Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingförläggningar får 43 euro per dygn per flykting

Säng med tecken, handdukar och ett par nallar på.
Luona uppger att det behövs fler sängar, madrasser och sängkläder till deras flyktingförläggningar. Säng med tecken, handdukar och ett par nallar på. Bild: Yle/Malin Valtonen mjölbolsta flyktingförläggning

Migrationsverket önskar att fler privata företag öppnar flyktingförläggningar - men läget är så akut att det inte finns tid att konkurrensutsätta tjänsterna. Utgångsläget är att företag får samma ersättning som kommuner och Röda korset: 43 euro per dygn.


Det totala antalet asylsökande i Finland i år har den här veckan stigit över 20 000. Många samlas nu i flyktingslussen i Torneå och det är stor press på Migrationsverket att hitta platser som flyktingarna kan ta sig vidare till.

Därför vänder sig Migri nu i allt större grad till privata företag för att hitta förläggningar.

Migrationsverket har vänt sig till privata social- och hälsovårdssektorn för att hitta nya villiga aktörer och har fått hundratals erbjudanden.

- Migrationsverket önskar att så många företag och kommuner som möjligt kommer med i förläggningsverksamheten, säger Tommi Hatinen på Migris kommunikationsavdelning.

- Vi behöver fler lokaler, men också nya aktörer. Röda korset sköter en stor del av inkvarteringen i dag, men också deras resurser är begränsade.

Migrationsverket förhandlar som bäst med flera företag om att öppna förläggningar. Man söker i första hand aktörer som kan erbjuda plats för minst 150 personer i en och samma enhet.

Akut läge kräver snabba beslut

Majoriteten av de 80 flyktingförläggningar som finns i Finland i dag drivs av kommuner eller Röda korset eller gemensamt av de här två. Också andra frivilligorganisationer och bland annat församlingar driver förläggningar.

Social- och hälsovårdsföretaget Luona har på några veckor inkvarterat 2000 flyktingar i huvudstadsregionen.

Migri har gått ut med ett meddelande om att man inte längre ber kommunernas beslutsfattare om lov för att inrätta en förläggning som ett företag eller någon annan utomstående driver. Orsaken är att beslutsprocessen behöver förkortas då läget är så akut.

Den snabba beslutsprocessen är också vad företaget Luona uppger som sin starka sida. Social- och hälsovårdsföretaget Luona var det första privata företaget som öppnade flyktingförläggningar och har nu på bara några veckor inkvarterat omkring 2 000 flyktingar vid sju förläggningar i huvudstadsregionen.

- Företag kan fatta beslut så väldigt mycket snabbare än vad kommuner kan.― Paavo Voutilainen på social- och hälsovårdsföretaget Luona

- Företag kan fatta beslut så väldigt mycket snabbare än vad kommuner kan, förklarar Paavo Voutilainen som driver social- och hälsovårdsföretaget Luona och deras förläggningsverksamhet. Han har tidigare varit socialdirektör vid Helsingfors stad.

Företaget har en grupp med människor som hela tiden jobbar med att söka nya utrymmen som kan lämpa sig som förläggningar. När Migri i måndags meddelade att det anländer tre busslaster med flyktingar från Torneå senare samma dag kunde Luona erbjuda förläggningen i Sockenbacka inom bara några timmar.

Räddningsinstitutets gamla byggnad i Otnäs blir flyktingförläggning
Social- och hälsovårdsföretaget Luona har öppnat flera flyktingförläggningar i huvudstadsregionen, bland annat i en gammal studenthemsbyggnad i Otnäs. Räddningsinstitutets gamla byggnad i Otnäs blir flyktingförläggning Bild: Paavo Voutilainen flyktingförläggning

Alla får samma ersättning

I Sverige har debatten gått het om att privata aktörer kan tjäna stora summor på dagens krissituation och det akuta behovet av förläggningar. I Finland avvisar Migrationsverket tankarna om att någon kan bli rik på flyktingmottagning här.

- Utgångsläget i förhandlingarna är samma för traditionella aktörer och för privata, uppger Tommi Hatinen.

Hoppa över Twitterpostning

Summan som Migri utgår från i sina förhandlingar är ett nationellt medeltal på 43 euro per person per dygn, och priset påverkas av hyresnivån i kommunen i fråga samt hurdan typ av förläggning det är fråga om.

- Priset innefattar inte bara inkvartering utan också säkerhetstjänster, mat och en del rådgivningstjänster, säger Voutilainen.

Behovet av service för asylsökande är nu så akut att Migrationsverket inte hinner konkurrensutsätta tjänsterna inom ramen för normal upphandling. Lösningen är att i stället utgå från samma pris för alla, oberoende av om operatören är privat eller offentlig.

Gamla hostell och skolor blir flyktingförläggningar

Luona är med sina 2 000 platser den enskilt största privata aktören när det gäller flyktingförläggningar i dag. Planen är att växa sig ännu större inom branschen.

- Vi har meddelat en utrymmeskapacitet på upp till 10 000. Det är inte brist på lokaler i Finland. Men utmaningen är att få igång verksamheten. Just nu har vi till exempel ont om både sängar, madrasser och sängkläder. Vi får ta till tillfälliga lösningar i väntan på fler madrasser från utlandet, säger Voutilainen och berättar att till exempel en stor del av Ikeas madrassbeställningar för tillfället går till dem.

Det här är mycket jobb, vi hoppas att fler företag snart delar bördan med oss. Det är en enorm belastning för Finlands näringsliv, men det innebär ju också en stimulans för det.― Paavo Voutilainen

- Det här är mycket jobb, vi hoppas att fler företag snart delar bördan med oss. Det är en enorm belastning för Finlands näringsliv, men det innebär ju också en stimulans för det, säger Voutilainen.

Han benämner läget som en form av tvångsstimulans:

- Internationell lagstiftning kräver att Finland reagerar, och det sker genom att statens pengar investeras. Näringslivet stimuleras samtidigt som människor får hjälp.

Också hotellföretag intresserade

Andra företag som Migri slutit avtal med är social- och hälsovårdsföretaget Pihlajalinna som ska öppna förläggningar i Tavastehus, Kokemäki och Kihniö. Turistföretaget Lomayhtymä Finland ska öppna flyktingförläggning i sitt hotell i Lappajärvi.

Yle Helsinki skriver att en annan aktör som utretts i Finland är Attendo, som driver 24 flyktingförläggningar i Sverige. Inga beslut har ännu fattats.

- Den privata sektorn kan producera stödtjänster som fastighetsservice, måltider och städning mer effektivt än den offentliga sektorn. Kunde vi inte det skulle vi inte existera, för då skulle det löna sig för kommunerna att producera alla de tjänsterna själva i stället, säger finska Attendos kommunikationschef Lauri Korkeaoja.

Läs också