Hoppa till huvudinnehåll

Kriminella roffare eller fläckfria politiker?

Bengt Östling
Bengt Östling Bild: Yle bengt östling

Brottslingar och snåla roffare? Nej, de flesta politikerna på Åland är säkert hederliga hårt arbetande, med ett fläckfritt förflutet och stor vilja att arbeta för andra. Det riskerar att snabbt bli bortglömt när man följer de dystrare sidorna i åländsk politik, skriver Yles utsända Bengt Östling.

Politikerna följs extra noga inför ett val. Nu är inte tiden när någon politiker frivilligt öppnar garderobsdörren och förevisar skeletten. Men de åländska medierna har plockat fram några skallrande ben i alla fall.

Genomsnitt av folket?

Visserligen är politikerna ett genomsnitt av folket, med alla sina fel, brister, fördelar och kunskaper.

Många kritiska väljare till och med utgår ifrån att politikerna, trots att de är välavlönade, är snåla och roffar åt sig där de kan. Just därför strävar partierna i allmänhet efter att ställa upp fläckfria, oförvitliga medborgare som kandidater. Alltid lyckas det inte.

Alkoholism, småfuffens och kriminalitet slinker igenom både bland valda politiker och dem som kandiderar. Det är inget idealläge inför ett val, men förstås ännu värre om det avslöjas efteråt.

I Sverige har både svart städhjälp och obetald tv-licens förorsakat sparken för nyutnämnda ministrar.

Lyfter pension – som protest mot att han får den

Tidningen Nya Åland avslöjade i veckan att Obunden samlings nygamla partiledare Bert Häggblom har lyft så kallad tidigarelagd lagtingspension i tolv år.

Ändå har han samtidigt jobbat som jurist på sin egen byrå. Där har han inte lyft någon lön utan istället tagit ut dividendvinster och pensionen som uppges vara cirka 2 000 euro/månad.

Häggblom fyller 60 år i februari. Han satt i lagtinget i sammanlagt fyra perioder på 1980- och 1990-talet. Nu kandiderar han igen.

Det finns de som misstänker att avslöjandet gör att partiet måste räkna om när det gäller valframgångarna.

Men kanske förhandsrösterna räcker. Och han kan förstås uppmana ålänningarna att rösta in honom, så får de valuta för pengarna som de ändå betalar honom.

"Har inte varit aktuellt tacka nej"

Häggbloms motivering är intressant. Han tycker att reglerna om lagtingspensionerna borde ändras.

- Det här är de regler som har funnits. De borde ändras, pensioner borde inte beviljas till politikerna före 70 år, säger Häggblom.

På frågan om det inte går att tacka nej till pensionen svarar han nonchalant:

- Det går säkert att tacka nej till allting i världen. Men det har inte varit aktuellt för Bert Häggblom. Han fortsätter lyfta pensionen, som protest, tills regeländringen görs.

"Alla gör det"

Nya Åland räknar upp flera tidigare lagtingsledamöter som gör på samma sätt. Dennis Jansson, Lotta Wickström-Johansson och Jörgen Strand har lyft tidigarelagd pension i år, enligt Nyan. Av dem är det bara Bert Häggblom som ställer upp i höstens lagtingsval.

Bert Häggblom försvarar sig med systemet har funnits också på fastlandet, med finska politiker som har lyft pension på samma sätt.

I Finlands riksdag kallades det anpassningspension och har nu ersatts av anpassningsbidrag för riksdagsmän som slutar, för max tre år efter att uppdraget upphört.

Om och när en ändring sker på Åland, gäller det bara de nya politikerna.

"Bättre användning för pengarna"

Juridik är en sak, moral en annan. Ingen Centerpolitiker har lyft pensionen. Därför är det lätt för Veronica Törnroos att på sin blogg ondgöra sig över de obundnas partiledare Häggblom.

- Det har inte funnits något juridiskt hinder för att lyfta full pension från lagtinget trots att man är fullt frisk och jobbar heltid i det egna företaget, men moraliskt är det helt förkastligt, skriver Törnroos.

Hon påpekar att det finns ett stort antal projekt, allt från hemlösa till cancersjuka etc, där ca 300 000 euro kunde komma väl till pass.

Misshandel, förfalskning, rattfylla

Bland kandidaterna i årets åländska val finns både misshandlare och förfalskare. Det visar de åländska mediernas kartläggning av kandidaternas brottsregister för de senaste fyra åren. Tidigare brott och domar har alltså inte kartlagts.

Sju av drygt 250 kandidater är dömda för brott. Två har fått villkorliga fängelsestraff, en för misshandel vid flera tillfällen och en annan för förfalskning och grovt bedrägeri.

De dömda representerar Åländsk demokrati, Socialdemokraterna, Moderaterna, Ålands framtid och Hållbart initiativ.

- Det är klart att det är ett problem att en av våra lagtingskandidater är dömd till villkorligt fängelse. Jag utgår från att man berättar sådant för partiet, säger Socialdemokraternas ordförande, lantrådet Camilla Gunell till Radio Åland.

En av sossarnas lagtingskandidater har dömts till villkorligt fängelse för grovt bedrägeri och till fängelse för förfalskning.

Men kandidaten uppger för Ålands radio att hon inte förstod att man ska berätta sånt för partiet. En annan är dömd för lindrig misshandel.

Högst andel dömda hos Åd

Åländsk demokrati har två dömda bland sina fyra kandidater. Där finns både misshandel, grovt rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten.

- Det är en privatsak som inte påverkar Åländsk demokrati eller den politik vi står för. Det visar bara att politiker är som vanliga människor, säger Stephan Toivonen till Ålands radio.

Det väcker uppmärksamhet att just det här partiet vill stoppa flyktinginvandringen från vissa "riskländer". Då framstår det här partiet som ett klart "riskparti", procentuellt sett.

Inga järnrör i fyllan på nätet

Stephan Toivonen försöker hålla ordning bland sina kandidater och anhängare i det nya flyktingkritiska partiet. Det finns många likheter med både sannfinländare och sverigedemokrater.

- På valvakan ska vi inte se ut som Hakkarainen, säger han och hänvisar till Sannfinländarnas kandidat som halsade konjak direkt från flaskan på sin valvaka i kamerablixtarnas sken.

Toivonen berättar också att han – på skämt – har uppmanat sina anhängare att inte gå ut och slåss med järnrör. Och åtminstone inte filma det, tillägger han, så som några ledande sverigedemokrater gjorde.

Invandrare mot invandring

Det har väckt uppmärksamhet att Stephan Toivonen själv har flyttat till Portugal, men nu leder en invandringskritisk kampanj på Åland.

Han ser själv inget underligt i det.

- Jag vet ju hur det är på Åland och på annat håll, jag har bott här och på flera andra ställen. Jag har nu tagit ledigt några veckor för att vara här, och är beredd att vara på Åland den tid det behövs, om jag blir invald, förklarar Stephan Toivonen till Yle.

Jäv och korruption

En form av juridiska bekymmer som ålänningarna är mycket vana vid är olika jävssituationer. I ett litet samhälle finns det flera personkopplingar. Många tvingas också bli mångsysslare på olika sätt.

Politikerna måste vara noga med att inte delta i beslutsfattande där de själva eller någon anhörig kan dra nytta av beslutet.

Nya Åland skriver om landskapets kulturdelegation där en av de teaterkunniga medlemmarna är så involverad i olika teaterprojekt att han måste jäva sig vid varje teaterbeslut.

Det är ett reellt problem inom åtminstone kulturfältet. De som beslutar om stöd är i många fall de som också söker om stöd, skriver Karin Erlandsson, själv författare vid sidan av journalistjobbet.

I en situation där alla känner alla kan man inte heller undvika misstankar om vänskapskorruption.

Å andra sidan framförs litenheten ofta som en fördel. När alla känner alla går också ryktet snabbt. Det ska inte gå att verka i det fördolda på Åland.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes