Hoppa till huvudinnehåll

Ryssar diskrimineras i Estland - men mindre än förr

Ryska Jelena har blivit diskriminerad i Estland på grund av sitt ursprung.
Ryska Jelena anser sig ha blivit diskriminerad i Estland. Ryska Jelena har blivit diskriminerad i Estland på grund av sitt ursprung. Bild: Yle/ Gustaf Antell rysse

Vi träffar Jelena i en lekpark i Tallinn. Hon är en medelålders dam som har jobbat med barn i hela sitt liv. Nyligen blev hon uppsagd från sitt jobb som barnträdgårdslärarinna.

- Min arbetsgivare gav mig ett papper där jag rekommenderas att göra språkexamen B2, säger Jelena.

Två andra ryskspråkiga lärare fick samma papper.

- Rektorn sa att hon funderar på att säga upp oss om vi inte klarar examen. Då förstod jag att vi kommer att bli uppsagda.

Det här var i en lekskola i Pärnu för ryskspråkiga barn.

Alla tre misslyckades med provet. Kort efter det sades de upp. Jelena hade då jobbat som barnträdgårdslärare i Pärnu i mer än tjugo år, över tio år på samma dagis.

Språklagen är sträng

Språklagen i Estland förutsätter att alla offentligt anställda ska kunna bevisa att de talar estniska på en nivå som motsvarar arbetsuppgifterna.

Det står i lagen på vilken nivå kunskaperna måste vara för varje enskild tjänst. En barnträdgårdslärare måste klara nivån B2.

Jelenas arbetsgivare hade i flera år sett genom fingrarna. Det är en förklaring till att Jelena och de andra uppsagda kollegerna anser att de har blivit felbehandlade.

Det som gör att Jelena i dag anser att hon blev diskriminerad är inte att hon blev uppsagd, utan att hon efter det blev lurad.

Samtidigt som hon sades upp anställde dagiset två nya lärarassistenter. Språkkravet på de tjänsterna är lägre, nämligen A2.

- Skulle de ha sagt att vi kan bli lärarassistenter i stället skulle vi ha försökt klara provet på A2-nivå, säger Jelena. Det skulle jag ha klarat.

Språklagen säger att en arbetsgivare, om möjligt, måste erbjuda dem som inte klarar av språkproven för den tjänst de innehar ett annat jobb.

- När vi fick veta om de nya tjänsterna hade de redan anställt estniskspråkiga personer för jobbet.

Dagiset införde språkbad

Pärnu stad har försvarat beslutet med att dagiset gick in för att erbjuda barnen språkbad. I platsannonsen söktes uttryckligen personer med estniska som modersmål.

Jelena visste att det här var ett olagligt beslut, men hon var ändå redo att ge upp. Det var hennes dotter Jelizaveta som fick henne att tänka om.

Jelizaveta är en framgångsrik jurist i Tallinn. Hon har hört om många liknande fall, men när det nu gällde hennes egen mamma valde hon att agera.

- Jag vet att de flesta personer som känner sig diskriminerade inte vågar gå vidare. De är inte medvetna om sina rättigheter och inte heller om sina möjligheter, säger Jelizaveta.

Hon tror inte att alla rykten hon hör alltid handlar om diskriminering, men eftersom de flesta ryskspråkiga inte har tillgång till lagen på sitt eget språk så uppfattar de det så.

- Den estniska lagboken har aldrig översatts till ryska, det kommer aldrig att hända.

Tillsammans drog Jelena och Jelizaveta uppsägningen både till rättegång och till diskrimineringsombudsmannen.

Estlands dåvarande diskrimineringsombudsman har i ett utlåtande konstaterat att modersmålsnivå är ett olagligt krav som möjliggör etnisk diskriminering. Enligt lagen räcker A2 för lärarassistenter.

Rätten såg annorlunda på saken.

Domaren tog aldrig ställning till diskrimineringsfrågan, utan konstaterade att Jelena inte hade klarat det språkprov tjänsten som barnträdgårdslärare förutsätter. Det var allt.

Jelena och Jelizaveta har överklagat domen.

Attityderna förbättras

Liknande historier har varit vardag under hela Estlands självständighet. Ofta är de tvetydiga, åtminstone juridiskt.

Forskarna säger ändå att de verkar bli färre för varje år. Det är svårt att få exakta siffror eftersom de fall som har nått rätten är väldigt få.

Det vi gör är att vi undersöker de ryskspråkigas attityder, säger sociologen Juhan Kivirähk.

- Majoriteten av de ryskspråkiga säger att de inte diskrimineras. Andelen ester som säger att ryssar diskrimineras är minimal.

Ungefär en tredjedel av de ryskspråkiga anser att deras mänskliga rättigheter kränks i Estland. Mindre än en av fem har personliga erfarenheter av det här.

Det finns en hel del fördomar bland ryssarna att diskriminering är ett större problem än det i verkligheten är, menar Kivirähk.

Det finns också de som tolkar allt de tycker att är orättvist som diskriminering.

- Det är inte en mänsklig rättighet att inte behöva kunna estniska, menar Kivirähk. Ska du jobba på ett dagis med estniska barn är det rimligt att du kan åtminstone någon estniska.

Kivirähk påpekar ändå att arbetsgivaren i omnämnda fall hade en plikt att i god tid upplysa de tre ryskspråkiga dagislärarinnorna om att de kunde ta språkprovet på en lägre nivå för att få assistentjobbet.

Ofta handlar de här fallen mest om personliga relationer, säger han. Om en arbetsgivare vill bli av med en anställd är språkkraven ett sätt. Om det inte går kan de hitta på några andra svepskäl i stället.

Också Jelizaveta tvivlar på att det finns någon systematisk diskriminering av ryssarna i Estland.

- Varje fall är unikt.

På många arbetsplatser är det fortfarande så att de två språkgrupperna inte umgås med varandra socialt, trots att arbetsrelationen är bra. Därför går också sådana här fall ofta ganska obemärkt förbi för den estniska majoriteten.

- Esterna vet nästan inte någonting om de problem de ryskspråkiga har, menar Kivirähk. Medierna tar aldrig upp de här frågorna. Det är alltså främst okunskap som skapar klyftor.

Språkinspektionen förnedrar

Jelizaveta anser ändå att det finns ett inbyggt systemfel som skapar problem, nämligen Språkinspektionen.

Språkinspektionen är en myndighet som håller koll på alla Estlands kommunalt och statligt anställda arbetstagares kunskaper.

- Behövs verkligen en sådan här repressiv myndighet som Språkinspektionen? frågar Jelizaveta. De kommer till arbetsplatserna och ordnar muntliga förhör för att kontrollera att alla kan estniska, det är ett förnedrande beteende.

Språkinspektionen har rätt att bestraffa både arbetstagare och arbetsgivare och kan kräva att personer sägs upp.

Myndighetens arbete och metoder är ökända bland den ryska minoriteten. De flesta ester känner inte till hur Språkinspektionen fungerar i praktiken.

Nästa generation mer tolerant

Den uppsagda barnträdgårdslärarinnan Jelena står framför mig i barnparken med sitt nyfödda barnbarn i famnen.

Barnets liv kommer att bli väldigt annorlunda än hennes. Jelenas svärson är estnisk, så barnbarnet blir tvåspråkigt.

Redan i dag talar nästan alla ryska ungdomar bättre estniska än Jelena.

De unga esternas attityder mot de inhemska ryssarna är redan nu betydligt mjukare än för bara några år sedan.

Jelena vet att hon är en bra barnträdgårdslärarinna och söker ett nytt jobb.

- Jag har jobbat med dagvård i Pärnu i över 20 år och mer än tio år på samma dagis. Jag vet att jag är mer kvalificerad än de som nu fick mitt förra jobb, avslutar Jelena.

Svenska Yle har varit i kontakt med både det ifrågavarande dagisets chef och Pärnu stadsstyrelse. Ingendera parten ville ställa upp på intervju och hänvisade till det domstolsbeslut som friade dagischefen från anklagelserna om diskriminering.

Jelena och Jelizaveta bad Svenska Yle att inte använda deras efternamn.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes