Hoppa till huvudinnehåll

Vågar Fed höja räntan?

Federal Reserves ordförande Janet Yellen utfrågas i Kongressen 15 JULI 2015
Federal Reservechefen Janet Yellen står inför ett tufft beslut. Bild från 15 juli 2015 Federal Reserves ordförande Janet Yellen utfrågas i Kongressen 15 JULI 2015 Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS räntepolitik

Ännu i våras var finansmarknadsanalytikerna ganska eniga om att den amerikanska centralbanken Fed höjer räntan på sitt möte i september. Men nu är det inte alls lika säkert. Börsoron i Kina och lägre inflation talar för att räntehöjningen senareläggs.

Den 16-17 september samlas Federal Open Market Committee (FOCM) för att fatta beslut om penningpolitikens linje. Beslutet har stor betydelse eftersom den amerikanska centralbanken Federal Reserves räntebeslut har stor genomslagskraft i den inhemska ekonomin, men också i hela världsekonomin.

Det är tio nationalekonomer under ledning av Fedchefen Janet Yellen som ska ställning till räntepolitiken. De har i princip två möjligheter: att låta bli att höja räntan och förklara att olika ekonomiska fakta talar för att det är för tidigt att höja den. Eller så kan de helt enkelt höja referensräntan med till exempel 0,25 procentenheter också med hänvisning till att data talar för en höjning.

Senast när Fed har höjt sin referensränta var i juli 2006. Sedan december 2008 har räntan legat mellan 0-0,25 procent.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve Bild: EPA centralbank

Hökar och duvor

Ännu för ett par veckor sedan var medlemmarna i FOMC osäkra på hur det ska bli. Efter det har man infört fullständig tystnad. Ingen av dem som besluter får uttala sig offentligt innan räntemötet är över torsdag kväll finsk tid. Yellen har inte uppträtt i offentligheten sedan mitten av juli då hon hördes av ett utskott i Kongressen.

- Om de inte höjer räntan den här veckan är det en dålig signal, säger Art Hogan, ledande marknadsstrateg vid Wunderlich Securities. Debatten kring Fed fortsätter, men de gör mera skada än nytta om de skjuter upp räntehöjningen till december, i stället för att inleda en normaliseringsprocess, säger Hogan till nyhetsbyrån Reuters.

Nationalekonomerna är delade i ”hökar”, som vill höja räntan och ”duvor”, som anser att det är för tidigt. Till duvorna hör tidigare finansministern och Harvardprofessorn Lawrence Summers.

- Marknaden ger nu bara en 28-procentig chans att det blir en räntehöjning. Fed har aldrig höjt räntan om inte den chansen har varit över 70 procent. Så en höjning nu skulle vara en oerhörd chock i en väldigt osäker tid, säger Summers.

I en enkät i Wall Street Journal riktad till privatekonomer, förväntade sig 46 procent en räntehöjning på mötet denna vecka, medan 35 procent trodde att den kommer på mötet i december.

Oro på finansmarknaderna

Ännu på våren såg det ut som att ekonomin utvecklades bra och inflationen såg ut att börja småningom stiga mot Fed:s mål som är två procent. Inflationen har de tre senaste åren legat under inflationsmålet. Det här är ett av duvornas centrala argument: det är långt kvar till inflationsmålet. En höjning nu kan ytterligare sänka inflationen och bromsa ekonomin. Hökarnas argument är att det är bättre att börja med räntehöjningar i tid så att målet inte överskrids vid en uppgång.

Inflation i USA
Fed använder PCE-index (personliga konsumtionsutgifter) för att mäta inflationen. Inflation i USA Bild: Yle inflation

Osäkerheten har ökat, särskilt i slutet av augusti då börsen i Kina störtdök. Det fick återverkningar på börserna i världen. Även om de snabba kasten på börsen i Kina ledde till skrämselhicka är det få som tror att oron påverkar handeln och via den realekonomin i USA. Däremot kan en räntehöjning i det här läget bromsa realekonomin och skjuta på återhämtningen.

Arbetslösheten har stadigt sjunkit efter den stora recessionen 2008-2009. Från Fed har man låtit förstå att arbetsmarknaden är vid eller nära full sysselsättning. Den senaste arbetsmarknadsrapporten visar att arbetslösheten är 5,1 procent, den lägsta sedan april 2008. Arbetslösheten är trots det högre än före krisen. Men många anser att balansen på arbetsmarknaden och den stabila ekonomin talar för att det nu är dags att börja höja räntorna.

Arbetslösheten i USA
Arbetslösheten i USA Bild: Yle arbetslöshet

Det finns ett antal faktorer som kan göra en räntehöjning riskabel i det här läget. Dollarn har stärkts under året och en räntehöjning väntas stärka valutan ytterligare. Det är dåliga nyheter för den amerikanska exportindustrin. Samtidigt flyttas den privata konsumtionen allt mera till billigare importvaror och det drabbar den inhemska produktionen.

Även om Fed är en självständig centralbank måste den beakta politiken. I Kongressen kan republikanerna i höst sätta stopp för ett antal program och det kan än en gång leda till ”shutdown”, det vill säga att pengarna tar slut och allt stannar upp. Liknande situationer tidigare har fått Fed att skjuta upp penningpolitiska beslut. Det hände till exempel hösten 2013.

Mot normalare tider?

Efter recessionen 2008-2009 har den amerikanske ekonomin upplevt en exceptionell nioårig period med noll ränta. En annat helt exceptionellt drag i penningpolitiken har varit de kvantitativa lättnader som Fed införde i samband med krisen.

”Quantitative easing”, QE är ett sätt att pumpa in pengar i banksystemet när normala penningpolitiska åtgärder inte fungerar. Centralbanken har köpt statsobligationer och andra finansiella placeringar och på det sättet ökat sina reserver enormt.

Fed har genomfört tre QE-paket, QE1 år 2008, QE2 år 2010 och QE3 år 2012. År 2013 meddelade den dåvarande Fedchefen Ben Bernanke att centralbanken planerade att småningom börja minska de kvantitativa lättnaderna. Med en så här ovanlig situation har förväntningarna byggts upp för när den amerikanska ekonomin ska övergå till mera normala förhållanden.

Fedchefen Janet Yellen
Fedchefen Janet Yellen Fedchefen Janet Yellen Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS janet yellen

Yellens sits

Fed:s kommitté för marknadsoperationer har alltså två val: att höja räntan eller att behålla den på nuvarande nivå. Hur som helst kommer marknaden att noggrant analysera beslutet och läsa in vad det kan innebära för Fed:s kommande linje.

Men just för att finansmarknadsexegetiken är så viktig finns ytterligare en möjlighet. Fed kunde lämna räntan orörd, men kommunicera kraftigt till marknaden att en räntehöjning faktiskt är på väg de kommande månaderna.

En annan möjlighet är att höja räntan med till exempel 0,125 procent, i stället för den förväntade 0,25 procent. Det skulle vara en signal att nu har man tagit ett första steg mot en normalisering av räntenivån.

Oberoende av beslutet står Fedchefen Janet Yellen inför sitt kanske tuffaste beslut. Hittills har räntan inte ändrats en enda gång sedan hon blev centralbankschef. Om räntan höjs måste hon kunna motivera det, om den inte höjs måste hon kunna motivera det. Marknaden kommer att väga alla hennes ord efter mötet på guldvåg.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes