Hoppa till huvudinnehåll

Psykavdelningens flytt oroar i Pargas

Höstpromenad
Höstpromenad Bild: YLE/ Maria Helsing vardag

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har gått in för att all psykiatrisk avdelningsvård i landskapet ska finnas i en gemensam byggnad i Åbo. Förändringen skulle innebära att Åbolands sjukhus psykiatriska avdelning i Pargas stängs, vilket väcker kritik.

Tanken är att patienterna i Pargas i stället skulle vårdas vid en större enhet i Åbo. Avdelningen har i Pargas har i dag 15 platser. Oftast är det fullt på avdelningen där majoriteten av platserna upptas av patienter som får intervallvård.

I Pargas har beskedet upprört många som är oroade för vad en stängning skulle innebära för avdelningens nuvarande patienter. Hur vård på svenska ska kunna garanteras är ett orosmoment, men också avståndet och att det är fråga om en mycket större enhet väcker oro.

"Vården i Pargas har fungerat bra"

Yvonne Henrikssons dotter får intervallvård vid avdelningen i Pargas, en vårdform som har fungerat bra för hennes del. Intervallvård innebär att dottern bor hemma en del av veckan och spenderar resten av veckan på avdelningen. Henriksson är övertygad om att en flytt till Åbo skulle innebära en försämring för patienterna.

På avdelningen i Pargas pratas det svenska, den är nära belägen och både omgivningen och personalen är bekant och trygg. Att avdelningen ska stängas ser Henriksson som ett mycket dystert tecken.

- Jag ser det som att det är slut med psykvård på svenska, säger Henriksson.

Språket är viktigt i vården

Att ta sig till Åbo skulle bli både problematiskt och dyrt för många. Samtidigt skulle det småskaliga och trygga bytas ut mot en större enhet där allt är obekant, säger Henriksson. Dottern har svåra sociala fobier efter att ha blivit mobbad hela sin skoltid. Att åka buss är exempelvis otänkbart. Språket är ett annat stort problem.

- Hon har bara skolfinskan så i praktiken kan hon nog ingen finska.

Dottern har tidigare vårdats i Åbo på en ungdomsavdelning. Då satte språket många käppar i hjulet.

- Det fungerade inte alls egentligen. Vi var tvungna att vara där varje dag för det fanns bara en svensk vårdare, som dessutom jobbade på en annan avdelning. Då hon inte var på jobb var där ingen som pratade svenska. Dessutom var alla andra patienter också finskspråkiga, så hon [dottern] hade ingen att prata med. Kamratstödet kan ju vara ganska viktigt, att man får prata med människor som har samma erfarenheter som en själv, säger Henriksson.

Dottern har nu vårdas i flera år på avdelningen i Pargas. Att vårdas i en svensk omgivning närmare hemmet har haft en positiv inverkan.

– Det har varit en jättestor skillnad. Ibland har hon varit jätteglad. Där har varit människor som har kunnat prata med henne, de har kunnat diskutera sina problem och kunnat hjälpa henne.

Svensk vård i Åbo?

Enligt sjukvårdsdistriktet ska vården fortfarande erbjudas på svenska, även om avdelningen slås ihop med en större finsk enhet i Åbo. Henriksson har ändå inte mycket till övers för sådana löften.

- Det tror jag inte på alls, tyvärr. Det lovas mycket men sedan, när det kommer till kritan, så har de inte lyckats rekrytera någon, någon är sjuk, eller på semester. Och då är du ensam i en miljö där du inte kan kommunicera med någon.

Även om avdelningsvården flyttar till Åbo kan psykiatrisk dagsverksamhet möjligen erbjudas i Pargas också i fortsättningen. Henriksson tror ändå inte att det är ett alternativ för dottern som behöver en annan form av vård.

- Ångesten kommer ofta på natten. Min dotter har ofta mardrömmar och sover dåligt. Då har hon kunnat ringa till avdelningen och prata med någon. De har då lugnat henne eller sagt att hon kan åka dit.

Trygghet kräver långsiktighet

Henriksson berättar att det tar länge att bygga upp en sådan tillit och trygghetskänsla. Hon tror att en större avdelning med större personal kunde leda till att dottern inte på samma sätt lär känna skötare och därför inte har lika lätt för att ta kontakt då det skulle behövas.

- På en stor avdelning vet hon aldrig vem som svarar. Nu känner hon de här människorna så hon vågar ringa nu, äntligen. Det är ett stort framsteg. För en fem, sex år sedan vågade hon inte ens göra det. Så jag har varit jätteglad att hon vågar ringa dit.

Avdelningen i Pargas och den intervallvård som kunnat erbjudas på enheten har betytt mycket för Henrikssons familj. På avdelningen får dottern också hjälp med sina fysiska sjukdomar och den vård de kräver, samt hjälp med de vardagliga sysslor som är svåra för henne.

- Det har varit en jättestor trygghet. Det att hon vet att hon har den här intervallvården gör att hon orkar.

Egen avdelning viktig

Ifall en flytt inte går att undvika hoppas Henriksson att man förstår vikten av att garantera svenskspråkig vård i en svenskspråkig omgivning.

- Det borde finnas en liten svensk avdelning med svenskspråkig personalen som de [patienterna] skulle känna sig trygga med och kunna lära känna och som skulle lära känna patienterna också. Då skulle det vara lättare för patienterna att ta kontakt och berätta att de mår dåligt och behöver få komma in.

Henriksson berättar att det också finns patienter som bor på avdelningen.

- Vi inom psykosociala föreningen Duetto är alla oroliga för hur det ska gå för dem. De har hela sitt sociala liv här i Pargas. Det är helt omänskligt att flytta dem till Åbo. De måste få vara kvar här i Pargas. Det är så hemskt, man känner verkligen för de här människorna, säger Henriksson.

Vad tycker du skulle vara det bästa alternativet för din dotter och andra patienter som vårdas på avdelningen i Pargas?

– Att avdelningen skulle får vara kvar och att man skulle utöka platserna. När min dotter senast skulle in, var det fullt. Det var till och med så att patienter delade rum fast de inte är meningen.

Henriksson påpekar att brist på lämplig vård kan leda till att dotterns tillstånd försämras till den grad att hon behöver bli inlagd för en längre tid. Nu, då intervallvård varit tillgänglig, har längre vårdperioder inte behövts.

– Att bli inlagd i flera månader är inte bara både jobbigt och dyrt för min dotter, det är också dyrare för samhället, konstaterar Henriksson.

Just nu jobbar en arbetsgrupp upprättad av sjukvårdsdistriktet med att förbereda omorganiseringen av den psykiatriska vården. Det slutgiltiga beslutet fattas i maj 2016.

Läs också via länken här nere hur chefsöverläkare Samuli Saarni motiverar att den psykiatriska vården flyttar från Pargas till Åbo. Saarni gästade radiostudion på måndag morgon.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland