Hoppa till huvudinnehåll

Nobelpriset i kemi för dna-reparation

Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar Nobels medicinpris 2015.
Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar Nobels kemipris 2015. Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar Nobels medicinpris 2015. Bild: Wikimedia commons. aziz sancar

Nobelpriset i kemi går till Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar. Nobelpristagarna har bidragit med grundläggande insikter i hur celler fungerar.

Denna kunskap kan användas bland annat vid utveckling av nya cancerbehandlingar.

Pristagarna är Tomas Lindahl (Francis Crick Institute och Clare Hall Laboratory, Hertfordshire, Storbritannien) Paul Modrich (Howard Hughes Medical Institute) och Duke University School of Medicine, Durham, NC, USA) och Aziz Sancar (University of North Carolina, Chapel Hill, NC, USA).

Forskarna belönas för att de på molekylär detaljnivå har kartlagt hur celler reparerar skadat dna och felsäkrar den genetiska informationen.

Skadat dna måste kontinuerligt repareras

Dna-molekylen är instabil, och skadas hela tiden av bland annat UV-strålning, syreradikaler och andra cancerogena ämnen. Felaktigheter uppstår också då dna kontinuerligt kopieras i samband med celldelningen.

Det finns molekylära system som övervakar och reparerar dna så att det inte uppstår kaos i arvsmassan.

De tre pristagarna betecknas som pionjärer som har kartlagt hur dessa reparationssystem fungerar på molekylär detaljnivå.

Tre olika fokuseringar

I början av 1970-talet trodde forskarna att dna var en extremt stabil molekyl, men den svenska forskaren Tomas Lindahl upptäckte ett molekylärt maskineri som kontinuerligt motverkar dna-kollaps.

Aziz Sancar har kartlagt den mekanism som cellen använder för att reparera UV-skador på dna. Människor som har fel i detta reparationssystem drabbas av hudcancer om de vistas i solen.Samma system är i bruk då skador som förorsakats av cigarettrök ska repareras.

Paul Modrich har visat hur cellen korrigerar felaktigheter som uppstår när dna kopieras under celldelningen. Medfödda fel orsakar bland annat en ärftlig form av tarmcancer.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes