekt eller enskilda vikar. Någon arbetar med myndigheter och stater, andra med att försöka påverka rederier eller industrier, säger Nummelin.

Många fonder har startat som privata initiativ, där man har valt att understöda arbetet för Östersjön genom stipendier, priser eller forskningsbidrag. Östersjöfonden grundades av kommerserådet Anders Wiklöf, och den delar årligen ut ett pris till en eldsjäl som inspirerar och som med sitt exempel visar hur vi kan skydda Östersjön.

Blågrönalger i havet.
Gifta alger förstör vattnet i skärgården. Blågrönalger i havet. Bild: Yle alg

Skyddsfonden för Skärgårdshavet har samlat in donationspengar via betongplattor utanför maritimcentret Forum Marinum, och genom Stefan Lindfors skulptur Symbiosis i Åbo. Där kan privatpersoner och företag köpa en platta med sitt eget namn på. I Helsingfors har privatpersoner på samma vis kunnat köpa "blänk" på Hannu Kähönens konstverk Horisonten. Liknande Östersjökonstverk med donatorers namn på skyltar diskuteras nu också i andra kuststäder.

- Jag ser det inte bara som ett sätt att visa folk att visa vad de har gjort för Östersjön, säger Nummelin, utan det är ett fint sätt att ge gåvor åt folk som redan har allting. Att visa att man har bidragit till Östersjön är en väldigt rolig grej att ge bort. Konstverken fyller nog sin funktion.

Närbild måndag 14.9, kl 20.00 i Yle Fem.
Repris tisdag 15.9, kl 20.00 i Yle Fem.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland