Hoppa till huvudinnehåll

Helsingfors och Esbo har ingen slum - i Vanda finns dåliga områden

hus i förorten södrik i esbo, oktober 2015
I Södrik i Esbo blommar betongen. Enligt Kiinteistömaailmas undersökning trivs invånarna bra också i förorter som Södrik. hus i förorten södrik i esbo, oktober 2015 Bild: Yle/Helena von Alfthan södrik

Helsingfors och Esbo har lyckats med att skapa bostadsområden där alla invånare trivs. Sämre är det i Vanda, där trivs invånarna sämre ju lägre inkomster de boende i en stadsdel har.

Stadsplanering kan hindra uppkomsten av slumområden. Det visar en undersökning som bostadsförmedlingsförtaget Kiinteistömaailma gjort i höst.

- Det vanliga är att invånarnas trivsel är större i områden där det bor mer förmöget folk, säger vd Erkki Heikkinen. Den här undersökningen visar att det inte behöver vara så.

I Helsingfors finns egentligen inte några ”riktigt dåliga bostadsområden”.― Erkki Heikkinen, Kiinteistömaailma

Invånarna kan trivas bra också i stadsdelar med många låginkomsttagare, bara planeringen av området är lyckad och det finns många olika typer av bostäder.

Esbo och Helsingfors har lyckats

Dataanlysen visar att Vanda hör till de finländska städer där invånarnas trivsel är mindre ju fler invånare med små inkomster som bor i samma stadsdel.

I Helsingfors och Esbo däremot har en lyckad stadsplanering förhindrat växande ojämlikhet. Invånarna trivs också på områden där det bor människor med olika inkomstnivå.

Ett höghus i Nordsjö i skymningen.
Nordsjö i Helsingfors fick ståta på omslaget till Mathias Rosenlunds bok "Svallgränden 5" som handlar om livet i Vanda. Men den här undersökningen visar att livet i Helsingfors förorter är mer harmoniskt än i Vanda. Ett höghus i Nordsjö i skymningen. Bild: Yle / Ted Urho mattställning

- I Helsingfors till exempel finns inte egentligen några ”riktigt dåliga bostadsområden” säger Kiinteistömaailmas vd Erkki Heikkinen.

- Invånarna är nöjda med sina hemstadsdelar, trots att folk som bor på annat håll kan ha en dålig bild av området.

Ett område blir mer heterogent om där byggs både hyreshus och ägobostäder, och det leder till att invånarna trivs bättre.

Kiinteistömaailma utredde i sin fastighetsmäklarbarometer hur invånarnas inkomstnivå påverkar deras trivsel. Som utgångspunkt användes statistiskcentralens uppgifter, och en undersökning om invånartrivsel som 80 000 personer deltagit i.

Översatt och bearbetat av artikel skriven av Teija Santaharju / Yle Uutiset

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen