Ingemo Lindroos
Yle
De gjorde det som alla tänker men ingen gör - skaffade jobb till de romska tiggarna. Nu ringer hela Sverige.
Konceptet är enkelt. På Facebook finns gruppen "Jobb till EU-migranter i Mariefred". Via den kan privatpersoner som har korta jobb att erbjuda till en grupp rumänska romer anmäla sig.
Ungefär sex romer, alla före detta tiggare i Mariefred, har sedan våren fått arbete tack vare arbetspoolen. Idén föddes på lokaltidningen Mariefreds Tidning, efter en reportageresa till en romfamiljs hemby i Rumänien.
- Då förstod vi verkligen vilka stora behov de har, de som vi hade sett tigga här i Mariefred, säger Anna Löfving som är chefredaktör på tidningen.
Hon slog sig ihop med några andra privatpersoner, som har arbetat på frivillig basis med att få igång arbetspoolen. Över tvåhundra personer har anmält sig som potentiella arbetsgivare.
För ett jobb betalas cirka åtta euro per timme och inkomsten är skattefri så länge som ett hushåll betalar under 1 000 kronor, cirka 110 euro, till en arbetstagare.
Säljer sylt och saft på torget
Sommaren och början av hösten har varit högsäsong för de flesta sysslor som erbjuds: målar- och byggjobb, trädgårdsarbete och bärplockning.
När Yle Nyheter besöker Mariefred är vedhuggning i full gång på Rolf Anderssons gård. Han har anställt tre personer för att hugga och flytta ved, för att sedan riva ett fallfärdigt vedtak.
- Vi är nyinflyttade och har massor att göra. För min del är det väldigt bra hjälp, men så kan jag också hjälpa dem ekonomiskt, säger Andersson.
De dagar som det inte finns andra jobb säljer Elena Tudor eller någon av hennes släktingar sylt och saft utanför affären. De är tillverkade på bär som den här gruppen romer har plockat i skogen. På etiketten står det "Romerna har rest sig".
- När vi inte sitter här och säljer plockar vi blåbär och lingon. Jag har också tvättat fönster och städat - sådant som jag som kvinna kan göra, säger Elena Tudor. Det återstår att se hur projektet bär sig vintertid.
- Vi hoppas och tror att den här gruppen har lärt känna många människor här i Mariefred, så att man inte behöver vara rädd eller osäker över vem man har att göra med, att de då kan få fler möjligheter, säger Anna Löfving.
Oklart om modellen fungerar i stor skala
Nuförtiden tigger ingen längre i Mariefred. Om nya tiggare anländer erbjuds de en möjlighet att vara med i arbetspoolen eller så fortsätter de till en annan stad.
Nu har projektet kommit så långt att Anna Löfving håller på att starta ett bemanningsföretag. De som ingår i poolen får, tack vare kontakten till arbetsgivaren, ett svenskt personnummer.
Företaget kan dra av eventuella skatter från lönen. Sedan Mariefredsmodellen blev känd ringer intresserade från hela Sverige dagligen. Många vill göra något liknande. Det här projektet hålls igång tack vare att aktivisterna jobbar utan lön.
Kan modellen bära sig ekonomiskt och i stor skala på sikt?
- I slutändan måste det betalas av dem som anlitar romerna. Om det inte kan komma någon förändring i systemet, bidrag eller skattelättnader, säger Löfving.
Hennes tanke är att få folk att inse att romerna kan anställas som vilka EU-migranter som helst, i stil med de byggarbetare som i stora antal kommer från Polen och andra EU-länder för att jobba i Sverige.
Personnumret öppnar dörrar
Och att få ett personnummer är en början, för Nicolae Tudor och hans bröder.
- I framtiden hoppas jag få ett stabilt jobb, inte småsysslor. När jag får personnummer hoppas jag hitta ett större jobb, säger Nicolae Tudor.
Hemma väntar tio barn, av vilka fem är egna och fem är hans avlidna systers. Målet är att förtjäna ihop renoveringspengar för att bygga ut eller köpa ett hus som är i bättre skick.
Nästa dag väntar ett jobb på villaägaren Hans Holmberg gård. Dörrar ska skrapas och en utomhusbyggnad ska målas om. Holmberg lovar att det kommer att finnas jobb här längre fram också.
- Det känns som ett lyft jämfört med att ge till en tiggare. Dessutom får jag ju en chans att lära känna dem. Vi kommer att jobba tillsammans veckovis, kanske månadsvis. Det känns toppen, säger Holmberg.
