Hoppa till huvudinnehåll

Hur fungerar minnet?

Kan du hålla i tankarna allt som du någonsin lärt dig, på en och samma gång? Omöjligt, människans arbetsminne är begränsat. Kan du då komma ihåg allt som du någonsin läst, hört, sett eller gjort? Nej, fastän långtidsminnet har enorm kapacitet så lagras inte all information där.

Då vi lärt oss något nytt har vi lyckats flytta över information från hjärnans arbetsminne till långtidsminnet. Det har då bildats nya kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Människans minne är ett omfattande och komplext nätverk av nervceller som kommunicerar med varandra och en specifik minnesbild finns inte lokaliserat på någon viss punkt i hjärnan. Man kan i stället säga att ett minne av något består av många, många små minnesfragment utspridda över hjärnan och varje gång det minnet återkallas, sätts fragmenten ihop.

Arbetsminne och långtidsminne

Hjärnans minnessystem delas in i arbetsminne (även kallat korttidsminne) och långtidsminne. I arbetsminnet finns den information som du fokuserar på i stunden, dvs. det du för tillfället aktivt tittar, lyssnar eller tänker på. Arbetsminnet är mycket litet och begränsat jämfört med långtidsminnet. Det finns en gräns för hur mycket information du kan koncentrera dig på åt gången. Arbetsminnets funktion kan beskrivas som en mental arbetsyta för att bearbeta information, reflektera över något eller för koncentrerad problemlösning.

I arbetsminnet finns den information som du koncentrerar dig på för stunden.

I långtidsminnet finns all den information du kan plocka fram i ett senare skede. Där finns allt du kommer ihåg om ditt liv, all kunskap du tagit till dig, alla dina färdigheter – ja allt du kan och vet helt enkelt. Långtidsminnet delas vidare in i fyra delsystem; procedurminnet, det perceptuella minnet, det semantiska minnet och det episodiska minnet.

Procedurminnet är det äldsta och mest basala långtidsminnessystemet. Det finns utvecklat redan hos spädbarn och hos enkla djurarter. Procedurminnet håller information om motoriska färdigheter, dvs. hur man äter, går, cyklar och kör bil till exempel. Procedurminnet är mycket stabilt och motståndskraftigt mot skador och sjukdomar. Det är inte heller utsatt för glömska och de motoriska färdigheterna blir automatiserade då de väl övats in.

Det perceptuella minnet används för att identifiera objekt så att vi kan navigera oss i vår omgivning. Du sätter dig t.ex. automatiskt på stolen och inte på bordet och ser du en lyktstolpe på gatan går du förbi den och inte rakt in i den. I det perceptuella minnet finns också information om olika sensoriska upplevelser, du kan t.ex. erinra dig hur en apelsin smakar eller hur en frottéhandduk känns. Denna typ av långtidsminne är också mycket automatiserat och väl skyddat mot glömska.

Det semantiska minnet svarar för faktakunskaper. I det semantiska minnet lagras information som namnet på Finlands president, den kemiska beteckningen för vatten, vilka de personliga pronomenen är på finska eller den matematiska formeln för volymen hos en cylinder.

Det episodiska minnet är minnet för allt sådant man upplevt och varit med om och är anknutet till tid och rum. Man kan komma ihåg var man lärde sig simma, med vem man firade senaste midsommar eller vad man åt till lunch igår. Episodiska minnen kommer vi ofta ihåg som scener eller bilder.

Figuren presenterar hur människans minne är uppdelat i olika minnestyper
Figur 1: Människan minne delas in i arbetsminne och långtidsminne. Långtidsminnet omfattar procedurminnet, det perceptuella minnet, det semantiska minnet och episodminnet. Figuren presenterar hur människans minne är uppdelat i olika minnestyper korttidsminne

Minnet är ett komplext nätverk av information

Då man lagrar information i långtidsminnet är det som att fylla på en tankekarta (eng. mind map), du bygger vidare på den kunskap du redan har. Därmed är minnet ett stort nätverk av information och fastän man delar upp långtidsminnet i fyra delsystem samarbetar de hela tiden med varandra. För att beskriva hur det fungerar kan vi ta följande exempel:

Exempel 1: Annika är på väg hem från skolan på sin cykel. Smidigt och i rask takt cyklar hon gata upp och gata ner. Hon stannar vid röd gubbe och markerar med handen innan hon svänger. Men hennes tankar är någon annanstans. Hon tänker på vad läraren berättade idag om hur man egentligen aldrig kan glömma hur man cyklar om man en gång lärt sig. Annika börjar fundera när det var hon själv lärde sig cykla. Ja, det var ju på sommarstugan då hon var fem, sex år. Det var soligt och varmt men själv var hon ilsken och frustrerad, minns hon. Det var inte alls roligt att försöka hålla balansen utan stödhjul. Hon ser sandvägen framför sig och pappa som står en bit längre fram och vinkar uppmuntrande åt henne att göra ett försök till. Han hade nog ett gott tålamod. Liksom då Annika gick i högstadiet och han hjälpte henne med matteläxan. Vad var det nu hon hade problem med då? Jo var det inte någon krånglig textuppgift där man skulle tillämpa funktionerna sinus och cosinus… Hur var de nu igen. Hmm, rätvinklig triangel, hypotenusa... Hypotenusa, alltså vilket konstigt ord... Jo man skulle väl dela motstående sida med hypotenusan för att få en vinkels sinusvärde. Och så snurrar tankarna och minnena vidare medan cykeln rullar fram. Snart är Annika hemma.

Här ser vi att ett minne kan leda tanken vidare till något helt annat minne då båda associeras med något gemensamt. Här ledde minnet av då Annika lärde sig cykla vidare till minnet av då pappa hjälpte med matteläxan eftersom båda minnena associerades med pappas tålamod. Ändå var det frågan om två vitt skilda episodiska minnen från olika årtal, platser och situationer.

På samma sätt är det då vi skall minnas en liten bit fakta, som t.ex. funktionen sinus. Fastän vi inte kommer ihåg den precis genast kan associationer leda oss fram till den. Annika kommer ihåg att sinus hade med rätvinkliga trianglar att göra. Då kommer hon också att tänka på ordet hypotenusa vilket slutligen leder fram till minnet av hur funktionen såg ut. Minnet är associativt.

En tanke leder vidare till en annan - minnet är associativt!

Så episodiska minnen kan leda vidare till semantiska och tvärtom och minnen kopplas ihop av associationer. På samma gång kan även både procedurminnet och det perceptuella minnet vara högst aktiva. Annika behöver inte tänka på hur man cyklar, hon lärde sig cykla redan då hon var sex år och sedan dess går det automatiskt. Hon behöver inte heller lägga mycket medvetet fokus på omgivningen, hon har cyklat samma väg många, många gånger och att stanna vid rött ljus har blivit en helt automatisk reaktion.

Inlärning

Hur lär vi oss nya saker då? Det beror ju förstås på vad det är man vill lära sig, men kort sagt lär man sig en motorisk färdighet genom praktisk övning och teori och kunskap genom att förstå, associera och repetera. För alla typer av inlärning krävs fokus och uppmärksamhet och man kan illustrera det enligt följande:

Figuren visar hur inlärning sker
Figur 2: Stimuli är det sinnena uppfattar ur omgivningen som ljud, text, bild, smak, doft och så vidare. Allt detta lagras för en mycket kort tid i det sensoriska registret. Det du av denna information fäster din uppmärksamhet på går vidare till arbetsminnet. Uppmärksamheten fungerar alltså som ett filter. Från arbetsminnet kan information sparas i långtidsminnet. Figuren visar hur inlärning sker sensoriskt register

Inte ens närapå allt som flödar genom arbetsminnet kodas in för lagring i långtidsminnet. Vi måste tycka att informationen är intressant, viktig eller unik på något sätt för att kunna komma ihåg den senare. Överföringen till långtidsminnet går också mycket lättare om man fokuserar på informationens innebörd och mening i stället för att försöka nöta in fakta endast genom mekanisk upprepning.

Vi lär oss bättre då vi är på gott humör!
Det underlättar till exempel att lägga en matematisk formel på minnet om du förstår vad alla tecken betyder, vad logiken bakom den är och till vilka slags uträkningar den kan användas. På så vis anknyter du också en mängd associationer till formeln vilket gör den lättare att minnas. Men det är klart att även repetition är nödvändigt för inlärningen. Och sist men inte minst: man lär sig bättre då man är på gott humör så försök alltid komma in i en så positiv sinnesstämning som möjligt innan du skall lära dig något nytt (och annars också)!


Se också:

Träna upp ditt minne!
Hur fungerar minnet?
Distansgymnasiet/Psykologi: Hjärnan och inlärningen

Kommentarer

Vetamix

  • Tussilago, hästhov eller hosthäva

    Förr användes tussilago som hostmedicin.

    Det behövs bara en liten snöfri markplätt för att de lysande gula tussilagoblommorna ska titta fram. Blomknopparna utvecklats redan under föregående höst och därför är tussilagon redo att blomma mycket tidigt om våren.

  • Blåsippan är inte alltid blå

    Den kan vara lila, lilaröd och till och med vit.

    Då blåsippan, Hepatica nobilis, slår ut i blom är våren här på allvar. De första blommorna dyker vanligtvis upp i början av april, då tjälen gått ur marken. Blåsippan och tussilagon är de växter som blommar tidigast i vårt land, i april-maj. Blåsippans stora, rosettställda, treloberade blad och de färdigt utvecklade blomknopparna bildas året innan och övervintrar.

  • Lärkan drillar in våren

    Första lärkan har sju yrväder i stjärten.

    Lärkan eller sånglärkan är en av de första, efterlängtade flyttfåglarna som återvänder till vårt land. De första lärkorna kan observeras redan i början av mars, medan snön ännu ligger kvar på fälten.

  • Grodan lägger tusentals ägg

    Av 3000 ägg utvecklas bara omkring 5 till vuxna grodor.

    Grodorna samlas i vattensamlingar för att leka i april-juni. De lägger sina ägg i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 grodägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor. Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen.

Nyligen publicerat - Vetamix