Hoppa till huvudinnehåll

Raul skrev långa matematiken som 16-åring

raul vesinurm
Raul Vesinurm läste tretton gymnasiekurser i långa matematiken på två år, med start på nian. raul vesinurm Bild: Yle raul vesinurm

Begåvade nior i Vanda har nu möjlighet att läsa gymnasiekurser på distans. På lärarförbundet är man tveksam till utvecklingen. Regeringen vill att vi ska studera snabbt, men tempot är inte allt, säger orförande Christer Holmlund.

Raul Vesinurms matematiklärare i högstadiet märkte snabbt att Vesinurm var begåvad. När han galant klarade matematikuppgifterna före sina jämnåriga flöreslog läraren att han skulle börja läsa gymnasiets matematikkurser på distansgymnasiet Sotungin etälukio.

De första kurserna var mest repetition. Det var vanlig algebra, polynomfunktioner och sådant.― Raul Vesinurm, gymnasieelev

Sagt och gjort - Vesinurm räknade sig igenom de fyra första gymnasiekurserna i lång matematik under nians matematiklektioner.

- Inte behövde jag så mycket stöd. Läraren hade ändå fullt upp med att hjälpa de andra eleverna. De första kurserna var mest repetition. Det var vanlig algebra, polynomfunktioner och sådant.

De resterande nio läste han under första gymnasieåret, både i i skolan och på distansgymnasiet om kvällarna.

Hade jag inte fått studera på distans hade jag nu börjat den femte kursen i matematik. Jag hade kanske haft lite mer fritid― Raul Vesinurm

I höst börjarde han andra året i gymnasiet Sotungin lukio och i onsdags skrev han studentexamen i lång matematik. Näst i tur är provet i kemi, ett ämne han också läst på distans parallellt med de traditionella kurserna.

- Matematik, fysik och kemi är sådana ämnen som lämpar sig väl för att studera på distans över nätet. Man får uppgifter och räknar dem. Läraren behöver inte förklara saker desto mera, säger Vesinurm.

Har också andra hobbyer

Vi sitter i hans rum, under världskartan han hängt upp ovanför skrivbordet. Matematikböckerna står på hög efter att han bläddrat i dem inför studentskrivningarna. Det är här han tillbringat ett par timmar per kväll, cirka tre kvällar i veckan med att räkna de uppgifter som matematikläraren från distansgymnasiet gett honom i det virtuella studierummet Fronter. Utöver uppgifterna har han också haft prov i kurserna.

- Hade jag inte fått studera på distans hade jag nu börjat den femte kursen i matematik. Jag hade kanske haft lite mer fritid.

Men Vesinurm hävdar att han också haft tid för att träffa kompisar, spela fotboll och dataspel.

- Det är ganska behändigt att läsa på distans om man har tid. Inlärningen går lite snabbare och man kan vara mer flexibel. Har man intressen och inte hinner till lektionerna kan man läsa på distans, säger han.

Många högstadielärare tar kontakt

Under de senaste åren har distansgymnasiet Sotungin etälukio kontaktats av allt fler nior som söker mera utmaningar. Eija Immonen, koordinator och operativ ledare för Sotungin etälukio, berättar att allt fler gymnasielärare började höra sig för om möjligheten, och i höst har man systematiserat utbudet för niorna.

De elever som blir klara med sin lärokurs tidigare än de andra i klassen skulle annars bara sitta och rulla tummarna― Eija Immonen, koordinator

- Många lärare har börjat intressera sig för hur man kan ge extra stöd också till de mer begåvade eleverna. Vi har också varit i kontakt med grundskoleledningen när vi planerat samarbetet. Kontaktförfrågningarna från högstadierna burkar komma mot slutet av höstterminen eller på våren när en del av niorna är klara med sina uppgifter och söker mera utmaningar.

I våras studerade cirka 15 Vandanior gymnasiematematik på distans. Två studerade engelska. Tidigare har niorna bara kunnat läsa kurser i matematik och engelska, men nu finns alla läsämnen i utbudet.

När de begåvade barnen sållas ut och blir ännu mer begåvade - finns det risker med att klyftan mellan begåvade och mindre begåvade elever blir ännu djupare?

- Det tror jag inte. De elever som blir klara med sin lärokurs tidigare än de andra i klassen skulle annars bara sitta och rulla tummarna. Det blir bara naturligt att de får fortsätta med gymnasiekurserna istället, säger Eija Immonen.

"Tempot inte allt"

Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund är tudelat inställd till idén. Han tycker att det lätt kan bli för mycket fokus på tempot om man uppmuntrar nior att läsa gymnasiekurser,

- Det ligger också i regeringens linje att vi att vi ska studera snabbt, att det leder till kvalitativa människor.

Christer Holmlund
Christer Holmlund tycker inte att tempot ska vara för avgörande. Grundskolan kan erbjuda kvalitativ undervisning på annat sätt. Christer Holmlund Bild: YLE/Mirjam Heir christer holmlund

Holmlund anser att grundskolan har misslyckats om den inte lyckas stimulera de begåvade barnen tillräckligt.

- Givetvis ska vi ge utmaningar åt de begåvade eleverna på samma sätt som vi ska stöda de svaga - men frågan är hur. I dag talar man mycket om fenomenbaserad undervisning där är man kan fördjupa sig i olika fenomen ur flera olika perspektiv. Det här kan vara ett sätt att ge utmaningar och stimulans åt begåvade elever, säger Holmlund.