Hoppa till huvudinnehåll

Introduktion till programmering

I den här filmen presenteras tankar om hur man kan introducera dataprogrammering i de lägsta årskurserna med praktiska metoder.

I och med LP 2016 ska dataprogrammering tas in som en del av matematikundervisningen. Filmen ska samtidigt inspirera till utomhusmatematik

Varför programmering?

Diskutera i klasserna varför man ska lära sig att programmera i skolan? Det handlar bl.a. om att förstå den digitala världen och vilka möjligheter och begränsningar tekniken har, hjälpa oss att strukturera tankar samt hitta kreativa lösningar och lösa problem.

En dator utför endast de kommandon den får

Genom att träna på att ge klara och exakta instruktioner får eleverna förståelse för hur en dator fungerar. I den här övningen fungerar läraren som robot och eleverna ger roboten kommandon. Det är viktigt att roboten endast utför den kommandon som den får, inget annat. När eleverna har övat det här med läraren kan även eleverna ta över rollen som robot.

Variant: Att ge klara och exakta insturktioner går i princip att träna när det gäller precis vad som helst, att baka, förflytta sig med ögonbindlar, rita en bild m.m.

Tänk systematiskt, noggrant och logiskt

Till den här leken behövs tre personer, en programmerare och två robotar. Robotarna startar med ryggarna mot varandra. På signal börjar robotarna gå i lagom takt framåt. Vid klapp på endera axel svänger roboten 90 ° och fortsätter gå framåt. OBSERVERA att programmeraren måste ge kommandon turvis åt robotarna. Programmeraren får inte ge en robot två kommandon i följd. Målet är att robotarna ska mötas mage mot mage.

Datorn använder kodspråk

En skatt ( i det här fallet en nyckel) göms under en björkbit i ett rutsysten av björkbitar. Därefter sätts koden fram som ledtråd för att hitta skatten. Sedan är det någon annan elevs tur att komma och försöka hitta skatten genom att tyda kodspråket.

Tips för vidare läsning där Linda Mannila, forskare inom datavetenskapens didaktik och utbildningsteknologi vid Åbo Akademi, diskuterar programmeringens värde i skolan.

Materialet lämpar sig för undervisning i grundskolans årskurs 1-6.

Idé och planering: Anna Wulff, Kerstin Sandén och Minna Rimpilä
Produktion: Markus von Knorring, Robert Wahlman/ Parad Media
Medverkande: Elever vid Vasa övningsskola

Ett samarbete mellan Vasa övningsskola, Vetamix och Resurscentret

Grundskola, åk 3-6

Kommentarer
  • Vincent Voutilainen fortsätter spela för Sjundeå IF

    Spelade i SIF:s samtliga matcher under säsongen.

    Vänsterhänte Vincent Voutilainen är spelklar för Sjundeå IF:s herrlang i FM-ligan i handboll. Voutilainen spelade i SIF:s samtliga 24 seriematcher under den gångna säsong.

  • Stuga brinner i Korsholm

    Brand i mindre stuga på Helsingbyvägen.

    En stuga på Helsingbyvägen i Korsholm brinner. Det handlar om en brand i en mindre stuga. Larmet kom strax före klockan 15 och släckningsarbetet pågår för tillfället. Vi uppdaterar.

  • Svårt hitta jägare som kan hantera säl

    Fiskare behöver hjälp då gråsälar fastnar i bragderna.

    Många fiskare behöver hjälp av jägare då gråsälar fastnar i bragderna. Nylands fiskarförbund och Jägarförbundet samarbetar för att lära jägare hur de jagar säl och hur de hanterar kött, skinn och späck.

Vetamix

  • Tussilago, hästhov eller hosthäva

    Förr användes tussilago som hostmedicin.

    Det behövs bara en liten snöfri markplätt för att de lysande gula tussilagoblommorna ska titta fram. Blomknopparna utvecklats redan under föregående höst och därför är tussilagon redo att blomma mycket tidigt om våren.

  • Blåsippan är inte alltid blå

    Den kan vara lila, lilaröd och till och med vit.

    Då blåsippan, Hepatica nobilis, slår ut i blom är våren här på allvar. De första blommorna dyker vanligtvis upp i början av april, då tjälen gått ur marken. Blåsippan och tussilagon är de växter som blommar tidigast i vårt land, i april-maj. Blåsippans stora, rosettställda, treloberade blad och de färdigt utvecklade blomknopparna bildas året innan och övervintrar.

  • Lärkan drillar in våren

    Första lärkan har sju yrväder i stjärten.

    Lärkan eller sånglärkan är en av de första, efterlängtade flyttfåglarna som återvänder till vårt land. De första lärkorna kan observeras redan i början av mars, medan snön ännu ligger kvar på fälten.

  • Grodan lägger tusentals ägg

    Av 3000 ägg utvecklas bara omkring 5 till vuxna grodor.

    Grodorna samlas i vattensamlingar för att leka i april-juni. De lägger sina ägg i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 grodägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor. Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen.

Nyligen publicerat - Vetamix