Hoppa till huvudinnehåll

Sjuknärvaro eller sjuk på distans - karensdag drabbar olika

Penna.
Penna. Bild: YLE/Rolf Granqvist marker

Regeringen vill införa en karensdag helt utan lön vid sjukfrånvaro för alla anställda i Finland. Det gäller den första sjukdagen - under dagarna 2-8 ska den frånvarande få 80 procent av sin lön.

Rätten att stanna hemma med sjukt barn med lön kommer den Centerledda regeringen inte att tumma på, vilket kan öka på antalet dagar som används för vård av sjukt barn.

På daghem finns ingen "rokulipäivä"-kultur.― Anonym barnträdgårdslärare med lång arbetserfarenhet

- Naturligtvis kommer en del att välja det alternativet eftersom man då inte förlorar inkomster, säger dagvårdschefen Nina Fabricius vid Utbildningsverket i Helsingfors.

Ett sätt att försöka spara pengar

Karensdagen har väckt mycket diskussion och såväl för- och nackdelar har lyfts fram. Arbetsgivarsidan är nöjd medan facken inte är det.

- Karensdagen känns orättvis och ogenomtänkt. Det är tredje eller fjärde dagen som borde vara karensdag om en sådan nu måste fås in, säger en erfaren barnträdgårdslärare som vill vara anonym.

Tanken är att människor inte ska vara borta från jobbet lika mycket som nu för att det ska spara pengar. Det är i synnerhet de korta sjukledigheterna (under 10 dagar) som man vill komma åt.

Stårullarna rullas upp inför böjningen till rör.
Stårullarna rullas upp inför böjningen till rör. Bild: Yle/Tove Virta stålrörstillverkning

Finlands näringsliv EK beräknar att en sjukdag kostar arbetsgivaren i snitt cirka 300 euro.

För närvarande kan 55 procent av löntagarna stanna hemma i tre dagar utan läkarintyg. Det är alltså många som måste leverera sjukintyg genast för att få betalt för sjukdagar.

Redan nu gäller karensreglerna för cirka 50 000 anställda i Finland, främst inom bygg-, väktar- och fastighetsbranschen samt inom vissa grenar inom industrin.

flera fotpar i en säng
flera fotpar i en säng Bild: Yle/Parad Media fötterna,säng,Sova,Efter nio,fötter

Inte egalt vad du jobbar med

En viktig fråga i sammanhanget är om den anställda har möjlighet att arbeta på distans.

Hur ska man tolka en situation då en anställd dyker upp uppenbart sjukt och chefen vill skicka hem denne?

- Just nu föreligger inget problem eftersom chefen som representant för arbetsgivaren kan befria dig från dina arbetsuppgifter, men du får normal lön. Om och när regeringens planer förverkligas blir det intressantare, säger enhetschefen och specialistläkaren Kari-Pekka Martimo vid Arbetshälsoinstitutet.

Om arbetstagaren anser sig vara fullt kapabel att jobba och inte vill ta sjukledigt har chefen rätt att be arbetshälsovården om ett utlåtande om arbetsförmågan.

Restaurang i Karleby.
Restaurang i Karleby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist matservering
En distansarbetsdag kan inte omvandlas till en sjukdag bara på grund av att den anställda inte får något till stånd― Kari-Pekka Martimo/Arbetshälsoinstitutet

- Men inte heller läkaren kan tvinga någon på sjukledighet, med undantag för allvarliga fall av psykisk ohälsa eller smittosamma sjukdomar. I dessa fall får man hoppas att man hittar en lösning som passar alla, säger Martimo.

Systemet med karensdag behandlar inte anställda jämlikt och distansarbete är en av komponenterna, skrev Anna-Maija Lehto, forskningschef på Statistikcentralen, i Helsingin Sanomat nyligen.


Enligt Lehto kan man förvänta sig en ökning av sjuknärvaro inom strikt kontrollerade, lågavlönade omsorgs- och serviceyrken - det vill säga i de jobb där smittorisken är stor.

I Sverige minskade sjukfrånvaron märkbart i och med att karensdagen infördes 1992, men systemet har gett upphov till fenomenet sjuknärvaro inom många branscher, särskilt i service- och vårdsektorn.

I den senaste arbetshälsogranskningen här i Finland uppgav cirka hälften av löntagarna att de arbetat som sjuka under det senaste året. Det är vanligare bland kvinnor än män att jobba i dåligt skick.

"Man behöver inte vara Einstein eller ens utomjording för att räkna ut vad det får för kostnader för samhället och företagen när en lågavlönad barnsköterska släpar sig till jobbet för att han eller hon inte har något val. Barnskötare kan inte jobba hemifrån om de är sjuka. Inte heller flygvärdinnor, kökschefer, sjuksköterskor, bilskolelärare, receptionister eller andra som i sitt dagliga jobb har störst möjlighet att smitta andra, skrev den fackliga tidningen Kollega i Sverige för något år sedan.

Infektionsrisken är ju så klart större när man jobbar med små barn, som normalt har 12 infektionssjukdomar per år.― Dagvårdschef Nina Fabricius

Blir folk mindre eller mer sjuka?

Statistik över kommunanställdas sjukfrånvaro hos oss visar att sjukfrånvaron minskat stadigt under de senaste åren, tack vare olika åtgärder från arbetsgivarnas och arbetshälsovårdens sida.

Men det finns fortfarande stora skillnader i sjukfrånvaron mellan yrkesgrupperna.

Statistik över sjukfrånvaro
Statistik över sjukfrånvaro Bild: Yle yrkesgrupper

Tabellen visar att närvårdare var borta i genomsnitt 25,3 dagar i fjol på grund av sjukdom, och nu räknar man med att vårdarna kommer att vara 5,35 färre dagar sjuka om de ska göra det utan lön.
Men det återstår ändå 20 sjukdagar på egen bekostnad i yrkesgruppen - i reda pengar låt oss säga 1 600 euro i året.

Det kan gå bra att ligga hemma i sängen med sin bärbara dator och med hjälp av febernedsättande piller försöka besvara arbetsrelaterad e-post, läsa igenom protokoll, skriva en liten stump eller kanske ringa något samtal.

Hur kontrollerar man att en sjuk s.k. distansarbetare gör tillräckligt med jobb hemma för att dagen kan tolkas som arbetsdag och inte sjukdag?

- Frågan kan besvaras bara på ett sätt: På samma sätt som man övervakar distansarbete som utförs av friska anställda. En distansarbetsdag kan inte omvandlas till en sjukdag bara på grund av att den anställda inte får något till stånd, säger Martimo vid Arbetshälsoinstitutet.

Vissa arbeten kan inte göras på distans utan de måste utföras exakt just då och precis just där.

Laptop i vardagsrum fyllt av leksaker.
Laptop i vardagsrum fyllt av leksaker. Bild: Yle/Rolf Granqvist distansarbete,arbete och barn

Som närvårdare måste man helt konkret lyfta upp den man ska sköta ur sängen. En barnskötare kan heller inte mata eller klä på barn via videolänk.

De som personligen måste infinna sig på arbetsplatsen har rätt ofta mindre möjligheter till ekonomisk flexibilitet (de har låg lön och klarar inte av ett tunnare lönekuvert utan att få stöd av annat slag).

På de daghem jag jobbat på har alla haft hög arbetsmoral och det är snarare så att det är svårt att få förkylda barnträdgårdslärare och barnskötare att stanna hemma.― Barnträdgårdslärare Maria Saloranta
Kritikernas budskap är att det är lågavlönade kvinnor som får bära den tyngsta bördan för karensdagen.


Säkerheten blir sämre

Arbetshälsoinstitutet slår fast att karensdagar sparar på kort sikt men kostar mer på längre sikt.

Vid Arbetshälsoinstitutet räknar man med att karensdagen ökar på presenteeism, det vill säga att folk går sjuka till jobbet och underpresterar.

De sjuka arbetarnas dåliga produktivitet samt smittospridningen på arbetsplatsen beräknas kosta organisationer mera än vad sjukfrånvaron kostar.

Att gå sjuk till jobbet kan vara mer än kontraproduktivt - det kan vara livsfarligt: Det har talats en del om riskerna med att exempelvis sjukskötare eller läkare rör sig bland infektionskänsliga cancer- eller operationspatienter.

Om storkökskocken med efterdyningar av magsjuka dyker upp bland grytorna kanske det inte heller är så önskvärt. Och den som ska räddas ur en brinnande byggnad får hoppas att rökdykaren är i form den dagen.

Arbetslivsexperter befarar också att antalet arbetsrelaterade olyckor ökar då anställda kommer till jobbet då de inte är friska. Också risken att begå misstag tros öka.

Brandmän släcker en brand.
Brandmän släcker en brand. Bild: Yle/Malin Valtonen magasingatan,Ekenäs

Det finns redan nu belägg för att risken för hjärtdödlighet kan öka om folk inte stannar hemma och vilar sig då de känner sig krassliga.

Vidare finns det risk för att sjukledigheterna förlängs då den som redan tagit en karensdag drar ut på ledigheten för att inte genast på nytt tvingas ta en till karensdag.

Vissa yrken mer utsatta än andra

- Vi kommer nog att få mer konflikter med föräldrar, redan nu uppstår tvister mellan föräldrar och personal om var ett hängigt barn hör hemma eftersom personalen inte önskar infektioner i daghemmet, säger dagvårdschefen Nina Fabricius.

pyssel med hamapärlor på daghem
pyssel med hamapärlor på daghem Bild: Marianne Sundholm småbarnsfostran

Små barn med mer eller mindre uppenbara infektioner vill kanske vara nära den vuxna, sitta i famnen eller så, och blöjbyte ingår i vårdarnas vardag.

- Infektionsrisken är ju så klart större när man jobbar med små barn, som normalt brukar ha 12 infektionssjukdomar per år. Vi är en utsatt bransch, säger Fabricius och tillägger att man inom branschen måste vara i skick för att kunna utföra arbetet

Enligt Fabricius tar det vanligtvis minst ett år för en ny barnträdgårdslärare eller barnskötare att bygga upp motståndskraft mot de vanligaste infektionssjukdomarna, och en del av personalen i daghem fortsätter att vara sjuka ofta även senare.

Hög arbetsmoral bland daghemspersonal

Barnträdgårdsläraren Maria Saloranta är rätt ny i branschen - hon har jobbat i ett drygt år nu efter avslutade studier.

Banrträdgårdslärare Maria Saloranta
Barnträdgårdslärare Maria Saloranta Banrträdgårdslärare Maria Saloranta Bild: Livia Zakowski/Yle maria saloranta

- Det är omöjligt att vara på jobb utan att bli smittad, fast vi kör hårt med att barnen har rätt att vara hemma då de är sjuka. Men på de daghem jag jobbat på har alla haft hög arbetsmoral och det är snarare så att det är svårt att få förkylda barnträdgårdslärare och barnskötare att stanna hemma.

Själv har hon haft tur och bara haft fem sjukdagar under det senaste året. Hon säger att hon tagit smällarna under veckoslut och semesterdagar.

- Men nog har jag tänkt på karensdagens betydelse, nog skulle det betyda inkomstbortfall, säger Saloranta som för närvarande jobbar på Sedmigradskystiftelsens daghem Marias Asyl i Helsingfors.

En annan barnträdgårdslärare, som jobbar för Helsingfors stad och som önskar vara anonym, säger att de som jobbat länge har fått bättre immunförsvar efter att ha dragit igenom det mesta i sjukdomsväg.

- Men maginfluensan drabbas vi av varje år och då behöver man nog inte fundera om man ska stanna hemma eller inte. Men det brukar gå om på ett par dagar, säger kvinnan som har några tiotals års arbetserfarenhet.

Hon - i likhet med många andra inom branschen - tror att det kan bli svårare att rekrytera ny personal eftersom "alla" vet att en nyanställd är mer eller mindre sjuk de först månaderna av sin karriär.