Hoppa till huvudinnehåll

Aleksis Kivi - Finlands nationalförfattare

Aleksis Kivi (1834-1872) är Finlands nationalförfattare. Han skrev högklassig skönlitteratur i form av skådespel, berättelser och dikter.

Han var en skogens son och älskade att läsa. Under sina skolår i Helsingfors avstod han hellre från mat än från böcker. Inspirerad av de stora klassikerna Shakespeare och Dante kom han att bli Finlands nationalförfattare. Hans främsta verk Sju bröder var ändå ingen framgång under hans livstid. Tvärtom medverkade recensionerna av boken till hans död.

Eero: ”A, B, C, katten låg på sne.”Vad menas med den satsen, Juhani? Kan du förklara det?
Juhani: Jag skall försöka ta reda på det.
– ur Sju bröder (1870) (övers. Elmer Diktonius)
Porträtt av Aleksis Kivi (Albert Edelfelt, 1873)
Porträtt av Aleksis Kivi (Albert Edelfelt,1873) Porträtt av Aleksis Kivi (Albert Edelfelt, 1873) 1974,aleksis kivi,aleksis kivis person (född alexis stenvall),finska,vetamix,videostill,yle koulu-tv

Aleksis skriver om sin lillasysters död

Aleksis Kivi (Alexis Stenvall) föddes den 10 oktober år 1834 i en skräddarfamilj i Nurmijärvi. Redan tidigt var han intresserad av att skriva.

I den här stugan i Nurmijärvi föddes Aleksis Kivi år 1834.
I den här stugan i Nurmijärvi föddes Aleksis Kivi år 1834. I den här stugan i Nurmijärvi föddes Aleksis Kivi år 1834. Bild: Yle aleksis kivi,aleksis kivi födelsehem

Hans modersmål var finska, men i skolan lärde han sig flytande svenska. En avgörande händelse i hans ungdom var lillasystern Agnes död som 13-åring i mässling år 1851. Samma vår Aleksis blev konfirmerad och djupt sorgsen skrev han om sin syster, hon som var ”glad som en svala”. Också senare i livet återvände han i sina texter till systerns död.

Aleksis Kivi blev student som 23- åring och när han sedan började studera historia och filosofi vid Helsingfors universitet, fick också hans skrivande beröm. Han blev prisbelönt för berättelsen Eerika, som handlar om en flicka som dör. I berättelsen skildrar Kivi inte bara döden utan också själva döendet, hur föräldrarna tysta ser på sin dotter medan andningen blir allt svagare och läpparna blir blå.

Kivi som också visade prov på stor humor, hade tidigt en insikt om hur obevekligt livet kan vara. Han betraktades som begåvad, men några planer på vad han ”skulle bli” hade han inte.

Pjäsen Kullervo sätter fart på skrivandet

Kivis första egentliga verk var Kullervo, som vann priset för bästa finskspråkiga pjäs i en tävling som arrangerades av Finska litteratursällskapet år 1860. Han avbröt sina studier vid universitetet och ägnade sig i stället åt att skriva. Han hade gått både i elementarskola och studerat i Helsingfors, nu flyttade han ut på landet igen till Kvarnby i Sjundeå.

Stadens liv, med bland annat otaliga besök i bokhandlarna, byttes ut mot ett liv i naturen med simning i forsen i Svidja. I de här landskapen hittade Kivi också förebilder för gestalter i sina verk, bland annat Sockenskomakarna (1864) och Förlovningen (1866). Det sägs att folk drog sig undan och sa: ”Han vill göra spektakel av oss alla!”

Äppelblommen ger huvudvärk

Svårigheterna med försörjningen var uppenbara, men Kivi hade sina beskyddare. Den mest kända av dem är Charlotta Lönnqvist på Fanjunkars soldattorp i Sjundeå.
Hon försörjde Kivi, gav honom mat och skrivro. Det var nu, åren 1864-1871, som Kivi skrev sina flesta och mest berömda verk.

Charlotta Lönnqvist.
Charlotta Lönnqvist levde 1834-1892. Charlotta Lönnqvist. Bild: Yle charlotta lönnqvist,Charlotta Lönnqvist

Charlotta Lönnqvist hade ingen lätt uppgift att hålla sin inhysta författare lugn och koncentrerad. I hennes trädgård fanns många äppelträd och när de blommade mådde Aleksis Kivi illa. Han bad henne slå ned blommorna från grenarna med en käpp och det gjorde hon.

Ett rött torp
Fanjunkars torp i Sjundeå där Aleksis Kivi skrev sina flesta verk. Ett rött torp Bild: yle/Ann-Louise Lönnquist aleksis kivi,charlotta lönnqvist,fanjunkars,rött hus,sjundeå,torp,västnyland
Kuppis koloniträdgård.
Aleksis Kivi påstod att han fick huvudvärk av de blommande äppelträden. Kuppis koloniträdgård. Bild: Yle/Linus Hoffman Koloniträdgård,koloniträdgårdar,koloniträdgården i kuppis,koloniträdgården i kuppis i åbo,Kupittaa,kuppis koloniträdgård,trädgårdar,äppelblom,äppelträd,äppelträd blommar

Sju bröder och en kärlekssorg

Under Fanjunkarstiden kom romanen Seitsemän veljestä (Sju bröder) till. Berättelsen om sju bröders liv i Jukola by beskriver den tidens verklighet på ett rakt och humoristiskt sätt. Boken kan också ses som en allegori över det finska folkets övergång från en primitivare till en mer civiliserad kultur, från jägare och fiskare till läskunniga, bofasta jordbrukare.

Seitsemän veljestä från utgivningsåret 1870.
Romanen Seitsemän veljestä utgavs första gången år 1870. Seitsemän veljestä från utgivningsåret 1870. Bild: Yle/Jessica Edén Aleksis Kivi,Lappvikens sjukhus,Sju bröder
Med stor möda rotade sig alfabetet i mannens hjärna. Men så satte han sig åter på bordskanten för att upprepa ett svårt stycke.
Och sist och slutligen, vid vårens ankomst, hade också han lärt sig sin bok från pärm till pärm och stolt blickande smällde han igen den

- Ur Sju bröder (övers. Elmer Diktonius)

Vid den här tiden hade Kivi förälskat sig i dottern till en gästgiveriägare, Aurora Hemmilä, en flicka med vackra och speciella ögon. Kivi överöste henne med brev. När Sju bröder kom ur trycket fick Aurora också ett exemplar. Men deras förhållande tog slut, hon gifte sig med en bonde.

Nationalskalden med en bit arsenik i fickan

Den svåra upplevelsen med Aurora gav upphov till många kärleksdikter, också mycket nedstämda sådana. Det var en tid då Kivi gick med en bit i arsenik i fickan. Han var ledsen och mörk i själen.

Fanjunkars i Sjundeå.
Kammaren på Fanjunkars torp. Fanjunkars i Sjundeå. Bild: Yle/Fia Doepel aleksis kivi,fanjunkars,sjundeå,västnyland
Omkring min själ,
vad dväljes där för ett svårmod
som höstkvällen skymmer ett öde fält?
-ur dikten Svårmod (tolkning: Thomas Warburton)

En skamfläck i litteraturen

Kivi var den första yrkesförfattaren som skrev på finska. Hans verk banade väg för andra finska författare, men under sitt eget liv blev han hårt kritiserad. Uppskattad på allvar blev han först efter sin död.

Fanjunkars i Sjundeå.
Vid det här bordet satt Kivi och skrev. Fanjunkars i Sjundeå. Bild: Yle/Fia Doepel aleksis kivi,fanjunkars,sjundeå,västnyland

På Fanjunkars skrev han med fjäderpenna flera versioner av Sju bröder. Romanen var en enorm satsning och Kivi skrev utan att veta om den någonsin skulle publiceras. Men så gavs den äntligen ut och i maj 1870 kom professor August Ahlqvists recension i Finlands Allmänna Tidning. Recensionen var förkrossande. Ahlqvist skrev att innehållet var ”fattigt, barnsligt och skrattretande”, ”en skamfläck i Finlands litteratur.”

Aleksis Kivi tog recensionens kritik så hårt att han blev sängliggande i många dagar. Han hade inte varit beredd på en så häftig kritik. Han började vistas i Helsingfors, bodde än här än där och kunde supa dagar i sträck. Till slut togs han in på Lappvikens mentalsjukhus, där han var intagen från sommaren 1871 till vintern 1872.

En tom korridor på Lappvikens sjukhus
Aleksis Kivis vilade sig på rum nummer 12 som ligger i den här korridoren. En tom korridor på Lappvikens sjukhus Bild: Charlotte Lindroos lappvikens sjukhus,sjukhuskorridor,öde
Rekonstruktion av Aleksis Kivis rum. Han blev intaget 1871, året efter att Sju bröder kom ut, vars första upplaga här ligger på taburetten, med diagnosen "kronisk melankoli".
En sjukhussäng på Lappviken Rekonstruktion av Aleksis Kivis rum. Han blev intaget 1871, året efter att Sju bröder kom ut, vars första upplaga här ligger på taburetten, med diagnosen "kronisk melankoli". Bild: Svenska Yle / Jessica Edén Aleksis Kivi,lappviken röster ur själarnas rum,Lappvikens sjukhus,Melankoli,mentala störningar,mentalsjukhus,patienter,Sju bröder

Efter vistelsen på sjukhuset bodde han hos sin bror i Tusby. Hans hälsa vacklade, han var både apatisk och rasande. Vid jultiden år 1872 fick han hög feber och dog. Han dog fattig och sjuk natten före nyår, bara trettioåtta år gammal.

Aleksis Kivis dödsstuga i Tuusby
Aleksis Kivis dödsstuga i Tusby. Aleksis Kivis dödsstuga i Tuusby Bild: Yle aleksis kivi,Aleksis Kivis dödsstuga
Aleksis Kivi dog i den här sängen i den lilla stugan i Tusby.
Aleksis Kivi dog i den här sängen i den lilla stugan i Tusby. Aleksis Kivi dog i den här sängen i den lilla stugan i Tusby. Bild: Yle aleksis kivi,Aleksis Kivis dödsstuga

Långt från den trolösa världen

Redan i nekrologerna fick den litterära världen ändå upp ögonen för Aleksis Kivis storhet. I tidningen Hämäläinen skrev A.W. Lindgren, att Kivis Sockenskomakarna och Sju bröder är att jämföra med verk av Walter Scott och Charles Dickens.

Lindgren förutspådde att Kivis namn kommer att leva i Finlands litteraturhistoria. Och när ett verk om finsk litteratur gavs ut i Tyskland år 1910,”Vom Land der tausend Seen”, skrev författaren J.J. Meyer, att Aleksis Kivi var ett geni och att Sju bröder ett verk i klass med Cervantes Don Quijote.

Att läsa det hade säkert fått Kivi att spritta till av glädje i sin grav. I Sju bröder hade han också skrivit in några dikter. En av dem är Mitt hjärtas visa, som handlar om den lilla som får vila i en gyllene vagga i sanden. Det är en av de mest älskade dikterna i Finland, som också pekar tillbaka på Kivis längtan efter sin för tidigt döda syster. Den visar också att Aleksis Kivi inte trivdes så värst bra i den här världen.

Aleksi Kivis staty
Aleksis Kivis staty Aleksi Kivis staty 1973,aleksis kiven jäljillä,aleksis kivi,finska,i aleksis kivis fotspår,vetamix,videostill,yle koulu tv
Aleksi Kivis gravsten
Aleksis Kivi är begraven i Tusby. Aleksi Kivis gravsten 1951,aleksis kiven runontie - kortfilm på finska,aleksis kivi,finska,suomen filmiteollisuus,vetamix,videostill
Tuonis visten, fridens visten!
Långt från fiendskapen, tvisten,
långt från den trolösa världen

Kivi kritiserades hårt under sin levnadstid och han fick aldrig uppleva den uppskattning som han senare fått. Kivi var den första yrkesförfattaren som skrev på finska och därför firar vi den finska litteraturens dag på hans födelsedag, den 10 oktober.



Följande inslag, Vem var Aleksis Kivi, är en kort presentation om författarens bakgrund och produktion.

I det andra inslaget, Aleksis Kivi, Finlands nationalförfattare lär vi oss mer om hans liv och så besöker vi hans hem i Nurmijärvi, Sjundeå och Tusby.


Se också:

Återuppbyggandet av Fanjunkars torp
Det återuppbyggda Fanjunkars torp invigs på Aleksis Kivi-dagen 2006
Aleksis Kivi-dagen firas år 1956 i Helsingfors (på finska)

Läs också

  • Galtby färjfäste.

    Ingen strejk i skärgårdstrafiken

    Färjetrafiken i skärgården skulle ha stannat upp i morgon.

    Parterna i tvisten om skärgårdstrafiken godkände riksförlikningsman Minna Helles medlingsbud i natt. Färjetrafiken i skärgården skulle ha stannat upp på fredag.

  • Träning i häcklöpning vid Folkhälsan utbildning i Norrvalla.

    Idrottande unga löper risk för ätstörning

    Folkhälsan utbildar idrottledare i ämnet.

    Många idrottande ungdomar har under sin karriär antingen själv drabbats av ätstörningar eller sett en kompis drabbas.För att öka medvetenheten och kunskapen om ätstörningar har Folkhälsan utbildning startat projektet "idrott och ätstörningar" där man utbildar idrottsledare om kostens del av träningen.

Vetamix

  • Folkmassa i Åbo på första maj

    Valborg är vårens och arbetets fest

    En glad karnevalhelg med munkar och mjöd.

    Valborg är för de flesta en glad karnevalhelg då man spexar till det med roliga utstyrslar och serpentin. Man firar det finländska arbetets dag och vårens ankomst med mjöd, struvor och ballonger.

  • Karta över Svenskfinland är Stafetten 100 löpes.

    Följ med Finland 100-stafetten

    Stafettkarnevalen föregås av en stafett genom hela Finland.

    Inte sedan de Olympiska spelen 1952 har en stafettpinne förts fram genom hela Finland. Nu har vi chansen att tillsammans återuppleva denna bedrift. Över 100 skolor deltar i denna stafett. Stafettpinnen kommer föras genom landet av över 2 000 elever.

  • Full fart framåt i gatustafetten

    Tio enkla träningstips inför Stafettkarnevalen

    Lär dig mer om bland annat uppvärmning, mat och utrustning.

    Följ med Jessicas tio enkla träningstips inför Stafettkarnevalen. Allt från att man har rätt utrustning till att man värmer upp på rätt sätt. Du lär dig också växla smidigt och med rätt taktik. Sedan är det bara att springa allt vad du orkar!

  • Närbild av stackmyra

    I myrstacken har alla en uppgift

    Myran gillar honungsdagg som faktiskt är bladlusbajs.

    Myran är en insekt som har sex ben och är ungefär 1 cm lång. De vuxna myrornas favoritföda är den söta avföringen från bladlöss som kallas honungsdagg.

  • En citronfjäril på en tussilago

    Citronfjärilen är en turfjäril

    Citronfjärilen är inte alltid citrongul.

    Förr i tiden ansåg man att det året skulle bli lyckosamt om den första fjärilen man såg om våren var en citronfjäril. Citronfjärilen Gonepteryx rhamni är en av våra vanligaste dagfjärilar.

  • Grodan lägger tusentals ägg

    Av 3000 ägg utvecklas bara omkring 5 till vuxna grodor.

    Grodorna samlas i vattensamlingar för att leka i april-juni. De lägger sina ägg i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 grodägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor. Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen.

  • Två tranor

    Tranan dansar in våren

    Tranplogar är ett säkert vårtecken.

    Då tranplogarna dyker upp i april kan ingen längre undvika att inse att våren är här. Plogarna är högljudda, väl synliga och rör sig långsamt framåt, så man hinner studera dem i lugn och ro. Många andra fåglar flyger också i plogformation, men tranplogarna är lätta att känna igen. Tranan är en stor fågel som flyger med både halsen och de långa benen utsträckta och slår lugnt med vingarna.

  • Stare vid sitt bo

    Staren är en skicklig härmare

    Är det en mobiltelefon, ett tåg eller en stare?

    Staren hör till våra tidigaste vårfåglar. Den övervintrar främst i Västeuropa. Redan i mars kan man se starar på snöfria områden, där de delar på födan med sånglärkor och tofsvipor.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 3: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 5: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 9: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 10: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 13: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 14: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 15: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning om Instagram.

    Digiträning 19: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Huvudbild för Digiträning 20 om webbläsare

    Digiträning 20: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning – testa din digikompetens

    Ta digitestet och se om du är utrustad för en digital värld.

    Skulle du klara dig i en värld utan butiker, banker och biljettkassor där allt sköts på internet? Gör vårt digitest så vet du hur väl utrustad du är för en digital värld.

  • Solsystemet

    Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • Dvärgplaneten Plutå med månen Charon.

    Jakten på Planet 9 är igång - du kan hjälpa till med att leta!

    Det finns gott om kandidater där ute i mörkret.

    Drygt tio år efter att Pluto blev av med titeln som planet pågår nu letandet efter en himlakropp som kunde inta dess plats som den nionde planeten. Och för att leta genom teleskopbilderna av solsystemets mörka utkanter med sina otaliga ouptäckta världar, har astronomerna vänt sig till allmänheten för hjälp.

  • En vit duva

    Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Galaxgruppen Abell 1689

    Välkommen till Kraftens mörka sida

    Sjuttio procent av universum består av den, "The dark side".

    Är du någon gång på en fest där de övriga gästerna är fysiker, förstör inte stämningen genom att fråga vad mörk energi är för någonting. De har nämligen ingen aning, trots att den sägs utgöra sjuttio procent av hela universum. Nu har ännu ett försök gjorts att förklara bort den här elefanten i vetenskapens vardagsrum.

  • Edith Södergran

    Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Still från programmet grymt härligt i norden.

    Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • Professor Stranglöv och Grisen ur programmet Grymt härligt i Finland.

    "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Thomas Silén, Luoise Rosenlew, Oscar Rosenlew och Viktor Seppälä vid Norsen.

    Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Viveca Hansson är scout och ivrig miljövän.

    “Återvinning är viktigt för att få en hållbarare miljö”

    Högstadieelev: vad är återvinning?

    Slänger du dina gamla kläder i skräpkorgen? Återvinning är viktigt för en hållbarare miljö, säger Esboscouten Viveca Hansson. Bland högstadieeleverna i Storängens skola i Esbo är det många som ger tummen upp för återvinning medan andra inte ens hört ordet.

  • En bild med texten "rubriken har makten".

    En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Frivilliga hjälper barnen ur båten

    Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Vad betyder asyl?

    Hajbo Nytt: Vad betyder asyl?

    Kolla in senaste Hajbo Nytt.

    Också vuxna har svårt att hålla reda på vad orden har med flyktingar att göra betyder. Ord som asyl, flykting och familjeåterförening. Det är viktigt att veta vad de betyder. Gör man inte det är det svårt att tala om saken och följa med nyheter. Därför frågade Hajbo Andreas von Weissenberg pa Röda Korset vad de viktigaste orden betyder.

  • Uno Cygnaeus och en grupp skolelever.

    Finländska pedagoger som reformerade skolan

    Hur fick vi finländare lika möjlighet till utbildning?

    Uno Cygnaeus, Viktor von Wright och Mikael Soininen var tre betydelsefulla och inspirerande pedgoger under 1800-talet och 1900-talets början. De verkade alla för jämlikhet i samhället och för bättre utbildning.

  • Räv

    Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Europas största rovdjur

    Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Progamledaren Line Jansrud pekar på en ritning på en naken kvinnomage.

    Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

  • Ett hjärta

    Hjärtat - livets motor

    Hjärtat är vår viktigaste muskel.

    Hjärtat är vår viktigaste muskel. Det pumpar outtröttligt blod till kroppens alla delar så länge vi lever. När hjärtat slutar slå tar livet slut - och därför förknippas också hjärtat med känslor och kärlek.

  • Smörgåsens väg genom matsmältningen.

    Matens väg genom kroppen

    Vi följer matens väg från munnen till toaletten

    Vad händer med Kalles ostsmörgås efter att den försvinner in i hans mun? Vi följer smörgåsens väg genom matsmältningen. Genom magsäck, till tunntarmen, och vidare till tjocktarmen där den sista vätskan sugs upp. Allra sist åker den in i ändtarmen och vidare ut ur kroppen, ner i toalettstolen.

Nyligen publicerat - Vetamix