Hoppa till huvudinnehåll

Därför behövs kvinnor i fredsprocesserna

Wendy Sherman och fem män. (Wendy Sherman, U.S. Under Secretary of State for Political Affairs, arrived at the United Nations Office at Geneva on Wednesday, June 5, 2013 for talks on Syria.)
En av USA:s främsta förhandlare, Wendy Sherman, och en, två, tre, fyra ... fem män! Det börjar ta sig, men än har vi långt att gå. Wendy Sherman och fem män. (Wendy Sherman, U.S. Under Secretary of State for Political Affairs, arrived at the United Nations Office at Geneva on Wednesday, June 5, 2013 for talks on Syria.) Bild: CC / Eric Bridiers wendy sherman

Sverige ska skapa ett nätverk av kvinnliga fredsmedlare som inom två år ska kunna sättas in i konflikter världen över. Men varför behöver vi kvinnor för att skapa fred? Är de bättre på fred än män?

Krig drabbar i många fall kvinnor värre än soldater eftersom krig bland annat bidrar till sexuellt våld och trafficking. När männen är ute och krigar lämnas dessutom kvinnorna hemma med ett dubbelt så stort ansvar än tidigare. Fastän kvinnorna är lika mycket delaktiga i krig som män, ser vi dem sällan runt förhandlingsbordet när kriget väl ska avslutas. Vi kan nästan säga att de är osynliga.

Marjaana Jauhola.
Marjaana Jauhola tycker det är konstigt att personerna runt förhandlingsborden inte återspeglar verkligheten. Marjaana Jauhola. Bild: Marjaana Jauhola marjaana jauhola

- I fredsförhandlingar förhandlar man oftast inte bara om att man ska lägga ner sina vapen, utan också om hur samhället ska byggas upp igen, och det är förändringar som rör alla invånare. Då är det väldigt konstigt att det endast sitter män runt förhandlingsbordet, säger forskaren Marjaana Jauhola.

Det finns något som heter Resolution 1325, och den är framtagen av FN:s säkerhetsråd för att föra fram kvinnor i fredsprocesserna. Det här låter ju fint, men har något förändrats? Inte så mycket.

- Om vi tittar på fredsprocesser under de senaste decennierna så ser vi att kvinnorna är väldigt underrepresenterade. De syns knappt alls, säger Marjaana.

Kvinnorna i bakgrunden

Marjaana berättar att det just nu finns en del kvinnor som deltar i fredsprocesser, men de är nästan alltid i bakgrunden. Det finns alltså väldigt mycket kunskap bland kvinnorna, det finns många experter, både när det kommer till vapenvila och hur man ska bygga upp samhället igen, men oftast får de göra det osynliga jobbet.

Resolution 1325

  • Resolution 1325 är framtagen av FN:s säkerhetsråd år 2000.
  • Godkändes av medlemsstaterna då man kom fram till att civila blev allt mer utsatta i väpnade konflikter och att kvinnorna ofta uteslöts från fredsprocesser.
  • Bygger på fyra ledord: delaktighet, säkerhet, förebyggande och återbyggnad.
  • Läs mer om Resolution 1325 här.

- När vi tittar på själva förhandlingen är det oftast så att kvinnorna är med på så kallade sidomöten och sidohändelser, men inte på den huvudsakliga förhandlingen, säger Marjaana.

I vissa fall tar man alltså tillvara på den expertis som kvinnor har, men de får inte synas i sammanhanget. Ett levande exempel är Shadia Marhaban, som var med och förhandlade fram freden som blev slutet på en 30-årig konflikt i Indonesien (fredsavtalet skrevs på i Helsingfors år 2005). Sedan dess har hon blivit kallad även till andra konflikter och hon föreläser också om kvinnor och fredsprocesser, men hon får sällan synas tillsammans med de stora herrarna, vid de stora besluten.

Varför är då kvinnorna underrepresenterade i fredsprocesser?

- Om vi tänker på politik överlag, men också på fredsförhandlingar genom historien, så ser man mest män. Det är ett väldigt maskulint ansikte vi ser - både när det kommer till de som orsakar fred och krig. Det är en maskulin kultur och ofta förknippas krig, vapen och armén ihop med det maskulina.

Kvinnor inte mer lämpade för fred

Det pratas ibland om att kvinnor är lugnare och stillsammare än män. Att världen skulle vara en bättre plats om kvinnor fick styra. Vi frågar Marjaana om det finns någon sanning i det där att kvinnor är biologiskt bättre på fred än män, men ... tyvärr. Marjaana skulle gärna vilja svara ja på frågan, men hon kan inte.

Hela tanken grundar sig på en enkelspårig förståelse över könen, och en blindhet över att kvinnor visst är benägna att vara våldsamma.

- Jag har gått igenom forskning där man försöker spränga hål på den här myten att kvinnor skulle vara fredsälskande individer, eller att de skulle passa bättre för fred än män. Hela tanken grundar sig på en enkelspårig förståelse över könen, och en blindhet över att kvinnor visst är benägna att vara våldsamma, och att kvinnor visst deltar i krig.

Marjaana har också sett det här i sin egen forskning, när hon undersökt konflikten i Aceh i Indonesien (ja just den där som löstes år 2005, med hjälp av Finland) och hon såg att man i fredsprocessen också blundade för att kvinnor deltagit i kriget, och att kvinnor har egna behov när det sedan väl blir fred.

- Så det är ett ganska problematisk sätt att närma sig det här på, att tänka att kvinnor på något sätt är lugnare, och framför allt att dra fram mamma-kortet – alltså att kvinnor skulle vara bättre på att få fram fred eftersom de är mödrar.

Men om man överger tanken på att kvinnor är biologiskt bättre på att få fram fred, så är det ändå ingen orsak till att överge tanken på att kvinnor behövs vid fredsförhandlingarna.

- Personerna runt förhandlingsbordet borde ändå spegla verkligheten, säger Marjaana.

Kvinnor som förhandlar

  • Fredrika Mogherini, Helga Schmid, Wendy Sherman och Catherine Ashton förhandlade fram Irans kärnvapenavtal som skrevs under i somras. Har du inte hört om dem? Inte så konstigt, säger Marjaana Jauhola. "Det här visar hur media spelar roll och vilka namn som förs fram. Oftast lämnas kvinnorna bort fastän de jobbat länge med projekten."
  • Shadia Marhabaan spelade roll för freden som blev slutet på en 30-årig konflikt i Aceh i Indonesien 2005. "Det var ett stort jobb att ens bli accepterad in i teamet som behandlade freden. Efteråt har hon gjort ett väldigt intressant jobb, men oftast vid sidan av de egentliga förhandlingarna", säger Marjaana.
  • Det finns många som arbetar för att kvinnor ska få komma fram i fredsförhandlingarna. En av dem är Zainad Zalbi från organisationen Women for Women International. Kolla in hennes rörande tal här under.

Kvinnor kanske tar upp andra saker

Kvinnor är alltså inte bättre på fred på något sätt, men de kanske vill ta upp andra saker under förhandlingarna. Om vi nu går tillbaka till Marjaanas forskning om Aceh igen, så sade många kvinnor där att konflikten är könlös i det avseende att det som hände fattiga bönder eller risodlare, oberoende av familj, var det att det oftast var kvinnan i familjen som hade ansvaret och skötte om ekonomin och annat medan mannen var ute och krigade.

- Argumentet om varför kvinnor borde ingå i fredsförhandlingar finns här. Mycket som hänt i konfliktområden har varit beroende av det som kvinnorna har kunnat göra. De vet hur konfliktens ansikte ser ut i förhållande till fattigdom, utbildning och annat. Kvinnorna vet oftast vad priset för konflikten är. De vet vad den kostade, säger Marjaana.

Sveriges idé ett steg på vägen

Hur ska vi då göra för att få in fler kvinnor i fredsprocesserna? Marjaana tycker att Sveriges exempel är intressant. De har bundit sig till att satsa på att få fram fler kvinnor i fredsförhandlingarna. Men det här är bara ett första steg, det här räcker inte ända fram.

- Kvinnliga fredsförhandlare i sig kanske inte förändrar agendan, men man betonar ju inte heller det att kvinnor biologiskt skulle vara bättre på fred, utan det finns större saker i bakgrunden. Det hur politik och fredsprocesser förändras inifrån så att man kan ta hänsyn till våld mot kvinnor, fattigdom och att konflikter är könlösa.

Man vill alltså påverka vilka frågor som diskuteras i fredsförhandlingar, inte bara vem som diskuterar. Det handlar inte bara om vapen, utan om så mycket mer - det är ekonomi, politik, rättigheter, säkerhet och så vidare.

- Nu ser man i medierna att fler kvinnliga fredsförhandlare kommer fram. I bakgrunden är det en ganska stark feministisk agenda som funderar på hur man ska förändra den här maskulina bilden av fredsförhandlingar till att bli något mer jämställt, säger Marjaana.

Peace!

Nyligen publicerat - X3M