Hoppa till huvudinnehåll

"Skyll på vapenlobbyn"

Professor Robert D. Putnam, Harvard University.
Professor Robert D. Putnam, Harvard University. Bild: Marcus Rosenlund robert putnam

Vapnen har kommit för att stanna. Det är kontentan av professor Robert D. Putnams syn på masskjutningarna som plågar USA, inklusive den senaste i Rosenburg i Oregon som kostade tio människor livet och skadade sju på ett lokalt college.

Putnam är professor i statsvetenskap vid Harvard University i USA och mest känd för sin teori om så kallat socialt kapital, som är ett slags mått för medborgarnas engagemang i samhället och för det allmänna förtroendet för samhällets institutioner. Men det handlar också om medborgarnas tillit och förtroende för varandra.

Professor Putnam besöker just nu Finland, bland annat så träffade han republikens president Sauli Niinistö i går.

Putnam är medveten om att vi här i Finland har våra egna smärtsamma erfarenheter av skolskjutningar, men han säger att det finns viktiga skillnader mellan våra två länder.

- Det finns säkert paralleller mellan skolskjutningarna som har inträffat i Finland och våra skolskjutningar i USA, men faktum är att våra är mycket, mycket fler till antalet. Både de riktigt stora, dramatiska händelserna, men också de små, enstaka fallen av vapenvåld i skolorna; de inträffar så gott som hela tiden, säger han. De som aldrig når upp över vår nyhetströskel.

Vilda västern

Det är naturligtvis inte bara skolorna som drabbas. Hela det amerikanska samhället är i korselden just nu. Sedan Barack Obama omvaldes till USA:s president 2011 har det inträffat 994 masskjutningar i landet, varav 300 bara i år.

Varför verkar det då vara nästintill omöjligt att få till stånd en ändring? Föga överraskande är det vapenlobbyn, den lilla men mycket inflytelserika minoriteten som har gjort ett politiskt slagträ av det legitima bruket av skjutvapen.

- Det här använder de till att angripa den nuvarande administrationen och alla andra som tänker i liberala banor, vad saken än gäller, säger Putnam. Framför allt innebär det att det blir nästintill omöjligt för kongressen att införa ens någon sorts vettig vapenlagstiftning.

Avsiktligt trög lagstiftning

Att det är möjligt för små intressegrupper att utöva den här sortens inflytande över politikerna beror enligt Putnam på den amerikanska grundlagen.

- Vår grundlag utformades avsiktligt så att det skulle bli svårt för myndigheterna att göra någonting. Det var vad de ursprungliga författarna till grundlagen ville åstadkomma, de ville inte ha en stark stat. De ville att det skulle vara besvärligt att stifta lagar, säger Putnam.

Han tillägger att som han ser på saken så är det i de allra flesta fallen just så som det ska vara.

- Jag betraktar mig själv som en amerikansk patriot; jag anser att vår grundlag fungerar rätt så bra. Men i extrema fall som det här leder det till att en liten men högljudd och bestämd intressegrupp kommer åt att blockera livsviktig och vettig lagstiftning.

Majoriteten måste engagera sig

Det finns förstås andra faktorer i spel här, medger Putnam, det finns psykiskt störda individer som härjar med vapen, men problemets kärna är och förblir vapenlobbyn, säger Putnam och tillägger att den stora majoriteten är för striktare vapenlagar. Men:

- Den stora majoriteten är inte tillräckligt engagerad i frågan. De flesta som stöder striktare vapenlagar ser det inte som en hjärtefråga. Vapenlobbyn däremot förhåller sig passionerat till ärendet, för dem är det första prioritet, säger Putnam.

På frågan om vad som krävs, hur många skolbarn som ännu måste dö innan även de mest hårdnackade vapenlobbarna medger att situationen har spårat ur och måste åtgärdas lagstiftningsvägen, svarar Putnam att det knappast spelar någon större roll vad som än händer i framtiden.

- En skolskjutning till eller tjugo stycken – det kommer sannolikt inte att resultera i någon förändring av den nuvarande politiken.

Hör mer om Putnams syn på flera andra frågor, inklusive den ökande ekonomiska ojämlikheten i världen, Ryssland och klimatförändringen, i Kvanthopp på torsdagen den 8 oktober kl 11:03, i repris på söndagen kl 18:03.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes