Hoppa till huvudinnehåll

Att vara homo i Nuuk

Niviaq Korneliussen
Niviaq Korneliussen skriver om unga hbqt-personer i Nuuk. Niviaq Korneliussen Bild: YLE/Marit Lindqvist grönländsk författare

I Niviaq Korneliussens roman Homo sapienne får vi ta del av fem grönländska hbtq-ungas vardag i Nuuk – en vardag fylld av längtan efter kärlek och ett försök att hitta, och skapa, sin egen sexuella identitet.

I september var det biopremiär i Danmark för dokumentärfilmen ”Eskimo Diva”, som handlar om den grönländska dragqueenen Nuka Bisgaards liv på och bakom scenen. Ett liv präglat av glåpord och fördomar samt en kamp för rätten att vara den man är.

I en artikel i den danska tidningen Berlingske säger Nuka att hen vill visa det moderna Grönland: ”Grönland är annat än natur, inlandsis och sälar, och det vill jag göra folk medvetna om.”

När jag träffar den grönländska författaren Niviaq Korneliussen för ett samtal om hennes debutbok ”Homo sapienne” nickar hon instämmande när jag citerar Nuka.

- Fördomarna och de stereotypa bilderna av Grönland är många och cementerade, säger Niviaq, som säger att hon ville skriva ”Homo sapienne” för att visa att Grönland är så mycket mer än folk allmänt föreställer sig.

Blandade reaktioner

Homo sapienne är nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2015, och enligt romanen har väckt stort intresse, och blandade reaktioner, både i Niviaqs hemland och i Danmark.

Hittills finns romanen endast att läsa på grönländska och danska. Niviaq står själv för översättningen till danska, men hon understryker att det egentligen handlat om att skriva om romanen på danska eftersom språket i boken är starkt präglad av den jargong som grönländska ungdomar använder sig av i vardagligt tal liksom i sociala medier – en blandning av slang, grönländska, danska och engelska.

På basis av läsarrespons och recensioner kan man konstatera att mottagandet varit blandat – många tycker att Homo sapienne är en fantastisk, viktig och spännande historia om unga hbtq i Nuuk, medan det finns de som ryggar tillbaka för det centrala temat i boken, dvs. kärlek mellan lesbiska, bögar, bi- och transsexuella.

Niviaq själv är speciellt glad över att boken tagits väl emot av ungdomarna och att man läser boken i undervisningen i många skolor runtom i landet.

Svårt vara bög på Grönland

Niviaq Korneliussens bok "Homo sapienne"
Niviaq Korneliussens bok "Homo sapienne" Bild: Milik forlag grönländsk litteratur

25-åriga Niviaq är själv uppvuxen i ett litet samhälle på södra Grönland, Nanortalik med ca 1 000 invånare.

När hon flyttade till Nuuk för att studera på gymnasiet vågade hon komma ut som lesbisk.

- Det är fortfarande ett stort tabu att vara homosexuell på Grönland. Det är givetvis lite lättare att vara hbtq i en större stad än på en liten ort. Men det är alldeles speciellt svårt att vara bög på Grönland, eftersom det grönländska samhället av hävd är oerhört mansdominerat med hänsyn till fångstkulturen: män ska vara starka, fånga säl och sörja för familjen.

Men Niviaq konstaterar också att det verkar som om man blivit mer öppen och vänligt inställd till homosexualitet på Grönland. Nyligen drev man igenom en lag om att homosexuella får gifta sig i kyrkan, och sedan några år tillbaka arrangerar dragartisten Nuka Bisgaard också en Gay Pride-parad i Nuuk.

Niviaq har studerat samhällsvetenskap på universitetet i Nuuk, psykologi vid universitetet i Aarhus. I dag är hon bosatt i Nuuk, där hon bl.a. jobbar med skrivarverkstäder för unga.

Debutboken Homo sapienne kom till efter att Niviaq deltog i, och vann, en novelltävling för grönländska unga år 2012 – den danska författaren Mette Moestrup fick upp ögonen för den begåvade skribenten och i förordet till ”Homo sapienne” skriver Moestrup att hon fastnade för den unga författarens stilsäkerhet, seriositet och drivkraft.

En berörande historia

I en grönländsk kontext är Homo sapienne ett banbrytande verk i det att den skildrar vardagen och livet utifrån ett hbtq-perspektiv.

De fem ungdomarna i Niviaq Korneliussens berättelse - Fia, Inuk, Arnaq, Ivik och Sara - är på olika sätt förbundna med varandra. Här finns ett syskonpar, några goda vänner och ett par som blir häftigt förälskade i varandra.

Platsen vi befinner oss på är Nuuk, men enligt Niviaq spelar platsen i sig ingen större betydelse. De känslor av skuld, skam, längtan, förälskelse, svek, tvivel och saknad som ungdomarna drabbas av och bär på är universella – också oberoende av om man är hetero eller homo.

För Niviaq var det trots allt mycket viktigt att skriva en samtidsroman som skildrar dagens Grönland ur ett ungt perspektiv:

- De flesta grönländska böcker handlar om fångstkultur eller utspelar sig i en historisk tid, och har inte med min verklighet att göra, så jag beslutade mig för att skriva om saker som angår mig och som jag brinner för.

Se och hör Niviaq berätta om och läsa ett stycke ur boken på grönländska (med textning till danska):

Blickar Grönland utåt eller inåt?

Niviaq är född år 1990, och tillhör den s.k. 79-generationen som är uppvuxen efter att man upprättade s.k. hjemmestyre (självstyre) på Grönland den 21 juni 1979. Det betyder att Grönland har egen förvaltning och autonomi, dvs. eget parlament och regering.

Grönland är en del av kungariket Danmark sedan danskarna anlände till Grönland sommaren 1721 och anlade en koloni där. Grönland hade kolonistatus fram till år 1953, när Danmarks författning ändrades och Grönland fick rollen som ett danskt landområde vilket som helst.

Under senare år har många nationalistiska röster höjts för ett utökat självstyre och t.o.m. för att kraftigt minska Grönlands beroende av Danmark.

Enligt Niviaq har debatten ofta lett in på fel spår, och hon anser att det är mycket olyckligt att man kommit att ställa det grönländska och det danska mot varandra, istället borde man acceptera att Grönland är ett multikulturellt samhälle och samarbeta kring de frågor som kräver åtgärder.

Samtidigt finns det en massa fördomar som man odlar åt båda hållen.

Risken med att hålla hårt fast vid att det endast är Grönland som gäller, att man inte behöver tala andra språk än grönländska och att den grönländska kulturen är allena saliggörande riskerar att försätta Grönland i ett vakuum, konstaterar Niviaq.

Givetvis har det funnits, och finns, många problem på Grönland som härrör från kolonialtiden, men Niviaq tycker att det vore dags för de unga att fokusera på andra saker.

I romanen Homo sapienne konstaterar en av personerna att han är trött på att jämt och ständigt höra pratas om kolonialtiden: ”Enough of that postcolonial piece of shit!”

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje