Hoppa till huvudinnehåll

Blygsam början på EU:s omplaceringar

Flyktingar på Medelhavet plockas upp av den italienska kustbevakningen.
Antalet flyktingar som tar sig till Europahar inte mattats av i den takt som förväntades till hösten. EU behöver en enad front för att tackla sitautionen, menar bland annat Angela Merkel och Francois Hollande. Flyktingar på Medelhavet plockas upp av den italienska kustbevakningen. Bild: EPA/GIUSEPPE LAMI italiens kustbevakning

EU:s åtgärder för att omplacera flyktingar och asylsökande har börjat då en grupp på 20 eritreaner flögs från Rom till Stockholm. Planen är att 160 000 ska omplaceras inom EU, men också att utvisa fler mänskor.

De 20 eritreaner som idag lämnade Italien för Sverige skickades iväg med den italienska inrikesministern Angelino Alfonsos hälsning.

– Det här planet är en segersymbol och en symbol för ett EU som bryr sig, ett EU som är pålitligt, som räddar liv och skyddar dem som flyr krig och förföljelse, sa Alfonso som samtidigt riktade en släng mot dem som motsatte sig den gemsamma flyktingpolitiken.

Han sa att planet som nu har satt igång EU:s gemensamma flyktingmottagningspolitik var en förlust för dem som ville fortsätta döden på Medelhavet och hellre vill försöka skrämma européerna än agera för att göra något åt krisen.

Tiotals fler plan ska avgå till olika europeiska länder bara från Italien inom de närmaste veckorna, lovade Alfonso.

Omplaceringen haltar

Omplaceringarna är en del i EU:s handlingsplan för att tackla flyktingkrisen.

Men ska de ambitiösa planerna på att flytta 160.000 mänskor inom EU genomföras krävs stora insatser som få EU länder i praktiken har börjat vidta.

Det finns hittills bindande beslut för att flytta 40.000 av dem, medan de övriga 120.000 ännu måste godkännas av EU:s råd för rättsliga och inrikesfrågor.

Beslutet anses vara en formalitet, men en handfull länder som Storbritannien och fler östeuropeiska länderna med Ungern i spetsen har sagt att de inte tänker följa beslutet och alltså inte ta emot fler flyktingar.

Ojämn utjämning

Samtidigt kommer inte förflyttningarna heller snabbt att jämna ut läget i ett Europa.

Dels förblir läget mellan framförallt Grekland och Italien och EU-länder norrut troligen ojämnt en lång tid framöver, dels är läget långt ifrån jämt mellan olika nordeuropeiska länder.

Sverige, där de 20 eritreanerna idag landade, har redan tagit emot långt fler än de flesta länderna och statsminister Stefan Löfven varnade idag för svåra tider framöver för flyktingar och asylsökande.

Det stora antalet betyder bland annat att myndigheterna inte kan hantera ansökningar i normal takt och kan betyda lång väntan i ovisshet för de asylsökande.

Det börjar också råda brist på boende och drastiska åtgärder, till och med tältläger, kan bli aktuella.

Sveriges statsminister Stefan Löfvén under en presskonferens i Kiev 11.3.2015.
- Vi måste sänka standarden för att kunna hysa alla som kommer. Till och med tält kan bli aktuellt, varnade Stefan Löfven idag. Sveriges statsminister Stefan Löfvén under en presskonferens i Kiev 11.3.2015. Bild: EPA/SERGEY DOLZHENKO stefan löfven

– Det är ett exceptionellt läge då vi står inför en krissituation. Det är därför vi också redogör för det beslut regeringen har tagit, att Migrationsverket får förbereda sig på att man vid behov också kan förlägga människor i tält, säger Stefan Löfven.

Höjdare driver frågan

Flera EU höjdare har på sistone sagt att en så ojämn fördelning av flyktingar inte är hållbar och har krävt att omplaceringarna sätts i verket i snabbare takt.

Frankrikes president François Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel utgjorde en enad front då de tidigare i veckan talade i EU-parlamentet.

Merkel har på fredag fortsatt att driva frågan på hemmaplan.

– Vi hjälper dem som behöver skydd. Vi har asyllagstiftning, vi håller Genèvekonventionen för flyktingar och första paragrafen i vår grundlag säger att ”mänsklig värdighet är oantastlig”. Alla våra lagar härleds ur det. Det betyder att alla som flyr terror, alla som har en orsak att söka skydd kommer att vara välkomna här, sa Merkel.

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker talade i sin tur om en permanent omplaceringsmekanism för att hindra nya kriser.

– Och vi hoppas att EU-regeringarna reagerar snabbare på det förslaget än på det ursprungliga förslaget om omplacering vi kom med i maj, sa Juncker.

Läger och utvisning

Ett förslag som har diskuterats för att få igång omplaceringen är att upprätta uppsamlingsplatser administrerade av EU:s gränsbevakningsorgan Frontex.

Uppsamlingsplatserna, så kallade ”hotspots” i Grekland och Italien, skulle användas för att hysa, sålla och omplacera nyanlända flyktingar.

Samtidigt som de råder relativt utbrett samförstånd inom EU om att de som uppfyller krav och behöver skydd ska få stanna, planeras också åtgärder för att effektivera utvisningen av dem som inte uppfyller kraven.

Tanken är att utvisningarna ska avskräcka mänskor som inte har rätt till asyl eller flyktingstatus från att ta sig till EU.

EU ska också bland annat stöda Turkiet så att förhållandena vid flyktinglägren där förbättras och färre människor försöker ta sig vidare till Europa.