Hoppa till huvudinnehåll

Aleksis Kivi - Finlands nationalförfattare

Aleksis Kivi (1834-1872) är Finlands nationalförfattare. Han skrev högklassig skönlitteratur i form av skådespel, berättelser och dikter.

Han var en skogens son och älskade att läsa. Under sina skolår i Helsingfors avstod han hellre från mat än från böcker. Inspirerad av de stora klassikerna Shakespeare och Dante kom han att bli Finlands nationalförfattare. Hans främsta verk Sju bröder var ändå ingen framgång under hans livstid. Tvärtom medverkade recensionerna av boken till hans död.

Eero: ”A, B, C, katten låg på sne.”Vad menas med den satsen, Juhani? Kan du förklara det?
Juhani: Jag skall försöka ta reda på det.
– ur Sju bröder (1870) (övers. Elmer Diktonius)
Porträtt av Aleksis Kivi (Albert Edelfelt, 1873)
Porträtt av Aleksis Kivi (Albert Edelfelt,1873) Porträtt av Aleksis Kivi (Albert Edelfelt, 1873) aleksis kivis person (född alexis stenvall)

Aleksis skriver om sin lillasysters död

Aleksis Kivi (Alexis Stenvall) föddes den 10 oktober år 1834 i en skräddarfamilj i Nurmijärvi. Redan tidigt var han intresserad av att skriva.

I den här stugan i Nurmijärvi föddes Aleksis Kivi år 1834.
I den här stugan i Nurmijärvi föddes Aleksis Kivi år 1834. I den här stugan i Nurmijärvi föddes Aleksis Kivi år 1834. Bild: Yle aleksis kivi

Hans modersmål var finska, men i skolan lärde han sig flytande svenska. En avgörande händelse i hans ungdom var lillasystern Agnes död som 13-åring i mässling år 1851. Samma vår Aleksis blev konfirmerad och djupt sorgsen skrev han om sin syster, hon som var ”glad som en svala”. Också senare i livet återvände han i sina texter till systerns död.

Aleksis Kivi blev student som 23- åring och när han sedan började studera historia och filosofi vid Helsingfors universitet, fick också hans skrivande beröm. Han blev prisbelönt för berättelsen Eerika, som handlar om en flicka som dör. I berättelsen skildrar Kivi inte bara döden utan också själva döendet, hur föräldrarna tysta ser på sin dotter medan andningen blir allt svagare och läpparna blir blå.

Kivi som också visade prov på stor humor, hade tidigt en insikt om hur obevekligt livet kan vara. Han betraktades som begåvad, men några planer på vad han ”skulle bli” hade han inte.

Pjäsen Kullervo sätter fart på skrivandet

Kivis första egentliga verk var Kullervo, som vann priset för bästa finskspråkiga pjäs i en tävling som arrangerades av Finska litteratursällskapet år 1860. Han avbröt sina studier vid universitetet och ägnade sig i stället åt att skriva. Han hade gått både i elementarskola och studerat i Helsingfors, nu flyttade han ut på landet igen till Kvarnby i Sjundeå.

Stadens liv, med bland annat otaliga besök i bokhandlarna, byttes ut mot ett liv i naturen med simning i forsen i Svidja. I de här landskapen hittade Kivi också förebilder för gestalter i sina verk, bland annat Sockenskomakarna (1864) och Förlovningen (1866). Det sägs att folk drog sig undan och sa: ”Han vill göra spektakel av oss alla!”

Äppelblommen ger huvudvärk

Svårigheterna med försörjningen var uppenbara, men Kivi hade sina beskyddare. Den mest kända av dem är Charlotta Lönnqvist på Fanjunkars soldattorp i Sjundeå.
Hon försörjde Kivi, gav honom mat och skrivro. Det var nu, åren 1864-1871, som Kivi skrev sina flesta och mest berömda verk.

Charlotta Lönnqvist.
Charlotta Lönnqvist levde 1834-1892. Charlotta Lönnqvist. Bild: Yle charlotta lönnqvist,Charlotta Lönnqvist

Charlotta Lönnqvist hade ingen lätt uppgift att hålla sin inhysta författare lugn och koncentrerad. I hennes trädgård fanns många äppelträd och när de blommade mådde Aleksis Kivi illa. Han bad henne slå ned blommorna från grenarna med en käpp och det gjorde hon.

Ett rött torp
Fanjunkars torp i Sjundeå där Aleksis Kivi skrev sina flesta verk. Ett rött torp Bild: yle/Ann-Louise Lönnquist charlotta lönnqvist
Kuppis koloniträdgård.
Aleksis Kivi påstod att han fick huvudvärk av de blommande äppelträden. Kuppis koloniträdgård. Bild: Yle/Linus Hoffman Kupittaa,Koloniträdgård,koloniträdgårdar,äppelblom,äppelträd,trädgårdar

Sju bröder och en kärlekssorg

Under Fanjunkarstiden kom romanen Seitsemän veljestä (Sju bröder) till. Berättelsen om sju bröders liv i Jukola by beskriver den tidens verklighet på ett rakt och humoristiskt sätt. Boken kan också ses som en allegori över det finska folkets övergång från en primitivare till en mer civiliserad kultur, från jägare och fiskare till läskunniga, bofasta jordbrukare.

Seitsemän veljestä från utgivningsåret 1870.
Romanen Seitsemän veljestä utgavs första gången år 1870. Seitsemän veljestä från utgivningsåret 1870. Bild: Yle/Jessica Edén Lappvikens sjukhus,Sju bröder,Aleksis Kivi
Med stor möda rotade sig alfabetet i mannens hjärna. Men så satte han sig åter på bordskanten för att upprepa ett svårt stycke.
Och sist och slutligen, vid vårens ankomst, hade också han lärt sig sin bok från pärm till pärm och stolt blickande smällde han igen den

- Ur Sju bröder (övers. Elmer Diktonius)

Vid den här tiden hade Kivi förälskat sig i dottern till en gästgiveriägare, Aurora Hemmilä, en flicka med vackra och speciella ögon. Kivi överöste henne med brev. När Sju bröder kom ur trycket fick Aurora också ett exemplar. Men deras förhållande tog slut, hon gifte sig med en bonde.

Nationalskalden med en bit arsenik i fickan

Den svåra upplevelsen med Aurora gav upphov till många kärleksdikter, också mycket nedstämda sådana. Det var en tid då Kivi gick med en bit i arsenik i fickan. Han var ledsen och mörk i själen.

Fanjunkars i Sjundeå.
Kammaren på Fanjunkars torp. Fanjunkars i Sjundeå. Bild: Yle/Fia Doepel aleksis kivi
Omkring min själ,
vad dväljes där för ett svårmod
som höstkvällen skymmer ett öde fält?
-ur dikten Svårmod (tolkning: Thomas Warburton)

En skamfläck i litteraturen

Kivi var den första yrkesförfattaren som skrev på finska. Hans verk banade väg för andra finska författare, men under sitt eget liv blev han hårt kritiserad. Uppskattad på allvar blev han först efter sin död.

Fanjunkars i Sjundeå.
Vid det här bordet satt Kivi och skrev. Fanjunkars i Sjundeå. Bild: Yle/Fia Doepel aleksis kivi

På Fanjunkars skrev han med fjäderpenna flera versioner av Sju bröder. Romanen var en enorm satsning och Kivi skrev utan att veta om den någonsin skulle publiceras. Men så gavs den äntligen ut och i maj 1870 kom professor August Ahlqvists recension i Finlands Allmänna Tidning. Recensionen var förkrossande. Ahlqvist skrev att innehållet var ”fattigt, barnsligt och skrattretande”, ”en skamfläck i Finlands litteratur.”

Aleksis Kivi tog recensionens kritik så hårt att han blev sängliggande i många dagar. Han hade inte varit beredd på en så häftig kritik. Han började vistas i Helsingfors, bodde än här än där och kunde supa dagar i sträck. Till slut togs han in på Lappvikens mentalsjukhus, där han var intagen från sommaren 1871 till vintern 1872.

En tom korridor på Lappvikens sjukhus
Aleksis Kivis vilade sig på rum nummer 12 som ligger i den här korridoren. En tom korridor på Lappvikens sjukhus Bild: Charlotte Lindroos öde
Rekonstruktion av Aleksis Kivis rum. Han blev intaget 1871, året efter att Sju bröder kom ut, vars första upplaga här ligger på taburetten, med diagnosen "kronisk melankoli".
En sjukhussäng på Lappviken Rekonstruktion av Aleksis Kivis rum. Han blev intaget 1871, året efter att Sju bröder kom ut, vars första upplaga här ligger på taburetten, med diagnosen "kronisk melankoli". Bild: Svenska Yle / Jessica Edén lappviken röster ur själarnas rum,Lappvikens sjukhus,mentalsjukhus,Aleksis Kivi,Sju bröder,patienter,Melankoli,mentala störningar

Efter vistelsen på sjukhuset bodde han hos sin bror i Tusby. Hans hälsa vacklade, han var både apatisk och rasande. Vid jultiden år 1872 fick han hög feber och dog. Han dog fattig och sjuk natten före nyår, bara trettioåtta år gammal.

Aleksis Kivis dödsstuga i Tuusby
Aleksis Kivis dödsstuga i Tusby. Aleksis Kivis dödsstuga i Tuusby Bild: Yle Aleksis Kivis dödsstuga,aleksis kivi
Aleksis Kivi dog i den här sängen i den lilla stugan i Tusby.
Aleksis Kivi dog i den här sängen i den lilla stugan i Tusby. Aleksis Kivi dog i den här sängen i den lilla stugan i Tusby. Bild: Yle Aleksis Kivis dödsstuga,aleksis kivi

Långt från den trolösa världen

Redan i nekrologerna fick den litterära världen ändå upp ögonen för Aleksis Kivis storhet. I tidningen Hämäläinen skrev A.W. Lindgren, att Kivis Sockenskomakarna och Sju bröder är att jämföra med verk av Walter Scott och Charles Dickens.

Lindgren förutspådde att Kivis namn kommer att leva i Finlands litteraturhistoria. Och när ett verk om finsk litteratur gavs ut i Tyskland år 1910,”Vom Land der tausend Seen”, skrev författaren J.J. Meyer, att Aleksis Kivi var ett geni och att Sju bröder ett verk i klass med Cervantes Don Quijote.

Att läsa det hade säkert fått Kivi att spritta till av glädje i sin grav. I Sju bröder hade han också skrivit in några dikter. En av dem är Mitt hjärtas visa, som handlar om den lilla som får vila i en gyllene vagga i sanden. Det är en av de mest älskade dikterna i Finland, som också pekar tillbaka på Kivis längtan efter sin för tidigt döda syster. Den visar också att Aleksis Kivi inte trivdes så värst bra i den här världen.

Aleksi Kivis staty
Aleksis Kivis staty Aleksi Kivis staty i aleksis kivis fotspår
Aleksi Kivis gravsten
Aleksis Kivi är begraven i Tusby. Aleksi Kivis gravsten aleksis kiven runontie - kortfilm på finska
Tuonis visten, fridens visten!
Långt från fiendskapen, tvisten,
långt från den trolösa världen

Kivi kritiserades hårt under sin levnadstid och han fick aldrig uppleva den uppskattning som han senare fått. Kivi var den första yrkesförfattaren som skrev på finska och därför firar vi den finska litteraturens dag på hans födelsedag, den 10 oktober.



Följande inslag, Vem var Aleksis Kivi, är en kort presentation om författarens bakgrund och produktion.

I det andra inslaget, Aleksis Kivi, Finlands nationalförfattare lär vi oss mer om hans liv och så besöker vi hans hem i Nurmijärvi, Sjundeå och Tusby.


Se också:

Återuppbyggandet av Fanjunkars torp
Det återuppbyggda Fanjunkars torp invigs på Aleksis Kivi-dagen 2006
Aleksis Kivi-dagen firas år 1956 i Helsingfors (på finska)

Läs också

Vetamix

  • Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen!

    De här kunskaperna i första hjälpen kan rädda liv.

    Vet du vad man ska göra om en person plötsligt förlorar medvetandet? Hur återupplivar man en livlös person? Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen med hjälp av de här tipsen.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril

    Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril.

    Mer än 36 500 finländare har röstat fram vår nationalfjäril. Bland ett tjugotal kandidater valdes tosteblåvingen (Celastrina argiolus) med 17,3 procent av rösterna. Tosteblåvingen kan man hitta i så gott som hela landet, även i Lappland.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix