Hoppa till huvudinnehåll

Hopp om enat Cypern större än på länge

Stad och berg. På bergssidan ovanför staden har man fäst stora flaggor.
Stad och berg. På bergssidan ovanför staden har man fäst stora flaggor. Bild: EPA / Katia Christodoulou cypernfrågan

För första gången på mycket länge ser det ut att finnas hopp för en återförening av Cypern. I april valde turkcyprioterna en ny president som förespråkar en återförening. Och nu när förhandlingarna mellan parterna igen har fortsatt finns viljan både hos grek- och turkcyprioterna att nå en överenskommelse.

- Om tiden för en förändring har kommit i ett samhälle så finns det ingen kraft som kan stoppa den, sade Mustafa Akinci i sitt segertal efter att han i april hade valts till ny turkcypriotisk president med över 60 procent av rösterna.

Opinionen bland turkcyprioterna verkar att ha vänt på allvar

Akinci, som tidigare var borgmästare i den tyrkcypriotiska delen av huvudstaden Nicosia, gjorde redan under valkampanjen klart att han kommer att arbeta för ett fredsavtal. Och hans seger är ett tecken på att opinonen i norra delen av Cypern verkar ha vänt på allvar.

- Förhandlingarna om en återförening har inletts i ovanligt positiv stämning, säger äldre forskare Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet.

- Det är tack vare att grekcyprioternas president Nicos Anastasiades och turkcyprioternas president Mustafa Akinci känner varandra och litar på varann.

Duon har beslutat att de själva ska vara på plats under förhandlingarna. Tidigare har särskilda förhandlare skött samtalen.

Norra Cypern internationellt isolerat

Cypern har varit tudelat sedan år 1974 när Turkiet som svar på en grekisk kupp ockuperade norra delen av ön.

Den turkcypriotiska delen av Cypern har sedan dess varit internationellt isolerad och långt beroende av Turkiet ekonomiskt. Fattigdomen är utbredd på grund av internationella sanktioner. Upprepade FN-ledda fredsförhandlingar har misslyckats, men nu vågar turkcyprioterna hoppas.

- Akinci är lösningen. Om Gud vill det så klarar vi det, säger Selma Ozkilic.

Och hennes man Osman Ozkilic säger att turkcyprioterna har väntat i åratal på det här.

- Ni ska få se att vi kan leva tillsammans som bröder och systrar. Akinci är den enda som kan få det här till stånd.

Båda presidenterna visar god vilja

Båda presidenterna har redan gett bevis på sin goda vilja.

Det första Mustafa Akinci gjorde när han blev president var att avskaffa det inresevisum som grekcyprioterna behövde för att få komma in i norra Cypern.

Turkcyprioternas president Mustafa Akinci och grekcyprioternas president Nicos Anastasiades
Mustafa Akinci (v) och Nicos Anastasiades Turkcyprioternas president Mustafa Akinci och grekcyprioternas president Nicos Anastasiades Bild: EPA akinci

Grekcyprioten Anastasiades å sin sida har lämnat över kartor på närmare 30 minfält från år 1974 på den turkcypriotiska sidan.

Turkiets roll en het potatis

Forskaren Toni Alaranta konstaterar att det nog ändå finns många svåra frågor som parterna måste komma överens om.

- Det handlar delvis om hur man ska göra med den egendom som de som tvingades fly lämnade efter sig när Turkiet ockuperade norra Cypern. Ska de ha rätt att få tillbaka hus och mark?

Äldre forskare Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet
Äldre forskare Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet Äldre forskare Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt toni alaranta

Då flydde 200 000 grekcyprioter från den norra delen av ön medan 50 000 turkcyprioter flydde från söder till norr.

- En mycket svårare fråga är ändå Turkiets roll och de turkiska truppernas närvaro.

Turkiet har 35 000 soldater i norra Cypern och grekcyprioterna kräver att de dras tillbaka. Turkcyprioterna är oroliga för vad som kommer att hända utan den militära närvaron, och kräver garantier för minoritetsskydd.

"Federal stat dålig idé"

En modell för en återförening som har diskuterats är en federal stat med två självständiga stater.

Andreas Theophanous, professor i statsvetenskap vid universitetet i Nicosia, säger att det är en mycket svår modell.

- Många människor ser modellen med en federal stat som ett försök att legitimera den turkiska invasionen år 1974.

Professor Theophanous själv förespråkar en central regering.

- Norra Cypern är för tillfället bundet till den turkiska ekonomin och det förekommer bland annat penningtvätt. Därför är det en dålig idé med en federal stat.

Professor Theophanous är rädd för att Turkiet då skulle fortsätta utöva kontroll över norra Cypern.

Turkiet största hotet mot återförening

Och faktum är att det stora hotet mot en återförening av Cypern är Turkiet.

- I den officiella retoriken poängterar den turkiska ledningen att den stöder fredsförhandlingarna - men det handlar om en territoriell fråga för Turkiet som långt dikterar vilken politik som förs i norr, säger äldre forskare Toni Alaranta vid Utrikespolitiska instiutet.

Turkiet kan mycket väl sätta käppar i hjulen för en återförening. Och det är turkisk inrikespolitik som kan avgöra det hela.

Som bäst pågår en massiv intern maktkamp mellan anhängare och motståndare till president Recep Tayip Erdogan och hans parti AKP. Om AKP vinner valet den första november kommer Turkiets nationalistiska utrikespolitiska agenda att fortsätta, bedömer Alaranta..

- Turkiets och EU:s relationer har försämrats rejält, och om AKP:s styre fortsätter och deras sätt att se västländerna som fientliga motståndare så är det problematiskt. Vi är inte i den situationen som vi var i år 2000-2005 - det vill säga att Turkiets EU-medlemskap skulle röra på sig i en positiv riktning.

Turkcyprioter vill ta avstånd från Turkiet

Många invånare i norra Cypern vill ändå ta avstånd från Turkiet.

- De senaste tio åren har varit mycket svåra för norra Cypern. Man har varit internationellt helt isolerad, och ekonomiskt beroende av Turkiet som har varit den enda länken till den yttre världen, säger Toni Alaranta. Och allt fler har börjat inse hur problematisk kopplingen till Turkiet är och är frustrerade över det här.

En annan faktor som kan ställa till det för en återförening är grekcyprioterna.

År 2004 röstade de emot ett fredsavtal som FN hade förhandlat fram.

Enligt Toni Alaranta finns det nu en vilja också bland grekcyprioterna att få till stånd en överenskommelse.

- Cypern har som så många andra länder haft enorma ekonomiska problem och man har börjat inse att en återförening skulle gynna Cypern ekonomiskt.