Hoppa till huvudinnehåll

EU och nationalismen

Soldate bygger staket vid gränsen till Kroatien
Ungerska soldater bygger staket vid gränsen mot Kroatien. 22.9.2015 Soldate bygger staket vid gränsen till Kroatien Bild: EPA/TAMAS SOKI epaselect soldater

Europeiska unionen och den gemensamma valutan har minskat nationalismen visar en ny forskningsrapport. Samtidigt verkar flyktingkrisen peka i motsatt riktning.

Flyktingkrisen har satt den europeiska sammanhållningen under hård press. Trots att EU-toppmötet den 23 september var enigt och stämningen var god, hade inrikesministrarna dagen innan blottat sprickan inom unionen. Ministerrådet tvingades rösta om fördelningen av 120 000 asylsökande mellan medlemsländerna.

Slovakien, Tjeckien, Rumänien och Ungern röstade nej, Finland lade ner sin röst. Slovakien har dessutom meddelat att landet inte kommer att följa beslutet och tänker dra EU inför EU-domstolen i Luxemburg. Det är anmärkningsvärt att tre av de fyra länderna står utanför eurosamarbetet.

EU minskar nationalismen

Det finns intressanta paralleller till den här problematiken i en studie gjord av doktor Joan Costa Font och professor Frank Cowell vid London School of Economics. De fann en stark länk mellan en ökning av den europeiska identiteten, en minskning av den nationella stoltheten och förändringar i ekonomiskt beteende.

Människor som identifierar sig som européer, snarare än exempelvis kroater eller slovaker, är mera benägna att stöda omfördelning av skattemedel till förmån för de fattiga. Det här motsäger den vanliga uppfattningen att välbeställda inte förhåller sig välvilligt till omfördelning av skattemedel ifall den inte gynnar dem.

Läs också: EU överens om gränskontroller och mer bistånd

Forskarna använde data från European Value Survey med 27 000 svar från deltagare i tio EU-länder: Cypern, Bulgarien, Estland, Kroatien, Lettland, Polen, Rumänien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Alla andra länder förutom Cypern hörde tidigare till det socialistiska blocket. Av de tio länderna hör Cypern, Estland, Lettland, Slovenien och Tjeckien till euroområdet.

Euro
Euro Bild: Yle euroländer,euroområdet

- Den gemensamma valutan och EU har gett små länder möjlighet att se utöver sina egna små samhällen, säger Joan Costa Font. Den nationella stoltheten har minskat betydligt, men vid sidan av den trenden har också stödet för en omfördelning av förmögenheten ökat. Det säger oss att identiteten och känslan av att höra någonstans hjälper till att forma individuella ekonomiska preferenser, säger Costa Font.

Studien visar också att i de länder som har ersatt sin nationella valuta med den gemensamma eurovalutan har förändringen av identiteten gått snabbare. Unga människor identifierar sig oftare med Europa medan motsatsen gäller för kvinnor, äldre personer, arbetslösa, gifta par, folk som bor i små städer och lågutbildade.

- De länder som har gått med i EU efter 2004 är mera demokratiska och toleranta och mindre nationalistiska. Många länder som har gått med i euroklubben har förbättrat sin status i världen. Trots Greklandskrisen har stödet för euron förblivit stabilt, säger Joan Costa Font.

Greklandskrisen splittrar EU

Den amerikanske nationalekonomen Joseph Stigiltz har en motsatt uppfattning. Stiglitz hör vid sidan av Paul Krugman till de hårdaste kritikerna av eurozonen och dess politik. Båda har fått Riksbankens pris till Alfred Nobels minne.

Stiglitz skriver i Guardian att eurozonen uppmuntrar till divergens, inte konvergens. Han tar Grekland som exempel. Han menar att eurozonen inte levde upp till ECB-chefen Mario Draghis löfte från 2012 att ECB gör allt ”whatever it takes” för att bevara euron. Enligt Stiglitz har man lämnat Grekland ute i kylan och marknaden har lärt sig att man inte kan lita på ”whatever it takes”.

- Den viktigaste konsekvensen, befarar jag, är att den europeiska solidariteten försvagas. Euron skulle förstärka den. I stället har den haft motsatt effekt, skriver Stiglitz.

Stiglitz var inne på samma sak när han nyligen besökte Finland. Stiglitz intervjuades av Ylejournalisten Tytti Sulander. Hon frågade honom vad han menar med att den europeiska solidariteten har försvagats.

- När euron skapades fanns två mål: för det första att gynna ekonomisk tillväxt. Det har gått precis tvärtom, tillväxten har varit förödande. Men för det andra skulle euron föra länderna närmare varandra. Den sågs som följande steg i projektet för en europeisk politisk integration, säger Stiglitz och fortsätter.

- När jag besöker antingen Tyskland eller Grekland hör jag mycket splittrande kommentarer. I Grekland tar de upp grymheterna från andra världskriget, skulderna som Tyskland tvingade Grekland att ge och som aldrig har betalts tillbaka. Nu förnekas Grekland en omstrukturering av skulderna, någonting som Tyskland hade stor nytta av tillsammans med Marshallhjälpen efter andra världskriget.

- Dessutom påpekar man att den största skattesmitaren är ett tyskt bolag som driver en flygplats. Efter privatiseringen ägs av ett tyskt statsbolag och det här har lämnat en bitter smak hos grekerna. Och i Tyskland talar man om lata greker, trots att data från OECD visar att grekerna har längre arbetsdagar än tyskarna. Den verkliga frågan som man ser mycket, mycket tydligt är en splittring som jag inte har sett sedan jag började komma till Europa år 1965, säger Joseph Stiglitz.

Flyktingkrisen splittrar mera än euron

Verkligheten idag är mycket krassare än den bild undersökningen från London School of Economics ger vid handen. Den ekonomiska recessionen som började 2008 och den efterföljande eurokrisen har satt hela Europeiska unionens framtid på spel.

Nationalistiska partier har vuxit sig starka i ett flertal medlemsländer. Det här bromsar planerna på att fördjupa integrationen i Europa. De nationalistiska partierna har i sina program en punkt som går ut på att minska unionens makt och öka den egna statens makt.

Allt färre EU-medborgare identifierar sig med EU. År 2004 då stödet för EU var som högst ansåg drygt 60 procent att de var fästa vid unionen. År 2014 hade den siffran sjunkit till drygt 40 procent. Vad kommer att hända med EU-tanken i framtiden?

En avgörande fråga de närmaste åren blir hur britterna kommer att rösta i folkomröstningen om EU. ”Brexit” är en reell risk för unionen. Förutom att EU försvagas kan brexit leda till en snöbollseffekt. Allt fler länder vill eventuellt börja göra som Slovakien gjorde för ett par dagar sedan.

Just nu är det flyktingkrisen som sätter press på EU. I flyktingläger i Turkiet och Libanon väntar tre miljoner människor. De är alla potentiella asylsökande.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes