Hoppa till huvudinnehåll

Om en låt publiceras på nätet, men ingen klickar på den – finns den då?

Publik
Publik Bild: EPA / GREGOR FISCHER publik

Musikvärlden befinner sig i kris. Det har vi hört ett bra tag redan. Men gör den verkligen det? Frågan är väl närmast om inte detta bara är ännu en förändringsprocess som alla från musiker till musikdiggare får lov att anpassa sig till.

De flesta av oss skulle knappast kunna tänka oss att gå in i en musikaffär, plocka på oss en skiva och gå därifrån utan att betala. Men det är ungefär så det går till när vi väljer att ladda ner musik gratis från internet. Vi snattar helt enkelt. Och berövar samtidigt artisten på sin rättmätiga lön för mödan.

Den här liknelsen till snatteri har bl.a. Roger Waters nyligen gjort i en intervju för The Times. Waters menar att om musiken skall vara gratis, så borde allt vara det – äpplen, tv-apparater och så vidare. Med andra ord skulle ingen längre få betalt för det jobb de utför.

Roger Waters
Roger Waters Roger Waters Bild: EPA / Maurizio Gambarini roger waters

Men liknelsen mellan snatteri och att ladda ner musik gratis från internet är ingalunda ny. Den kom bl.a. redan för 15 år sedan i och med uppståndelsen kring fildelningsprogrammet Napster och Metallica där Napster lade ut Metallicas musik utan att först be om lov.

Snatteriliknelsen må törhända halta något, men där finns ändå ett rätt stort korn av sanning.

Vana vid gratis musik

De som är födda och uppvuxna med att man måste gå till den lokala plattlangaren för att införskaffa sin favoritmusik på skiva är förstås vana vid att betala för nöjet. Men de som är unga idag är i sin tur vana vid att musiken finns gratis på nätet (bl.a. Spotify, YouTube, Vevo). Så varför då börja betala för den?

Tidigare var det mest fansen som satte ut musiken på diverse piratsidor för andra diggare att ta del av, men idag är det även många artister och skivbolag som själva lägger ut nya låtar och singlar helt gratis på nätet. Så då kan man förstås diskutera om skivindustrin på detta sätt håller på att gräva inte bara sin egen grav, utan även musikernas och artisternas.

Med andra ord är det kris i musikvärlden. Men det är långt ifrån första gången.

Redan radion hotade skivförsäljningen

Kris ropades det även när CD-skivan kom. Liksom när LP:n slog ut 78-varvaren. Stereoinspelningar petade ut mono dito. För att inte tala om när radion slog igenom för snart 100 år sedan.

Ja, redan då diskuterades det huruvida den nya uppfinningen radio skulle krossa skivförsäljningen i och med att folk inte längre behövde köpa plattor för att höra sina favoritlåtar. Mitt i allt var det bara att knäppa på radion för att höra dem.

Rörradio av märket Blaupunkt från 1954.
Rörradio av märket Blaupunkt från 1954. Bild: Wikimedia Commons / Eckhard Etzold blaupunkt

Med facit på hand vet vi förstås att motsatsen blev sanningen. Ju mer radion spelade musik, desto mer började folk köpa skivor. Detsamma skedde i och med televisionens många musikprogram och speciella musikkanaler som MTV och VH1.

Med andra ord överlevde musikindustrin alla dessa "kriser". Och inte bara överlevde – den florerade.

Men kan man då dra en parallell från detta till dagens värld med all gratismusik på nätet?

Svaret är naturligvis nej. Läget är litet annat nu.

Reklam för ny skiva

Tidigare fungerade låtarna i radio och tv som reklam för artistens nya skiva. Ville man höra den i sin helhet fick man lov att gå och köpa den. Idag finns hela skivan ofta gratis på nätet senast några dagar efter att den getts ut. Varför då betala dyra pengar för en ny skiva när man kan få den utan att betala?

Idag är det långt människors egna samvete som bestämmer om man väljer att betala för musiken man konsumerar eller ej.

Artister hoppar av Spotify

Men hur är det då med de sidor som tillhandahåller musiken gratis? Det är vissa artister som valt att förbjuda t.ex. Spotify att spela deras musik hänvisande till den låga ersättning de får för det hela. Spotify å sin sida har flera gånger med hjälp av olika siffertabeller visat att de visst betalar pengar åt artisterna och låtskrivarna. I vissa fall till och med rätt stora belopp.

Problemet här är uppenbarligen det att den ersättning som t.ex. Spotify betalar för varje gång någon lyssnar på en viss låt är så pass liten att det i praktiken endast är de största och miljonsäljande artisterna som har någon möjlighet att få ens en någorlunda vettig ersättning därifrån.

Mindre och medelstora artister får nöja sig med summor som närmast kan liknas vid fickpengar. I alla fall enligt dem själva.

Bl.a. Radiohead har kritiserat Spotify för detta och som protest har t.ex. Taylor Swift tagit bort all sin musik från Spotify.

Taylor Swift
Taylor Swift Taylor Swift Bild: EPA / FACUNDO ARRIZABALAGA taylor swift

Taylor Swift hänvisar till andra nätsidor som också erbjuder hennes musik. Men för att få tillgång till hennes skivor på de sidorna måste man betala extra för det och på så sätt får Swift en i hennes mening mer rättvis ersättning medan Spotify inte har något sådant begränsande system.

Problemet är med andra ord – som så ofta – pengar. Hur trygga att musikerna och artisterna även i framtiden får den lön för mödan de gjort sig förtjänta av?

Det finns några olika alternativ. Ett sätt är att ta saken i egna händer. Och fansens.

Gräsrotsfinansiering populär

De senaste åren har s.k. gräsrotsfinansiering (crowdfunding) blivit allt populärare.

I korthet går det ut på att artisten eller bandet i fråga låter fansen direkt finansiera t.ex. följande skiva genom att på förhand betala för den. Fansen erbjuds då olika paket som varierar i pris beroende på hur mycket extra man vill ha (signerad skiva, t-skjorta, handskrivna texter och så vidare).

Dylik gräsrotsfinansiering erbjuder bl.a. Kickstarter, PledgeMusic och Patreon.

Pengar
Pengar Bild: YLE / Dan Eskil Jansson pengar

För fansen är fördelen med gräsrotsfinansiering den att de dels kan få skivan billigare än på gammaldags vis och dessutom erbjuds de en massa extra godbitar man tidigare bara kunde drömma om. Och för artisten i fråga är fördelen den att det blir mer pengar i fickan eftersom mellanhanden, d.v.s. skivbolaget, inte längre är en del av ekvationen. Dessutom för dylika system artister och fans närmare varann.

Reklam i musiken

Ett annat sätt för musiker att finansiera sin verksamhet kunde naturligtvis vara via reklam. Men inte genom att göra reklam för sig själva, utan genom att inkorporera reklamen i musiken.

Till exempel Spotify och YouTube klämmer ju mer eller mindre med våld in reklam i sina respektive tjänster. Men om musikerna gick med på att ta in produktplacering i låtarna, så kunde de själva få reklampengarna i egen ficka. Det kunde kanske vara ett sätt att trygga låtskrivarnas och artisternas framtida inkomster.

Redan nu gör många artister reklam för de mest varierande produkter och vissa stora firmor har varit med och sponsorerat artisters turnéer, så följande steg på reklamens stig är förvånansvärt kort.

Ta exempelvis The Andrews Sisters som år 1944 sjöng in klassikern Rum And Coca-Cola. Ponera om de gjorde det idag, men före inspelningen skulle de kontakta olika läskedrycksföretag för att kolla vem som betalar mest för att få sitt produktnamn inte bara med i låten, utan även i själva titeln.

Man kunde även tänka sig att det lades in reklam mellan låtarna på en skiva. Vissa samlingskassetter från bensinmackarna gjorde på det sättet för ett par-tre decennier sedan. Och The Who lekte med detta koncept på plattan The Who Sell Out redan år 1967.

Reklam och produktplacering i eller mellan låtarna må än så länge endast vara en lösryckt idé, men ingen vet ju vad framtiden för med sig för finansieringsmodeller.

För gemene musikdigare har ändå internet gjort att utbudet på all slags musik ökat oerhört. Idag kan i princip varje musiker vara sin egen producent och sitt eget skivbolag och publicera musik på nätet hur mycket man vill.

Uppsving för indiemusik

Det har samtidigt inneburit ett stort uppsving bl.a. för lo/fi- och undergroundmusik det tidigare ofta var problematiskt att hitta. Det här är band och artister som tidigare hade svårt att få ut sin musik och ännu svårare att få in tillräckligt med pengar för att kunna leva på sin musik. Tack vare internet kan de nu få ut sina alster på ett helt annat sätt än tidigare.

Internet är också en stor orsak till att den tidigare alternativa indiemusiken idag blivit närmast mainstream.

Men risken för att det rika utbudet blir ett överutbud är förstås överhängande och många fina pärlor riskerar att drunkna i massan. Det enskilda trädet liksom försvinner i den förvuxna skogen.

Ett träd faller i skogen

Det finns ett berömt tankeexperiment som ställer frågan att om ett träd faller i skogen men ingen är där som kan höra det, gör det något ljud då? Eller faller trädet i tysthet? Man kan överföra det till musikens värld och fråga att om en låt publiceras på nätet, men ingen klickar på den – finns den då?

Svaret är naturligtvis ja. Själva musiken försvinner ingenstans. Den kommer alltid att finnas. Frågan är bara hur och var vi konsumerar den. Vem som serverar. Vem som tar betalt. Och vem som betalar.

Läs också

Musik