Hoppa till huvudinnehåll

"Det ska vara svårt få höga vitsord"

Klass 8D i Hoplaxskolan.
Skolan lär uppmuntrar elever att vara sociala, då samhället kräver sociala färdigheter (arkivbild). Klass 8D i Hoplaxskolan. Bild: Yle/Mirjam Heir hoplaxskolan

Vitsorden har inte samma innebörd som förr. En åtta betyder inte samma sak om för trettio år sedan, och det kan få föräldrar att bli upprörda.

Linda Niemi
Linda Niemi säger att vitsordens innebörd kan skapa förvirring. Linda Niemi Bild: Linda Niemis privata album linda niemi

Enligt läroplanen får en elev en åtta om hen har de kunskaper och färdigheter som ämnet kräver. Vill eleven ha mer än en åtta på betyget, då krävs det att man gör något utöver det vanliga. Det här systemet har alla skolor tillämpat redan i flera år, men fortfarande kan föräldrar bli upprörda om barnet inte får de vitsord som föräldrarna tycker att hen förtjänar.

– På den tiden då dagens föräldrar gick i skola så utgick man från vitsord tio. Det vill säga, kunde man innehållet så hade man vitsord tio, säger ämneslärare Linda Niemi.

I dag har siffrorna på betyget en annan innebörd.

– Nuförtiden utgår man från vitsord åtta. Kan eleven det centrala i kursen så sitter man på vitsord åtta och ska man högre vitsord än så, då ska man uppvisa något utöver det centrala, säger Niemi.

Enligt Niemi kan det här systemet leda till missförstånd om föräldern inte är införstådd i systemet.

Kriterierna för slutbedömningen har gjorts upp så att eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i medeltal uppvisar de kunskaper som kriterierna i ämnet anger.― Läroplanen för den grundläggande utbildningen.

”Inte så svårt att få en tia”

Men riktigt så svart och vitt är det inte. En tia är inte helt omöjlig att få, åtminstone inte om man frågar några av Staffansby lågstadiums elever. De menar att de alltid åtminstone satsar på en tia.

– Får jag under en åtta är jag missnöjd, säger en av flickorna vi träffade.

En annan flicka som går på sexan säger att hon inte behöver kämpa så hårt för en tia.

– Om det är ett lite lättare ämne så är det inte så svårt, säger hon.

Staffansby lågstadiums tf rektor Clara Lindqvist menar att en åtta är ett riktigt bra vitsord, men det betyder inte att en tia är så ovanlig på elevernas betyg.

– En tia är nog ett vanligt vitsord som kan användas, säger Lindqvist.

Clara Lindqvist från Vårt gemensamma Sibbo
Clara Lindqvist säger att en tia inte är omöjligt att få. Clara Lindqvist från Vårt gemensamma Sibbo Bild: YLE / Hanna Othman vårt gemensamma sibbo

Högre vitsord kräver andra färdigheter

Enligt skolan är åtta ett riktigt bra vitsord, som visar att man kan ämnet, enligt Lindqvist.

– Vill man ha en tia så ska man göra något extra, men här är kriterierna också olika beroende på vilket ämne vi talar om.

Lindqvist menar att det inom matematik ofta är svart och vitt, alltså är man bra och kan lösa matematiska problem, då har man en god chans att få en tia.

– Men också inom matematiken ställs lärare inför problem då det kommer till uträkningar som inte är enligt boken, men som ändå kommer fram till rätt resultat. Eller tvärtom, att eleven kommer fram till fel resultat men med rätt uträkning, vad ska vitsordet då vara, frågar Lindqvist.

Svårt för blyga elever?

Då det kommer till modersmål och uppsatsskrivning krävs det andra kunskaper. Åtminstone i Staffansby lågstadium får eleverna på förhand veta vad som krävs av dem för att de ska få höga vitsord då de recenserar böcker.

Man ska bland annat kunna förstå texten, man ska kunna läsa mellan raderna, man ska se budskapet i texten, reflektera, koppla ihop det man läst med sina egna tankar samt delta i diskussion och ställa frågor. Alltså krävs det också sociala färdigheter för att få höga vitsord.

telefon, penal, MAOL:s tabell och hand tillhörande tonårsflicka.
Kan en blyg elev få en tia? telefon, penal, MAOL:s tabell och hand tillhörande tonårsflicka. Bild: Yle/Amanda Mylläri matematik

Men har en blyg elev då samma möjligheter att få en tia som andra?

– Visst kan eleven få en tia, men i dagens skola så krävs det av eleverna att de kan ställa frågor och vågar komma fram. Men det handlar inte om att man ska vara högljudd, utan om förmågan att ställa frågor. Det är samtidigt också väldigt viktigt att kunna lyssna, säger Lindqvist.

Ibland klagar föräldrar till blyga elever på att det inte alltid är lika lätt för det blyga barnet att få en tia.

– Visst har det kommit klagomål, men mer förr än i dag. Så småningom börjar också föräldrar förstå att den här verksamheten inte är till för skolan i sig, utan för det samhället som finns där utanför. Och i dagens samhälle behöver man de sociala förmågorna betydligt mer än vad man behövde förr.

Läs också