Hoppa till huvudinnehåll

Åbo Akademis förnyade grundstudier - "på gott och ont"

Åbo Akademis områdeschef på utbildningsservice Gurli-Maria Gardberg tittar in i kameran.
Områdeschef på utbildningsområden Gurli-Maria Gardberg tycker att det nya systemet gör det lättare för nya studerande att komma igång med studierna. Åbo Akademis områdeschef på utbildningsservice Gurli-Maria Gardberg tittar in i kameran. Bild: Yle/Adrian Perera gurli-maria gardberg

Åbo Akademis senaste reform ändrade på grundutbildningen. Nu satsar man på fler gemensamma kurser under de första tre studieåren. Efter en månad har responsen inte nått utanför lektionssalarna.

- Jag har faktiskt inte hört någonting, men det lönar sig att fråga utbildningskoordinatorer, säger områdeschefen på utbildningsservice Gurli-Maria Gardberg.

Också Sanna Westerlund, utbildningskoordinator för fakulteten för humaniora, psykologi och teolig ger samma svar. Effekterna av den senaste reformen syns möjligen om ett år.

Men för Lena Marander-Eklund som är lärare på en av akademins gemensamma kurser har svaret redan kommit.

- Det är på gott och ont.

Krävande för lärare och studerande

Marander-Eklund har flera års erfarenhet av gemensamma kurser där flera lärare ansvarar för innehållet. Enligt henne syns lärarnas olika stilar tydligt för studerandena.

I höst har hon redan vart med och hållit en gemensam kurs som erbjuds för andra års studerande på fakulteten för humaniora, psykologi och teologi.

- Vissa har kritiserat kursen för att vara rapsodisk eller menat att lärarna för fram sitt eget ämne mer än metoden som ska läras ut, säger Marander-Eklund.

Marander-Eklund tror att antalet studerande och lärare blir krävande för bägge parter.

- Studerande kanske inte förstår lärarnas intentioner och lärarna har en dubbeltimme att förklara sin metod. Det är utmanande.

Flera av de gemensamma kurserna har inte gått av stapeln än, och Marander-Eklund hoppas nu på att få arbeta lite med själva kurserna efter årets reform.

Studerande Nicholas Honkanen (till vänster) och Sofia Manninen i Arkens matsal i Åbo.
Nicholas Honkanen och Sofia Manninen tar engelska som biämne. De är inte överraskade av mängden gemensamma kurser. Studerande Nicholas Honkanen (till vänster) och Sofia Manninen i Arkens matsal i Åbo. Bild: Yle/Adrian Perera sofia manninen
Studerande Sara Hänninen (till vänster) och Antti Saarikallio i Arkens matsal i Åbo.
Sofia Hänninen och Antti Saarikallio har märkt en stor skillnad mellan studierna på gymnasienivå och högskolenivån. Studerande Sara Hänninen (till vänster) och Antti Saarikallio i Arkens matsal i Åbo. Bild: Yle/Adrian Perera antti saarikallio

- Vi hade just en stor reform. Nu skulle det vara skönt med lite arbetsro.

Inte som gymnasiet

Bland de 753 första årets studerande är de nya systemen okända.

- De har inte upplevt några andra upplägg, förklarar Gardberg.

I matsalen sitter Sofia Manninen, Nicholas Honkanen, Sara Hänninen och Antti Saarikallio och äter. Samtliga studerar engelska och samtliga uppfattar den nya vardagen som en skillnad mellan gymnasiet och universitetet.

- Jag är rätt nöjd. Folk sade åt mig att jag skulle dö, och där hade de rätt, säger Manninen.

För Hänninen har de nya utbildningsmiljöerna förkroppsligats i alla smarta medstuderande.

- I gymnasiet klarade jag mig utan desto mer ansträngning, men här är alla så smarta.

Saarikallio och Honkanen håller med.

- Jag hade lite problem när jag tog emot min studieplats, men sedan ringde jag studentexpeditionen och allt ordnade sig.