Hoppa till huvudinnehåll

Åtta år av Fennovoima

Energirevolutioner, hemliga kopplingar och kappvändningar


FENNOVOIMA

Tre herrar, en tanke. Allt ser gynnsamt ut: högkonjunktur råder och den elintensiva industrin behöver säker och förmånlig el.

De tre herrarna, en direktör från stålbolaget Outokumpu och två direktörer från Katternö kraftbolag skriver under dokumenten i Stefan Storholms arbetsrum i Jakobstad. Stefan Storholm är koncernchef på Katternö Group, och en av de tre initiativtagarna.

Den 11 juli 2007 registreras Fennovoima som ett nytt företag.


Koncernchef Stefan Storholm: "Vi levde högkonjunktur då." (0:08)

Totalt är det 64 företag: större industriföretag, handeln och flera kommunala energibolag som är med när bolaget lämnar in sin ansökan om principbeslut. Bolaget lyckas få med det stora tyska kraftbolaget E.on. Fennovoima har nu en stor delägare, 34 procent, som har kärnkraftskunskap.

Ett nytt kärnkraftverk är målet. Det ska vara stort, mellan 1500 och 2500 megawatt.

Arbetet på att förverkliga planerna börjar omedelbart. Ett år efter bolagets grundande har miljökonsekvensbedömningar gjorts för tre möjliga placeringsorter: Pyhäjoki, Simo och Pyttis.

Infografik över vändiningarna kring Fennovoima
Infografik över vändiningarna kring Fennovoima Bild: Yle / Infografik: Johan Lindström infografik

2009 - FÖRSTA LOVANSÖKAN

Ett och ett halvt år efter starten, januari 2009, lämnar Fennvoima in sin ansökan om principbeslut till statsrådet. Då vet ingen att bolaget skulle få återkomma till ansökan fem år senare.

Riksdagens röstresultat om principansökan för Fennovoimas kraftverk, sommaren 2010.
Riksdagens röstresultat om principansökan för Fennovoimas kraftverk, sommaren 2010. Bild: Yle / grafik Johan Lindström röstresultat
Ingen kunde då heller veta vilka konsekvenser kärnkraftsolyckan Fukushima skulle få för Fennovoimas projekt.

På sommaren 2010 röstar riksdagen om principansökan och den får ett ja med rösterna 121 - 71.

2011 - FUKUSHIMA

Den 11 mars 2011 inträffar en jordbävning i Tohoku i Japan. Kärnkraftverket i Fukushima drabbas hårt.

Jordbävningen slår ut elnätet och tsunamin som följde på jordbävningen slår ut reservgeneratorerna för kylsystemet.

Partiella härdsmältor med vätgasexplosioner uppstår och radioaktiva ämnen släpps ut.


Inslag från TV-nytt den 12.3.2011. (0:32)

Omkring 160 000 människor evakueras. Idag bor fortfarande cirka 40 000 människor i tillfälliga bostäder.

ENERGIREVOLUTIONEN

Fukushima fick världen att stanna upp. Den stora energirevolutionen inleds. Nu ska det satsas på förnyelsebara energiformer. Till exempel Tyskland gick in för Energiewende och kärnkraft är inte längre ett alternativ.

Under de senaste fem åren har framförallt Tyskland, Spanien och Holland satsat kraftigt på förnyelsebara energiformer.

De förnyelsebara energiformerna står för en allt större del av energiproduktionen. Till exempel senaste vinter gick elproduktionen från sol- och vindkraft om brunkolen i Tyskland.

Produktionssiffran för vindkraft i Tyskland är knappt 52 terawattimmar medan den i Finland är drygt 1 terawattimme.


*** Siffrorna för Finland för 2008 - 2010 är för små för att synas i grafen ovan, de är: 2008: 0.265TWh, 2010: 0,299TWh och 2012: 0,499TWh.
 
Bara i fjol investerades det över 57 miljarder dollar på vind- och solkraft i Europa. Investeringen i vind- och solkraftverken producerar ett så stort tillskott el att det ställvis råder överproduktion. *

I Japan. Tyskland och Kina produceras idag mera energi från förnyelsebara energiformer än kärnkraft. I Finland däremot är satsningarna på förnyelsebara energiformer blygsamma. Men så har vi också gått in för kärnkraft.

Konsulten Mycle Schneider i Paris, tidigare rådgivare för bl.a. Europaparlamentet, anser att kärnkraft är passé.

Konsulten Mycle Schneider anser att kärnkraften är en dinosaurie. (0:18). Se också hela Spotlight-avsnittet, Fennovoima - dinosaurie eller guldkalv? (26:55)

2012 - FLERA AVHOPP

Det tyska kraftbolaget E.on hoppar av Fennvoima på hösten 2012. Orsaken är händelserna i Fukushima och Energiewende. Bolaget meddelar att man nu ska koncentrerar sig på den svenska och danska marknaden. Deras andel av Fennovoima säljs ut. E.on:s avhopp är ett hårt slag för Fennovima.

Det är inte bara E.on som hoppar av Fennovoima. I augusti 2012 hoppar S-gruppen, Atria och gruvbolaget Omya av plus några kommunala kraftbolag.


Koncernchef Stefan Storholm: "Har man en core business (kärnverksamhet) är det tryggare att sätta pengarna i det man kan" (16 sek.)

I november 2012 meddelar företagen Boliden och Ovako, som behöver mycket el, att de inte längre vill vara med. Bolagen motiverar avhoppen med att Fennovoima inte längre motsvarar deras kriterier för investeringar. Mer vill de idag inte säga.

Under de närmaste åren hoppar flera företag av Fennovoima. Det finns företag som lyckas sälja sina aktier i Fennovoima, till exempel Talvivaara gruvbolag.

De som inte lyckas sälja sina aktier meddelar att de inte deltar i investeringarna för det nya kärnkraftverket. Hit hör Ekenäs energi och bolagets ägare, Raseborgs stad meddelar att staden säljer aktierna vid rätt tillfälle. Andra avhoppare är till exempel Nykarleby kraft, Vasa Elektriska, Ålands Elandelslag, Esse Elektro-Kraft och Valio. Totalt har 29 företag hoppat av under processens gång.

Bild av hur Fennovoimas kärnkraftverk kan komma att se ut.
Bild av hur Fennovoimas kärnkraftverk kan komma att se ut. Bild: Fennovoima aes-2006

PLATSEN KLAR

I oktober 2011 väljs Pyhäjoki till placeringsort. Kärnkraftverket döps till Hanhikivi ettan efter den udde som sticker ut i havet där kraftverket ska stå.

2013 - DEN NYA STORA ÄGAREN - ROSATOM

Fennovoima får Rosatom intresserat av kärnkraftsprojektet.


Då de övriga kärnkraftleverantörerna försvann dök Rosatom upp. (0:33)

I december alldeles före julafton 2013 skrivs ett avtal med Rosatom Overseas om leverans av ett 1200 megawatt stort kraftverk. Det är nästan hälften mindre än de ursprungliga planerna.

I och med bytet av reaktortyp till tryckvattenreaktorn AES-2006 påbörjas en ny ansökningsprocess.

I mars 2014 övergår 34 procent av Fennovoimas aktier i Rosatom Voimas ägo.

SÄKERHETEN

15.10 2013 Energibolaget Fennovoima försäkrar att bolaget uppfyller alla säkerhetskrav som Strålsäkerhetscentralen Stuk ställer på den planerade kärnreaktorn i Pyhäjoki.

Stuk har ifrågasatt om Fennovoimas organisation och ledning räcker till för att bygga ett säkert kärnkraftverk.
Det är ännu oklart var slutförvaringen av kärnavfallet från Hanhikivi I skall placeras. Ett alternativ är Posivas bergrum i Euraåminne eller så bygger man ett eget förvaringsutrymme. Saken måste utredas under den tid som byggnadsansökan behandlas vid Arbets- och näringsministeriet.

Slutförvaringsplatsen för kärnavfall under byggnad
Posivas slutförvaringsplats i Euraåminne under utbyggnad. Slutförvaringsplatsen för kärnavfall under byggnad Bild: Yle slutförvaring
Skärmklipp från Posiva Oy:s video om deras slutförvaring
Schemaritning över Posivas slutförvaringsanläggning. Skärmklipp från Posiva Oy:s video om deras slutförvaring Bild: CC-BY Posiva Oy https://youtu.be/_f5SzzuEge4 Onkalo,posiva

2014 - NYA LOV BEHÖVS

I och med att Rosatoms reaktor AES-2006 inte fanns med i Fennovoimas principansökan måste bolaget komma in med en komplettering av principansökan. I början av mars 2014 lämnar Fennovoima därför in en komplettering av principansökan.

I september samma år meddelar regeringen att ansökan kan ånyo godkännas men för att få byggnadstillstånd så är villkoret att den inhemska ägarandelen ska vara minst 60 procent. Näringsminister Jan Vapaavuori motiverade beslutet:

− I samband med behandlingen av ansökan om att få uppföra kraftverket kommer det att göras en bedömning av huruvida bolagets ägarunderlag är på en sådan nivå som samhällets helhetsintresse förutsätter. Det är å ena sidan fråga om tryggandet av ett nationellt intresse, som säkerställer styrbarheten av landets energipolitik och försörjningsberedskapen, och å andra sidan om projektets allmänna legitimitet.

Riksdagens beslut från 5.12.2015 om Fennovoimas principansökan om att få bygga kärnkraftverket med Rosatoms reaktor.
Riksdagens beslut från 5.12.2015 om Fennovoimas principansökan om att få bygga kärnkraftverket med Rosatoms reaktor. Bild: Yle / grafik Johan Lindström röstresultat
Principbeslutet förfaller om Fennovoima inte lämnar en ansökan om att få uppföra kärnkraftverket in till statsrådet senast den 30 juni 2015.

Ärendet gick sedan vidare till riksdagen. Dagen före självständighetsdagen beviljade riksdagen med rösterna 115 för och 74 emot, Fennovoima ett nytt principtillstånd.

2015 - MASKINERNA RULLAR UT

Arbetena på kärnkraftverket har kommit igång. Åtminstone får bolaget rätt att muddra utanför Hanhikivi-udden. Fennovoima får lov att bygga en hamn, gräva farleder och förbereda anläggningar som ska kyla ned sjövattnet. Det är Regionförvaltningsverket i norra Finland som beviljar tillstånden den 10 juli 2015

Ett halvår tidigare, den 12 december, har statsrådet gett Fennovoima tillstånd att tvångsinlösa mark i Pyhäjoki. Föreningen Pro Hanhikivi, som motsätter sig kärnkraftsbygget, uppger att 250 personer berörs av tvångsinlösningen.

Gruppfoto på rikssvensk kärnkraftsdemonstraner med banderoll och flaggor i Pyhäjoki invid Europaväg 8.
Gruppfoto på rikssvensk kärnkraftsdemonstraner med banderoll och flaggor i Pyhäjoki invid Europaväg 8. Bild: Yle/Louise Bergman kärnkraftsfritt bottenviken

JAKTEN PÅ NYA ÄGARE

Regeringens krav på att minst 60 procent av ägarna ska vara inhemska eller registerade i ett EU eller EES land betyder extra jobb för ägarbolaget Voimaosakeyhtiö SF.

Voimaosakeyhtiö SF är sambolaget för alla inhemska ägare, som i sin tur består av flera olika sammanslutningar av företag. Till exempel Katternö Group består av 12 kommunala kraftbolag.
Under 2015 blir jakten akut. Fram till den 30 juni måste den inhemska ägarandelen utökas annars är det kört. Men regeringen kommer senare att skjuta fram tidsfristen.

Voimaosakeyhtiö SF lyckas få med några nya kommunala kraftbolag. Det är sambolagen SF Kaukolämpövoima, Yrittäjän Voima och Hanhikiven Sähkömyynti som består av flera mindre fjärrvärmebolag. De två senare bolgen är företag under bildande när byggnadsansökan lämnas in.

hanhikivi vägskylt
hanhikivi vägskylt Bild: Yle/ Ann-Charlotte Åkerholm hanhikivi
Bakom Hanhikiven Sähkömyynti står Pyhäjoki kommun som går in i Fennovoima med 1,5 miljoner euro. Det ger en 0,09 procents andel i Fennovoima.
Fram till den 30 juni 2015 lyckades Voimaosakeyhtiö SF få 14 nya bolag att intressera sig för Fennovoimas projekt.

