Hoppa till huvudinnehåll

Nyhetsskolan: Dag 1

Mirjam Heir vid ett bord med tre unga
Vilken nyhet skulle du vilja skriva om? Mirjam Heir (andra från höger) hjälper eleverna i en grupp att vara kreativa. Mirjam Heir vid ett bord med tre unga Bild: YLE/Matti Jokela mirjam heir

Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

Det är en ruggig torsdagsmorgon då Yle Nyhetsskolanteamet anländer till Grundskolan Norsen i Helsingfors. Mirjam Heir och Thomas Silén från Svenska Yle träffar klass 9E och ämneslärarna Johannes Nygren och Pamela Lindeback. De här lärarna tänker samarbeta inom projektet och jobba med nyheter på sina lektioner. Då alla har anlänt till klassen där dagens lektion hålls ges en mycket enkel uppgift: - Berätta om en nyhet.

Teman och ämnen

Den här uppgiften leder rakt in i ett av de viktigaste ämnena under lektionen, och resten av hösten. Nyheter. Vad är en nyhet? Vad är skillnaden mellan åsikt och fakta i en nyhet? Vad måste en nyhet vara för att vara aktuell, och bli läst? Vilka olika sätt finns det att läsa och publicera nyheter? Eleverna tillfrågas var de läser nyheter och de svarar allt från större dagstidningar som Hufvudstadsbladet till sociala medier som Instagram.

Dagens två andra aktuella ämnen är Svenska Yle och vad Yle Nyhetsskolan egentligen är, och vad som kommer att hända under lektionerna. Ett uttryck som betonas starkt är public service. Vad betyder det att Yle är ett public servicebolag? Vad innebär det i praktiken för nyheterna?

Ett kort klipp fungerar som en introduktion till vad nyhetsskolan är: ett sätt att få elever att tänka kritiskt på vad de hör och att lära sig viktiga delar av journalistyrket. Också att ”hands on” få vara delaktig och skriva artiklar och öva sig på att intervjua, med mera.

Att skriva en nyhet

Den viktigaste delen av dagen är dock då klassen delas in i grupper om tre i slutet av timmen. Under hösten kommer eleverna att få skriva en nyhet som de är intresserade av. De får i grupper bolla fram olika idéer till vad man kunde få jobba med.

I den här klassen kommer det bl.a. fram idéer såsom en gallup om skolmaten. En annan handlar om hur sommarjobb enligt somliga kan vara lite för svåra att få, och tips på hur man bör söka efter ett sommarjobb. Lärarna och mentorerna från Yle går omkring i grupperna för att hjälpa dem komma på idéer.

”Det har länge varit en stor fråga”

Eleverna Alexander Lundström, Amanda Eriksson och Clara Wirta går alla i samma klass.

De tycker alla att det är roligt och intressant denna första dag. Den här hösten skulle de vilja lära sig mera speciellt om hur man hittar och gör nyheter. Också sådana dagar då det inte hänt något stort kunde det vara intressant att veta hur man kommer med bra nyheter.

Då de blir tillfrågade om vad de vill skriva om den här hösten svarar Alexander Lundström:

- Skolmaten skulle kunna bli helt bra, den har länge varit en stor fråga.

Han refererar till det att många i Norsen anser att skolan har så osmaklig mat att de istället går till butiken.

Clara Wirta instämmer och säger att också det att mycket människor har varit sjuka på sistone skulle kunna vara en helt bra nyhet, och frågan om alla som är borta faktiskt är sjuka.

(från vänster till höger) Clara Wirta, Amanda Eriksson och Alexander Lundström är alla positivt inställda efter deras första nyhhetsskoldag.
Clara Wirta (längst till vänster), Amanda Eriksson och Alexander Lundström är alla positivt inställda efter deras första nyhetsskoldag. (från vänster till höger) Clara Wirta, Amanda Eriksson och Alexander Lundström är alla positivt inställda efter deras första nyhhetsskoldag. Bild: YLE/Matti Jokela nyhetsskolan

”Jättestort och viktigt”

Johannes Nygren undervisar i samhällslära och historia i Grundskolan Norsen. Han är en av de två högstadielärare som engagerat sig i Nyhetsskolan under sina egna timmar. Han är också väldigt nöjd med denna första lektion.

Hur fick du höra om Svenska Yles Nyhetsskola?

- Det var nog genom snack i lärarrummet och reklam på Svenska Yle. Jag har länge funderat på hur eleverna skulle kunna få ”hands on” erfarenheter. Det att få lära sig tänka mediekritiskt anser han vara ”jättestort och viktigt”.

Vad hade du för förväntningar på första dagen?

- Att väcka intresset hos eleverna, få dem att tänka ”det här blir bra, det här vill jag göra.

Han är glad över att denna, enligt honom lugna klassen, blev intresserad och aktiv.

Johannes Nygren i klassrum
Att få eleverna att tänka mediekritiskt är mycket viktigt, anser Johannes Nygren historielärare i Grundskolan Norsen. Johannes Nygren i klassrum Bild: YLE/Matti Jokela johannes nygren

”Att inspirera och väcka en viss nyfikenhet”

Mirjam Heir har jobbat som koordinator för Yle Nyhetsskolan sedan Januari 2014 då den grundades. Det här är ungefär tionde gången som hon håller introduktionen till Yle Nyhetsskolan.

Vad försöker man uppnå med den första lektionen? Vad är målet?

- Den här första träffen har vi lite olika mål, men ett av dem är att berätta om Svenska Yle, vad vi är för typ av mediebolag och vad vi har för uppdrag. Sen brukar jag också berätta om vad en nyhet är.
Men det stora, stora målet är nog att inspirera och att väcka en viss nyfikenhet. Jag brukar säga att de ska ta på de samhällskritiska glasögonen, att de nu har en möjlighet att nå ut till en stor publik.

Vad hoppas du att eleverna och lärarna får ut av hela den här hösten?

- Det jag hoppas är förstås att de ska tycka att det har varit roligt och spännande och att det har varit ett projekt de trivts med. Sen hoppas vi också att de genom att själv jobba med nyheter stöter på sådana frågor som journalister också gör. Är det här sant, hur ska jag vara trovärdig? Att de skulle bli mera mediekritiska själv genom att jobba fram en nyhet. Det handlar om att lära sig genom att aktivt göra någonting.

Text: Matti Jokela (prao)

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Fira feminism men fy för feminist

    Varför vill en del unga inte kalla sig feminist?

    Jag har samma åsikter som feminister men skulle inte kalla mig för feminist, säger 17-åriga Daniel Ahlblad. Gymnasieeleven Emmy Wikström frågar varför "feminist" blivit något av ett skällsord.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Noora från Skam: En liten serie bara exploderade

    Succén gav unga talanger blodad tand.

    Josefine Pettersen som spelar Noora i den norska tv-serien Skam har varit på besök i Finland. Skam blev en jättehit. Det är inte bara ungdomar som älskar serien utan den har trollbundit publik i alla åldrar.

  • Hundskall i Sjundeå blev rättssak

    En Sjundeåbo försöker stoppa hundskolning på granntomten.

    Skällande hundar i Sjundeå blev en sak för förvaltningsdomstolen att ta itu med. Det hela handlar om en Sjundeåbo som vill förbjuda sin granne att skola hundar hemma på gården.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan