Hoppa till huvudinnehåll

"Alltför snabba svängar bakom Finlands Pisa-ras"

Forskaren Gabriel Heller Sahlgren
Gabriel Heller Sahlgren kastar in brandfacklor i debatten kring Finland och Pisa. Forskaren Gabriel Heller Sahlgren Bild: Yle/Anna Savonius gabriel heller sahlgren

Det kanske behövs en outsider för att se på orsakerna bakom Finlands ras i Pisa-rankning. Så resonerade Magma när tankesmedjan bjöd in forskaren Gabriel Heller Sahlgren med stark förankring i Storbritannien, bland annat i London School of Economics. Man bör se längre bakåt i historien för att hitta orsakerna till raset, är hans utgångspunkt.

- Mitt uppdrag var att utreda varför Finland klarat sig så bra i Pisa först - och varför landet fallit efter 2006. Jag skulle utreda de omkringliggande faktorerna som eventuellt inte tidigare kommit fram så tydligt, säger Heller Sahlgren.

Han besökte tre skolor för sin undersökning.

- Man kan inte titta in i skolorna i dag i Finland för att förstå varför skolorna presterat så väl tidigare. Man kan inte presentera kausala slutsatser så, säger han.

Enligt Sahlgren har en del av metoderna från 1990-talet som går ut på elevcentrerat arbete visat sig leda till katastrofalt resultat.

- De metoderna börjar få fotfäste och då sjunker resultaten, säger Sahlgren.

Det är säkert ingen slump att frågan kring Pisa-raset går till Sahlgren. Vid dagens presskonferens, ordnad av tankesmedjan Magma, är han klädd i blå kostym och lite Harry Potter-aktiga glasögon. Han arbetar med Storbritannien som bas, som forskningschef vid brittiska forskningscentret Centre for the Study of market Reform and Education (CMRE) och forskare vid London School of Economics. Hans perspektiv är annorlunda.

Lärarnas auktoritet intressant

- Lärarauktoriteten och lärarnas status i samhället har långtgående traditioner i Finland. Satsningarna på lärarutbildningen har också varit stora och det anser Sahlgren är en del av hemligheten bakom den framgångsrika skolan.

Några av Yle Nyhetsskolans elever skriver ner nyhetsidéer.
Några av Yle Nyhetsskolans elever skriver ner nyhetsidéer. Bild: Yle/Mirjam Heir hoplaxskolan

Kanske man borde ha marscherat lite långsammare i Finland i stället för att förändra fungerande koncept, säger han.

Varför klarar sig då finlandssvenska elever sämre än de finskspråkiga i Finland?

Enligt Sahlgren kan det ha att göra med att Svenskfinland hör till den skandinaviska skolkulturen.

- Frågar man de svenskspråkiga eleverna i Finland hurudan deras relation är till lärarna och hur lyckliga de är i skolan är nivån ungefär densamma som i Sverige, Norge och Danmark.

- De finskspråkiga eleverna sticker däremot ut, poängterar Sahlgren. De är mindre nöjda med skolan, sämre relationer till sina lärare men de lär sig bättre, summerar Sahlgren.

De finlandssvenska eleverna når krönet snabbare än de finskspråkiga eleverna, deras PISA-kurva faller senare.

Vill inte vara "den sura svensken"

- Det är viktigt med nya färdigheter i ett föränderligt samhälle, jag vill inte vara den sura svensken som rackar ner på era reformer, säger Sahlgren vidare.

Däremot lönar det sig kanske att inse att man gått väldigt långt i skolreformerna i Sverige.

- Skolpolitiken borde kanske vara en bromskloss när det gäller förändringar. Lite mindre av det goda så att säga.

- Ett steg tillbaka?

- Kanske det.

"Skolans starka roll har kanske försvagats"

Utbildningsstyrelsens direktör Bob Karlsson verkar överraskad av Sahlgrens kritik.

- Finland har alltid gått försiktigt fram i skolfrågor, man kan tvärtom fråga sig om förändringarna har varit tillräckligt stora med tanke på samhällsutvecklingen. Tidigare betraktades utbildning som en väg till en bättre framtid, idag ser vi att man kan bli framgångsrik också på andra sätt. Skolans starka roll i samhället har kanske försvagats, säger Karlsson.

Karlsson tror däremot inte att undervisningen har förändrats så mycket att det syns i PISA-resultaten.

- PISA-resultaten är en bra indikator på bland annat läsförståelse men skolans uppdrag är bredare än så, vi ska inte stirra oss blinda på PISA-resultaten.

Bob Karlsson ser också de digitala hjälpmedlen som just hjälpmedel i vardagen.

- Digitaliseringen är ett av uppdragen som skolan har.

Rektor Laila Andersson.
Allt handlar inte om PISA, säger Mattlidens rektor Laila Andersson. Rektor Laila Andersson. Bild: Yle/Anna Savonius laila andersson

Hade han agendan klar?

Rektor Laila Andersson i Mattlidens skola frågar hur många skolor Sahlgren har besökt inom ramen för sin forskning?

- Han besökte Mattliden men det stod inte riktigt klart för mig hur intresserad han faktiskt var av det vi gör i skolan, säger hon. Var han redan på det klara med hur hans forskningsresultat skulle se ut, frågar hon försiktigt. Men visst hade vi intressanta samtal med Heller Sahlgren.

Andersson medger att Pisa-resultaten har gått ner, det är ett faktum. Hon har varit Pisa-kritisk själv och det är många som är det.

- Är det i PISA vi ska visa framfötterna eller finns det annat som kan mäta hur bra en skola är? Jag har själv besökt skolor i Sverige och tycker vi har mycket att lära oss här, De svenska eleverna är duktiga muntligt och bra på att föra fram sina åsikter, något Pisa inte tar fram.

Andersson tycker det är bra att skolan och resultaten diskuteras igen. Skolan har fått vara ganska ifred.

- I dessa tider av främlingsfientlighet är det klart att värdegrunden i skolan är tydlig och talar för ett mångkulturellt samhälle. Det är något vi kan göra i skolan och för framtiden, betonar hon.

Pisa-testerna genomförs i högstadiet, bland 15-åringarna i åttan och nian. Prestationerna mäts i läskunnighet, matematik och naturvetenskaper. Testerna görs vart tredje år i OECD-länderna ända sedan år 2000.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes