Hoppa till huvudinnehåll

Vapenvila i Burma efter turbulent vecka

Undertecknandet av om avtalet om vapenvila i oktober 2015.
Undertecknandet av om avtalet om vapenvila i oktober 2015. Bild: EPA/AUNG HTET kachin

Burmas regering och åtta olika rebellgrupperingar har skrivit under ett avtal om vapenvila. Avtalet har som mål att få slut på de etniska konflikterna i landet.

Rebellgrupperingarna består av etniska minoriteter som kämpar för utökad autonomi eller självständighet på olika håll i Burma.

Ungefär 40 procent av burmeserna hör till olika etniska minoriteter medan regeringen representerar majoritetsbefolkningen i landet.

Hopp om en bestående politisk lösning

Grupperna har förhandlat om fred i två års tid och ett avtal om eldupphör har varit president Thein Seins viktigaste mål. Regeringen hoppas nu på att avtalet är ett första steg mot en bestående politisk lösning i landet.

- Avtalet om eldupphör är en historisk gåva från oss till kommande generationer, sade Thein Sein under ceremonin i staden Naypitaw där hundratals diplomater och representanter för de olika rebellgrupperna deltog. Också representanter för FN, EU, Kina och Indien var närvarande, uppger statliga medier.

Aung San Suu Kyi
Aung San Suu Kyi Aung San Suu Kyi Bild: EPA/NYEIN CHAN NAING oppositionsledare

Den främsta oppositionsledaren i landet, Aung San Suu Kyi, deltog inte ceremonin men meddelade att hennes parti Nationella demokratiska förbundet är till fullo stöder fredsprocessen i landet.
Undertecknande av avtal i Burma
Undertecknande av avtal i Burma Bild: EPA/AUNG HTET underteckannde av avtal

Sju blev utanför

Sedan Burma blev självständigt från Storbritannien år 1948 har ett beväpnade konflikter pågått i landet med växlande intensitet.

Bland annat den äldsta väpnade gruppen i landet, som säger sig kämpa för Karenfolkets rättigheter, skrev under avtalet. Organisationen har varit inblandad i en väpnad konflikt med centralstyret i landet i över 70 år.

- Modiga och energiska förhandlingar har lett till detta resultat, sade Saw Mutu Say Poe, representant för Karens nationella union, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

I praktiken innebär avtalet att de organisationer som skrivit under avtalet tas bort från listan över förbjudna organisationer i landet, hävdar regeringen. Det skulle innebära att medlemmar av organisationerna kan resa fritt i landet och det öppnar också möjligheter för tidigare marginaliserade grupper att delta i politiska samtal och parlamentariskt agerande.

Sju rebellgrupper har dock vägrat att skriva under avtalet. Bland dem finns de största och aktivaste väpnade grupperna i landet vilket vattnar ur avtalet en aning.

Minoritetsfrågan fortfarande olöst

Även om militärjuntan formellt inte har styrt landet sedan 2011 så finns det en stark prägel av juntan också i den nuvarande regeringen. En fjärdedel av platserna i parlamentet är reserverade för militären. Presidenten Thein Sein är också general och han figurerade inom militärjuntan.

Frågan om minoriteter och minoritetsrättigheter är ändå fortfarande olöst. Den muslimska rohingya-minoriteten har ingen officiell status och rohingyas blir utsatta förföljelse. Burmas myndigheter anser att det är frågan om bangladeshiska invandrare och inte ett nationellt minoritetsfolk.

Då Burma genomförde en folkräkning ifjol togs inte rohingyas alls med i folkbokföringen.

Håller avtalet i praktiken?

Landet öppnar sig sakteligen sig för omvärlden. De pengar som turister hämtar med sig är också viktiga.

Nu återstår det att se om detta avtal mellan de olika grupperna och den politiska eliten i landet kommer att hålla i praktiken.