Hoppa till huvudinnehåll

Attitydbubblan i huvudstadsregionen allt tydligare

Folk sitter på gatan och festar.
Invånarna i huvudstadsregionen är mera öppna för att prova på nya saker än invånarna i resten av landet. Restaurangdagen, som har sitt ursprung i Helsingfors, kan ses som en produkt av den här nyfikenheten. Arkivbild. Folk sitter på gatan och festar. Bild: YLE/Rose-Marie Sundström restaurandagen

På fem år har attityderna i huvudstadsregionen alltmer börjat präglas av tolerans, individualism och vilja till förändring. På landsbygden däremot uppskattar man alltmer det oföränderliga, trygga livet.

Störst är skillnaden mellan Helsingfors och landsbygden samt mindre städer. Men mellan 2013 och 2015 har också Esbo och Vanda har börjat glida ifrån resten av landet.― Tarja Pentilä, TNS

Förändringen från 2010 är betydande, säger man på TNS Gallup som har gjort undersökningen TNS Monitor 2015 som mäter finländarnas attityder.

- Störst är skillnaden mellan Helsingfors och landsbygden samt mindre städer. Men mellan 2013 och 2015 har också Esbo och Vanda har börjat glida ifrån resten av landet, säger Tarja Pentilä, ansvarig för TNS Monitor 2015.

Öppenhet mot andra kulturer vs kontinuitet

I huvudstadsregionen prioriterar man i större grad än tidigare individualism, personlig utveckling, nyfikenhet, aktivitet och öppenhet mot andra kulturer.

På mindre orter däremot uppskattar man i större grad än tidigare trygghet, mindre risktagning och kontinuitet, det vill säga att allt ska vara som förut.

Klyftan mellan de mer förändringsbenägna och de mer trygghetssökande attityderna kan också ses mellan landsbygden och andra större städer i landet. Men enligt Pentilä ligger huvudstadsregionen ändå långt före de andra städerna i Finland.

Många söker nu efter trygghet och kontinuitet på de mindre orterna.― Tarja Pentilä, TNS

Recessionen har ökat klyftan

Orsakerna till att klyftan har ökat är enligt Pentilä många.

- Först och främst är det demografin, det vill säga att andelen 25-44-åringar är mycket större i Helsingfors än i någon annan stad i Finland. Därför är det naturligt att attityderna där skiljer sig från attityderna i städer med en större andel äldre.

Tarja Pentilä är senior consultant vid TNS-gallup som undersökt finländarnas attityder. Helsingforsarna blir bara liberalare, resten av landet bara konservativare.
Tarja Pentilä tror att också folk utanför huvudstadsregionen blir liberalare om ekonomin tar en positiv vändning. Tarja Pentilä är senior consultant vid TNS-gallup som undersökt finländarnas attityder. Helsingforsarna blir bara liberalare, resten av landet bara konservativare. Bild: Yle/Johanna Minkkinen tns-gallup

Och i och med den utdragna ekonomiska recessionen går flyttvågen i ännu större grad än tidigare till de större städerna.

Särskilt i huvudstadsregionen finns det mera möjligheter att utbilda sig och få jobb än på mindre orter.

De som bor kvar på landsbygden och i de mindre städerna är oftast äldre personer som överlag har mera konservativa värderingar.

Och i och med att recessionen ofta drabbar de mindre orterna hårdast så har fokus på oföränderlighet blivit ännu viktigare.

- Många söker nu efter trygghet och kontinuitet på de mindre orterna.

På landsbygden bor det överlag lite äldre människor med lägre utbildning och det här gör att attityderna där är mera stabila än i resten av landet.― Tarja Pentilä, TNS

Unga och högt utbildade har mer aktiva attityder än äldre och lågt utbildade

Pentilä vill ogärna prata om stereotypier eftersom de aldrig stämmer in på alla som hör till en viss grupp, men överlag ser man en stor skillnad mellan dem som bor i Helsingfors och dem som bor på mindre orter.

- I grova drag kan man säga att Helsingforsborna är lite yngre och högre utbildade och att de därför också lever mer aktiva liv än invånarna i resten av landet.

- På landsbygden bor det överlag lite äldre människor med lägre utbildning och det här gör att attityderna där är mera stabila än i huvudstadsregionen, säger Pentilä.

Tusentals finländare deltog

I TNS Gallups årliga undersökning deltog i år över 7 700 finländare i 18-75-årsåldern. Intervjuerna gjordes via en webbpanel i våras.

TNS undersökning gjordes första gången för 40 år sedan och metoderna som används i dag har använts i snart tio år.