Hoppa till huvudinnehåll

Kyla och värme från Färöarna

Färöarna / John Áki Egholm
Färöarna / John Áki Egholm Bild: Eija Mäkivuoti john áki egholm

Färöarna är inte det första stället man kommer att tänka på när man talar om hårdrock. De facto är Färöarna inte det första stället man överhuvudtaget kommer att tänka på när man talar om vad som helst... Om man inte talar om fisk och ylletröjor.

Metallväktarnas goda vän, fotografen Eija Mäkivuoti, har dock med åren blivit ett enormt fan av ögruppen och hon är nu aktuell med fotovernissage och en snofsig "coffee table book" som bär namnet "Birgits trädgård". Boken har fotografier på färiska band, människor, natur och miljöer. Också fast du skulle sakna ett kaffebord så platsar boken lika bra på ett improviserat bord utav en uppochnervänd trälåda där kaffet bytts ut mot en ljumskvarm flaska brännvin och en överfull askkopp. När man bläddrar i boken får man bara lust att lägga Färöarna på sin "to do"-lista över ställen dit man någon gång borde resa.

Färisk spellista:


Men vi låter Eija själv berätta mera om den färiska musikscenen, jämte en spellista med musik från den karga men vackra platsen i havet.

Fem frågor om Färö-metall:

1. Beskriv litet den färiska musik- och metallscenen!
Musik är oerhört viktigt för färingarna. Den färiska musikscenen är aktiv, varierande och börjar också bli relativt internationell. Metallscenen är liten och beroende av sina medlemmar. Den växer sakta men säkert. Alla känner alla och alla får en chans att försöka med sin musik. Samma personer kan spela och vara aktiva i flera olika band samtidigt. Musikscenen stöds av t.ex. Tutl Records, som är mer än ett skivbolag – den ägs och drivs av musiker själva.

2. Hur snöade du själv in dig på just Färöarna?
Jag råkade att besöka Färöarna på grund av arbete i 2008 och under den vistelsen fick jag sådana intryck och bekanta att jag sedan dess har varit där flera gånger (nästan 20) med anledning av olika slags fotoprojekt, konserter, festivaler och vänners bröllop. Under åren har Färöarna formats till mitt andra hem, just på grund av de personer jag lärt känna där.

3. Hur skiljer sig heavyfolket på Färöarna från Finland och övriga norden?
Jag tror att det som gjorde det lätt att lära känna människor på Färöarna var just det att vi alla var intresserade av metall – det verkar vara ett särdrag i sådant folk överallt i världen. Så jag skulle säga att inget skiljer sig, förutom språket och vissa skillnader i deras sed och kultur. Kanske kramar de folk mer än de flesta och de är ytterst välkomnande och vänliga. Det tar en tid för isen att brista men när det väl har hänt, så blir men en av dem.

4. Hurdana möjligheter har banden på en isolerad ö ute i Atlanten att brejka utanför Färöarna?
Det är väldigt svårt och dyrt. Det tar mycket tid, pengar och energi – av en slump händer inget i musikindustrin. Vissa band som har tillräckligt med affärstänkande förstår vikten av att ha en egen manager och en kontakt som säljer dig och dina konserter/turnéer på kontinenten. En bra exempel är Hamferð som jobbar med Jörg Düsedau från Dragon Productions och har egen manager på Factory 92 i Tyskland.

5. Ge några tips på bra musik från Färöarna!
Efter Týr så finns det mycket bra musik från Färöarna. Allt är dock inte metall. Mina absoluta favoriter är SIC och Hamferð inom metall. Sedan finns det band och musiker som Synarchy, Reduced to Ash, Earth Divide, Goresquad, Apocryphal Order, Heljareyga och Asyllex. Det tar ett tag för nya band att poppa upp och etablera sig. Sedan tycker jag mycket om Rasmus Rasmussen, 200, Jürghinn, Benjamin, Ave och Ranchus. För att inte vara för maskulin så borde även Eivør nämnas, det finns många bra kvinnliga singer-songwriters på Färöarna – jag själv är inte så intresserad av sådan musik personligen men de är mycket bra.

Man kan själv surfa vidare genomTutl records

Jag vill också nämna isländska Angist (för kvinnan på bilden i fotogalleriet är min vän Gyða som spelade med sitt band Angist på G! festivalen 2013 på Färöarna. Därför är den bilden med i boken).

Tutl records YouTube-kanal:

Bokreleasen äger rum på Kulturkontakt nord i Kajsaniemi i Helsingfors måndagen den 19 oktober klockan 18 - 20 och fotoutställningen pågår där ända till den 30 oktober 2015.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje