Hoppa till huvudinnehåll

Oppositionen: Regeringens lagberedning oförlåtligt dålig

Paavo Arhinmäki (Vf) i talarstolen i riksdagen
Paavo Arhinmäki (Vf) i talarstolen i riksdagen Paavo Arhinmäki (Vf) i talarstolen i riksdagen Bild: Lehtikuva debatt

Regeringen får hård kritik för beredningen av sitt paket för att få upp konkurrenskraften. Avsaknaden av konsekvensbedömningar, siffror som skäggar och nya besked om semesterpenningen drar mattan undan trovärdigheten.

Statsminister Juha Sipilä informerade på onsdagen riksdagen om regeringens eget åtgärdspaket för arbetsmarknaden. Det ska föras vidare parallellt med de förhandlingar som arbetsmarknadsparterna för om alternativa lösningar. Om parterna kommer till skott dras paketet tillbaka.

Regeringens paket i ett nötskal

  • Semesterpenningen sänks med 30 procent från 2017.
  • En karensdag på egen bekostnad införs vid sjukdomsfall. Under de åtta därpå följande sjukdagarna utbetalas 80 procent av lönen.
  • Den maximala semestern blir sex veckor.
  • Trettondagen och Kristihimmelsfärdsdagen blir oavlönade lediga dagar utan att årsarbetstiden förkortas. Den som är tvungen att jobba de här dagarna får inte längre söndagsersättning.
  • Ändringarna genomförs med tvingande lagstiftning som är i kraft i tre år.
  • Privata arbetsgivares socialskyddsavgift sänks med 1,72 procentenheter. Sänkningen kostar över 800 miljoner euro och ska finansieras med inbesparingar i den offentliga sektorn.
  • Kostnaderna för föräldraledighet utjämnas något med en engångsersättning om 2500 euro till arbetsgivaren.
  • Omställningsskyddet vid uppsägning förbättras.

Regeringens avsikt är att bland annat avskaffa lediga söckenhelger, införa sjukkarens och sänka semesterpenningen för att få ned arbetsenhetskostnaderna. Ändringarna ska genomföras med tvingande lagstiftning.

Oppositionen var överens om att paketet har beretts på ett sätt som saknar motstycke. Dels är det historiskt att regeringen ingriper i löne- och arbetstidsfrågor över huvudet på arbetsmarknadsparterna, dels väcker sifferexercisen bakom åtgärderna många frågetecken.

Låg nivå

SFP:s Anna-Maja Henriksson ansåg att det i och för sig är bra att regeringen nu tänker sänka semesterpenningen istället för att skära i söndags- och övertidsersättningarna.

- Men på vilken nivå ligger lagberedningen och beredningen av stora reformer just nu i landets regering då det sker först efter att två barnmorskor har uppträtt i tv, undrade hon.

Också De grönas Ville Niinistö, Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki och en rad socialdemokrater pressade regeringen på konsekvensbedömningar och siffror.

Niinistö påpekade att åtgärdspaketet sänker löntagarnas inkomster med 10 procent. Det är ett mycket drastiskt beslut.

I detta stora talko för fosterlandet måste vi alla ställa det nationella intresset fram om gruppintresset.― Sampo Terho, Sannf

- Vad bygger antagandet om att det också ger mera arbetsplatser på? Vad säger att sjukkarensen ökar konkurrenskraften? Det är bara önsketänkande där det enda säkra är att köpkraften sjunker, sade han.

Bättre än Tyskland och Sverige

SDP:s Antti Lindtman påpekade att till och med Finansministeriets egna tjänstemän säger att målet att paketet ska skapa nya arbetsplatser är mycket utmanande. I deras bakgrundspapper påpekas också att åsikterna går ordentligt isär bland experter.

Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki anklagade regeringen får att gå ut med osanning om arbetskraftskostnaderna i jämförelse med de viktigaste konkurrentländerna. Regeringen säger att arbetskraften är mycket dyrare hos oss.

- Men Eurostats siffror visat enhetskostnaderna år 2013 var de samma som i Sverige och lägre än i Danmark och Tyskland. Sedan dess har vi haft en moderat lönelösning som har förbättrat Finlands sits ännu mer, sade han.

Cancersjuka utsatta

Flera riksdagsledamöter tog upp den sjukkarens som regeringen vill införa.

SFP:s Mikaela Nylander undrade om man alls har tittat på erfarenheterna i Sverige, som inte är så entydiga. SDP:s Tarja Filatov nämnde de cancersjuka som ett exempel på hur utfallet kan bli.

Till vad behöver arbetsgivarna EK och Jyri Häkämies då de har regeringen och Juha Sipilä?― Paavo Arhinmäki, VF

- De som vårdas för cancer kan drabbas oskäligt hårt, sade hon med hänvisning till att många fortsätter att jobba trots sin sjukdom. Det betyder återkommande sjukavbrott för strål- eller cellgiftsbehandling.

Också De gröna undrade varför man ska straffas för att man är sjuk och befarade att det bara leder till att många kommer på jobb sjuka eftersom de inte har råd att stanna hemma.

Beskedet om semesterpengen ger nytt kaos?

Statsminister Juha Sipilä, finansminister Alexander Stubb och arbetsminister Jari Lindström underströk i debatten att man väldigt gärna ser att arbetsmarknadsparterna nu kommer fram till egna alternativa lösningar för att nå konkurrenskraftsmålen. Men om de inte gör det måste regeringen agera om välfärden ska räddas.

Sipilä lugnade bland annat de företagare som har oroats av att semesterpenningen nu ska utsträckas också till de anställda som inte fått sådan tidigare. Detta för att den sedan ska kunna skäras ned med 30 procent.

Det är svårt att ta ställning då regeringens planer och tidtabeller ändras hela tiden.― Carl Haglund, SFP

- I branscher där man inte har kollektivavtal kan man precis som hittills komma överens i arbetsavtalen om att betala eller låta bli att betala semesterpenning, meddelade Sipilä överraskande i debatten.

Beskedet, som avviker från vad som sades i tisdags, har fått både fackjurister och forskare att reagera. De betecknar vändningarna kring semesterpengen som rena rama kaoset.

Sipilä trodde i debatten också att regeringens tvångslagar håller för grundlagsgranskning. Grundlagen garanterar avtalsfriheten men, sade Sipilä, den ger också alla rätt till grundtrygghet och arbete.

Det handlar alltså enligt Sipilä om vilken rättighet som går först.

Gröna och VF för misstroende

Informationen om regeringens åtgärdspaket gavs som ett meddelande och det betyder att riksdagen får rösta om det.

Både De gröna och Vänsterförbundet föreslår misstroende för regeringen bland annat för att paketet försämrar köpkraften, för att det inte finns garantier för flera arbetsplatser och för att det betyder en inkomstöverföring på miljarder euro från arbetstagare till arbetsgivare.

Socialdemokraterna vill att meddelandet behandlas i riksdagens arbetslivsutskott och att det görs en grundlagsbedömning innan man röstar om det. Kristdemokraterna stöder regeringens linje medan SFP både risar och rosar, med övervikt för berömmet.