Men det största intresset riktar sig mot ett företag som dyker upp från ingenstans. Företagets medverkan rapporteras samma dag som byggnadsansökan lämnas in.


KROATISKT, RYSK ELLER FINSKT?

Ett kroatiskt företag Migrit Solarna energija kommer med i Fennovoima med 9 procent och därmed överstiger det inhemska eller europeiska ägandet 60 procent. Migrit Solarna investerar främst i förnyelsebara energiformer och har ett solkraftverk i Kroatien.

Diskussion uppstår nu om Migrit Solarna är ett bulvanbolag för ryska intressenter. Österbottens tidning kan avslöja att bolaget har starka kopplingar till ett stort investerings- och byggbolag i Ryssland.

Arbets- och näringsministeriet börjar utreda kraven om inhemskt ägande uppfylls. Fennovoima får tid till den sjätte juli för att komma in med kompletterande uppgifter om bolaget Migrit Solarna.

Migrit Energijas skylt vid ingången till deras kontor i Zagreb, Kroatien, 3.7.2015.
Migrit Energijas kontor i Zagreb, Kroatien, 3.7.2015. Migrit Energijas skylt vid ingången till deras kontor i Zagreb, Kroatien, 3.7.2015. Bild: Yle Uutiset / Hannu Tikkala bulvaner

Fennovoima vill hemligstämpla sin rapport om Migrit Solarna. Bolaget hänvisar till att rapporten innehåller affärshemligheter. Ministeriet svarar med att det är normal praxis att sådana här rapporter hålls hemliga.

Den femte augusti förklarar näringsminister Olli Rehn att Migrit Solarna inte uppfyller kraven för inhemskt och europeiskt ägande. Det visar ministeriets utredning gjord av konsultbolaget Ernst & Young där det framgår att Migrit Solarna har en stark koppling till Ryssland och ryska intressen.

Samtidigt har det pågått ett febrilt arbete på att hitta ytterligare nya ägare. Efter jakten på den avgörande länken förklarar näringsminister Olli Rehn att varken han eller ministeriet har utövat påtryckning. Det gäller statsbolaget Fortum som nu har gjort en helomvändning.

FORTUM

Dagen före ministeriets tidsfrist meddelar Fortum att de går med i Fennovoima med en andel på 6,6 procent.


Se TV-nytt från 5.8.2015 om att Fortum är med igen. (0:14)

Byggbolaget SRV går också in med en ägarandel på 1,8 procent och dessutom ökar Outokumpu sin andel i Fennovoima.
Kravet på minst 60 procents inhemskt ägande i Fennovoima har nu uppfyllts.

Tidigare har Fortum meddelat att de inte kommer med i Fennovoima. Villkoret har varit att Fortum ska få köpa en majoritetspost i ett 40-tal vattenkraftverk i ryska Karelen.

Meningen var att bilda ett gemensamt bolag med Rosatom som skulle ta över vattenkraftverksamheten i energiproduktionsbolaget TGC-1. Nu äger Fortum 30 procent av TGC-1 vars majoritetsägare är Gazproms dotterbolag Gazprom Energoholding.

Näringsminister Olli Rehn poängterar att han inte instruerat Fortum på något vis, medan Fortums t.f VD Timo Karttinen säger vid tillännagivande av Fortums medverkan i Fennovoima poängterar att är kärnkraften en viktig del av Fortums strategi och kompetensområden.

Fortums medverkan kan också ses ha vidare konsekvenser för den finländska energipolitiken och förhållandet till Ryssland och Rosatom, som kan vara viktig för de nuvarande kärnkraftverkens underhåll.

ELBEHOVET OCH ELPRISERNA

Under Fennovoimas process för ett nytt kärnkraftverk har elbehovet för bolagets finländska ägare minskat.

En av motiveringarna för att få bygga ett nytt kärnkraft var att delägarnas elbehov är nästan 30 procent av hela landets elkonsumtion. Sådan var situationen i början av 2009 då ansökan om principbeslutet lämnades in.

Sedan dess har ägarnas elbehov minskat med nästan en fjärdedel. Det är mer än vad den totala elkonsumtionen har minskat i Finland. Orsaken är alla avhopp och nya ägarförändringar.

Professor Mikko Kara säger i YLE:s svenska nyheter, 3.8 2015, att kärnenergilagens paragraf om det ska finnas ett nationellt helhetsintresse för att bygga ett kärnkraftverk inte längre gäller för Fennovoima.


Aktuellt 23.7.2015 kl. 7.00. Professor Mikko Kara: "Från Oy Finland Ab:s synvinkel borde man tänka på hur man går vidare med Lovisa kärnkraftverk på 20-talet." (1:05)

Fennovoima har gjort ett avtal med Rosatom om vad priset på elen från det nya kärnkraftverket ska få kosta. Det ska ligga på lite under 50 euro per megawattimme.

I dag är elpriserna 27 – 30 euro per megawattimme då vi har haft en regning och blåsig sommar. Enligt flera uppskattningar kommer elpriserna att vara mellan 30 – 35 euro per megawattimme om tio år. Men på Fennovoima tror man att det kommer att finnas en efterfråga på kärnkraftsel om 10 - 20 år.


Koncernchef Stefan Storholm: "Vi har stängt kolkraft för 2500 MWh". (48 sek.)

KÄRNBRÄNSLET

YLE:s svenska radionyheter kommer i början av december 2014 med nyheten att Fennovoima kan få problem med att få kärnbränsle från andra leverantörer än från Ryssland.

Fennovoima har ett 10 årigt kontrakt med Rosatoms dotterbolag TVEL om leverans av kärnbränsle. Därefter är det enligt Fennovoima fritt fram för andra bolag att skriva kontrakt om bränsleleveranser.

Men kärnbränsle-bolaget Westinghouse har dåliga erfarenheter av att samarbeta med TVEL. Direktör Michael Kirst vid Westinghouse vill att Fennovoima försäkrar sig om att TVEL ger ut all data som behövs för att en annan bränsleaktör ska kunna tillverka och leverera bränsle till Fennovoima.

- De borde begära att den ryska leverantören ger ut all nödvändig data så att en alternativ leverantör kan tillverka och leverera ett fullgott bränsle. Utan tekniskt samarbete är det mycket svårare att vara i en position för att leverera bränsle.


Radio Vega 3.12.2014. Kärnbränslet är beroende av kraftverkets leverantör, vilket lämnar Fennovoima beroende av ryskt uran. (1:07)

HEMLIGA KOPPLINGAR OCH PERSONBYTEN

Det visade sig också att Fennovoima hade en intressant koppling till Bulgarien.

Den 21 juli kan Österbottens tidning rapportera att suppleanten i Fennovoimas styrelse, Djuurica Tankosic kan kopplas till den bulgariska energimaffian. Det visar Wikileaksdokument.

Både i Fennovoimas ledning och i ägarbolaget Voimaosakeyhtiö SF:s ledning har det varit turbulent.

Sedan starten 2007 har Fennovoima ett par gånger bytt ut bolagets verkställande direktör. I början av oktober 2012 får VD Tapio Saarenpää sparken. Juha Nurmi utnämns till t.f. VD. Kort därefter utnämns han till ordinarie VD.

I september 2014 är det igen dags för ett VD-byte. Nu utnämns Toni Hemminki till ny VD.

Men det blåser också runt VD posten på ägarbolaget Voimaosakeyhtiö SF. I september 2014 får VD Pekka Ottavainen gå: han får också lämna styrelseordförandeposten i Fennovoima.

Ett år senare får Elina Engman gå från VD posten vid Voimaosakeyhtiö SF. Till ny VD utses Jussi Lehto.

Under processens gång med Fennvoima har också ministrarna som skött kärnkraftsärenden bytts ut. När Fennovoima lämnade in sin ansökan om principbeslut var Mauri Pekkarinen näringsminister (Centern).

Sedan har näringsministerposten tillhört två samlingspartister, Jyri Häkämies (2011-2012) och Jan Vapaavuori (2012 - 2015). Nu innehas posten av Olli Rehn från Centern.

POLITIK

I september 2014 skriver kommissionär Olli Rehn i sin blogg att han är tycker att kärnkraftsprojektet är fel i synnerhet med sin Rosatom koppling.

Knappt ett år senare motiverar näringsminister Olli Rehn Fennovoimas kärnkraftsprojekt.


TV-nytt 5.8.2015. Olli Rehn motiverar Fennovoima-beslutet med behovet att minska energiimport. (0:22)

De gröna lämnar regeringen i slutet av september 2014. Orsaken är att regeringen beslöt att förorda att Fennovoimas kompletterande kärnkraftsansökan ska godkännas i riksdagen.

5.12 2014 röstade riksdagsledamöterna om principtillståndet för Fennovoimas kärnkraftsbygge i Pyhäjoki. Beslutet fattades med 115 röster mot 74.

Alla ledamöter från Gröna förbundet röstade mot kärnkraftsbygget. Detsamma gjorde de små riksdagsgrupperna Vänstergruppen och Muutos 2011. Alla utom en ledamot i Vänsterförbundet röstade emot.

De andra riksdagsgrupperna var splittrade. De flesta inom Samlingspartiet (40 -3), Centern (28 – 8) och SDP (socialdemokraterna) röstade (23-16) för Fennovoima. Majoriteten inom Sannfinländarna röstade för (19-13).

En majoritet inom Svenska folkpartiet (2-7)och Kristdemokraterna (2-4) röstade mot ett nytt kärnkraftverk.

Några ledamöter valde att rösta blankt.

Innan principbeslutet kom till riksdagen var oron stor för hur dte skulle gå. Många riksdagsledamöter började tappa tålamodet kring Fennovoimas kärnkraftsprojekt. Det visade den enkät (29.7 2015) som YLE lät göra bland totalt 124 riksdagsledamöter.

Nästan hälften av de som besvarade enkäten var redo att förkasta hela projektet ifall kravet på inhemskt ägande inte skulle ha uppfylls inom den utsatta tidsfristen (6.8).

FOLKET

Alla har inte gillat kärnkraftsbygget i Pyhäjoki. På hösten 2013 demonstrerade ett tiotal demonstranter mot vägarbetena till platsen där kärnkraftsverket ska uppföras. Sex av demonstranterna vägrade flytta på sig - och de greps av polisen och förhördes.


TV-nytt 13.10.2014. Ett tiotal personer protesterar mot att vägbygge inleds vid Pyhäjoki. (0:18)

På våren 2015 stoppade demonstranter tillfälligt arbetena genom att ta sig upp på tre arbetsmaskiner.

I mars 2014 publicerade Helsingin Sanomat en opinionsmätning som visar att nästan hälften av finländarna (46 procent) ställer sig kritiska till ett nytt kärnkraftverk. Kritiken gäller främst att kärnkraftverket levereras av Rosatom.

I augusti 2015 kommer YLE:s gallup där 64 procent av de svarande motsätter sig att ett nytt kärnkraftverk.

Folkets vilja svänger allt mer mot utbyggnad av kärnkraft år 2015
64% av befolkningen motsätter sig utbyggnad av kärnkraften i augusti 2015. Folkets vilja svänger allt mer mot utbyggnad av kärnkraft år 2015 Bild: Yle / grafik Johan Lindström folkopinion

Läs mera:

Kärnkraftsbygget i Pyhäjoki har startat, nu gräver Fennovoima grunden

På Hanhikivi-udden i Pyhäjoki ungefär trettio kilometer söderut från Brahestad grävs just nu Finlands dyraste grop. Fennovoima gör nämligen alla förberedande arbeten inför det planerade kärnkraftverksbygget.

* Artikeln korrigerades den 16.10.2015 kl. 12.30 så att formuleringen om elöverskott av el pga. sol- och vindenergi är pga tillskottet, inte enbart av sagda energi.