Hoppa till huvudinnehåll

Esborådgivningen frågar rakt ut om familjevåld

Streckgubbar illustrerar familjevåld.
Streckgubbar illustrerar familjevåld. Bild: Yle våld i familjen

Esbo stad har bestämt sig för att minska mängden familjevåld i landets näststörsta stad. Det ska man göra med hjälp av ett nytt frågebatteri i samband med mödrarådgivningen.

Bland annat frågar vi om kvinnan upplevt familjevåld i barndomen eller i parförhållandet, antingen som offer eller som den som själv varit den aggressiva parten.― Seija Kärkkäinen, Esbo stad.

Själva mödrarådgivningen kommer inte att förändras, berättar Seija Kärkkäinen som är avdelningsskötare vid rådgivningen i Esbo.

- Efter att vi har gått igenom allt det vanliga som hör till den första träffen så ställer vi fem frågor till. Ifall den blivande modern svarar ja på någon av frågorna så ställer vi mer ingående frågor, säger Kärkkäinen.

Hos oss vill männen prata ut, men de har svårt att tala om det de gjort.― Ilkka Saarinen, Lyömätön linja.

Rakt på sak, men finkänsligt

Frågorna är finkänsliga men rakt på sak. Frågorna tas alltid upp i enrum med den blivande mamman.

- Bland annat frågar vi om kvinnan upplevt familjevåld i barndomen eller i parförhållandet, antingen som offer eller som den som själv varit den aggressiva parten, berättar Kärkkäinen.

Rådgivningen började med de extra frågorna i början av oktober.

- Klienterna har tyckt att det är en bra sak att man ventilerar de här sakerna.

Skyddshemmen ersattes av skyddsboende

Ifall klienten svarar ja på en eller flera frågor startar skyddsmaskineriet.

- Hälsovårdaren gör bedömningen av hur kritisk situationen är. Ifall läget är akut kan det bli fråga om att göra upp en skyddsplan för mamman och barnet, säger Seija Kärkkäinen.

Ifall det är så att klienten inte upplever situationen som akut utan behöver mer betänketid för en eventuell handlingsplan erbjuder Esbo en tjänst som heter Omatila (Eget utrymme).

- Där har vi mottagning, diskussionsgrupper och ett skyddsboende. Staden avvecklade skyddshemmen för utsatta kvinnor 2013 och ersatte det med Omatila, berättar Kärkkäinen.

Ilkka Saarinen jobbar på Lyömätön linja som motarbetar familjevåld, Seija Kärkkäinen, avdelningsskötare inom rådgivningen vid Esbo stad
Ilkka Saarinen och Seija Kärkkäinen jobbar båda med att motarbeta familjevåld. Ilkka Saarinen jobbar på Lyömätön linja som motarbetar familjevåld, Seija Kärkkäinen, avdelningsskötare inom rådgivningen vid Esbo stad Bild: Yle/Helena von Alfthan seija kärkkäinen

Så varför slår män?

För att råda bot på familjevåldet samarbetar staden med Lyömätön linja, en organisation som stöder våldsbenägna män.

Att en man blir våldsam i hemmet kan bero på att han inte vet hur han ska hantera en situation.

- Våld är en metod som man väljer i en svår situation, då man inte kan kommunicera vad man tycker, tänker eller drömmer om, säger Ilkka Saarinen vid Lyömätön linja.

Han har jobbat med våldsfrågor inom organisationen de senaste fem åren.

- Ungefär hälften av männen söker hjälp på eget initiativ. Resten kommer till oss för att de måste, via barnskyddet, rådgivningen eller polisen.

Genom diskussion kommer man fram till våldsfria kommunikationsalternativ. Saarinen poängterar att familjevåld inte alltid behöver vara fysiskt, det kan också vara psykiskt.

- Hos oss vill männen prata ut, men de har svårt att tala om det de gjort.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen