Hoppa till huvudinnehåll

Kläder som ger glädje och självförtroende

En kunglig älskarinna som prästerskapet ger en varning, en svävande luftdansös som Akseli Gallen-Kallela förevigar och en ung kvinna av i dag som klär ut sig till brittisk hertiginna… Här en del av ingredienserna i samband med utställningen Maskerader, cirkusnöjen och gatukonst på Villa Gyllenberg i Helsingfors.

Villa Gyllenberg kopplar man samman 1600-1700-talens karneval och maskeradtradition med dagens utklädningstrender. Nordens första Lolita Community för arvet vidare i dag.

Historia som ger djup

Historiestuderanden Myrsky Ylppö är en av förgrundsgestalterna i den finländska Lolita Communityn med mellan tre-fyrahundra medlemmar. Lolita stilen kom till i Japan på 1980-talet.

-Också om det är något i grund och botten ytligt som klädsel, så kan man hitta någonting viktigt och mycket djupare för en själv här, säger Myrsky Ylppö om Lolita modet. I dag kan hon inte tänka sig ett liv utan det.

Myrsky Ylppö, med i Helsinki Lolita Community
Myrsky Ylppö som Lolita. Myrsky Ylppö, med i Helsinki Lolita Community Bild: Thomas Gammals helsinki lolita communitys myrsky ylppö

Inspiration från andra länder

Helsinki Lolita är stolta över att det var de som började med Lolita Conventions i Norden. 2013 arrangerades den första happeningen och i somras kom också en svensk motsvarighet till i Göteborg.

Ute i världen pågår liknande evenemang och de nationella varianterna fascinerar Ylppö. Dessutom uppskattar hon alla de internationella kontakter och vänner som hon har fått här.

Den manliga motsvarigheten

Lolita Communityn i Finland har ganska få manliga medlemmar, men de finns. Den manliga varianten kallas Aristostilen. Också i den öser man influenser från 1700-talets rokokostil med väst och påsbyxor. En annan variant är den mera dandylika, brittiska gentlemannaelegansen.

Stilen som Myrsky Ylppö bär när vi träffas heter Classic Lolita. Inspiration för dräkten har hon fått av en brittisk hertiginna.

En lek med identiteter

Orsaken till att detta med att klä ut sig och gå in i olika roller starkt kommer igen tänker sig projektledaren Lotta Nylund att kan ha att göra med intresset att leka med identiteter.

Lotta Nylund, projektledare vid Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse.
Projektledare Lotta Nylund. Lotta Nylund, projektledare vid Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse. Bild: Tomi Parkkonen projektledare vid signe och ane gyllenbergs stiftelse.
Kanske är det ett sätt att utforska sin person samtidigt som det ger en slags frihet.

- Det finns en vilja till glädje och fest. Möjligen är det inte så strängt numera vilket ger plats för sådant här, konstaterar Nylund.

Detektivarbete

Lotta Nylund har gjort en hel del detektivarbete kring två närapå okända Akseli Gallen-Kallela målningar i Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse. Konstverken kan härledas till Paris på 1880-talet där Gallen-Kallela bodde från nittonårsålder tills han blev tjugofyra.

I bägge målningarna har vi människor som har gått in i roller. I ”Nöjesfältet” ser vi cirkusens starke man och trumslagaren. I målningen Eftersläckning har Gallen-Kallela avbildat sina utklädda studiekamrater Norman Gillet och Juliet Adler.

På utställningen Maskerader, cirkusnöjen och gatukonst på Villa Gyllenberg finns också en rad rollporträtt. Gallen-Kallelas Démasquée från 1888 är ett känt, högst avklätt sådant.

Vanligare var det då med porträtt på personer som tagit del i en maskerad. De kunde vara draperade i allt från turkiska haremskostymer till pastorala herdinnedräkter.

Älskarinna förklädd till nunna

Ett synnerligen påklätt, ironiskt exempel har vi också i Lorens Pasch den äldres målning av Hedvig Taube. Hon var Sverige – Finlands andra officiella mätress.

Det är klart att det hade förekommit mätresser hela tiden, säger intendenten Nina Zilliacus . Men om man jämför med till exempel Frankrike, hade de ju många fler med Madame de Pompadour som kanske den mest kända. Där var det riktigt satt i system, medan man i Sverige var lite mera försiktig.

Som Fredrik I:s älskarinna och mor till hans fyra barn fick Hedvig Taube prästerskapet efter sig. Målningen av henne kan relateras till 1700-talets erotiska litteratur, där nunnor ofta förekom.

Nina Zilliacus, intendent på Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse, berättar om Hedvig Taube:

"Maskerader, cirkusnöjen och gatukonst" kan upplevas på Villa Gyllenberg i Helsingfors fram till och med den 3 januari 2016.Till utställningen hör föreläsningar, konserter och dockteater. Höstens program finns på sidan Evenemang på museet.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje