Hoppa till huvudinnehåll

Frits Olaussen: Ett extra skolår kan vara avgörande för unga

Frits Olaussen
Frits Olaussen talar varmt för det tionde skolåret. Frits Olaussen Bild: Yle/Ann-Sophie Sandström samtal om livet

”It takes a whole village to raise a child” säger man i Afrika. De ungas uppväxt är ingen privat sak. Det krävs vuxna som lotsar våra ungdomar in i vuxenvärlden.

Det är förstås viktigt med föräldrarnas engagemang. Men det räcker inte. Det måste finnas någon utanför familjen som hälsar unga välkommen med i gänget.

Jag arbetar som lärare på Base Camp på Kronoby folkhögskola. BC är ett tionde skolår. Ett skolår som eleven kan välja att gå efter att ha gått ut nian.

De senaste åren har mellan 30 och 40 elever per år valt att gå på BC.

Fungerande koncept

Man kan konstatera att BC och det tionde skolåret är en framgång. Studiehandledare i högstadierna är positiva. Elever och föräldrar har mycket sällan något att klaga på.

Det går med andra ord rätt så bra! Inte för att just vi lärare på BC skulle vara exceptionellt duktiga. Det är konceptet som fungerar så ovanligt bra.

Det finns många orsaker att gå ett tionde skolår. Man vill få tid att tänka på vad man ska göra härnäst. Många behöver få tillbaka motivationen att studera.

En del kommer för att de har hört att det är så jäkla roligt. Andra för att de måste förbättra sina betyg.

Alla är bra på något

Det finns alltså många typer. Högpresterande nördar, skoltrötta skolkare och äventyrslystna livsnjutare.

Men under betyg och frånvarorapporter hittar man helt vanliga ungdomar. Alla med utmaningar och bekymmer.

Men också med styrkor och färdigheter. Någon är bra på matte. En annan på att svetsa.

En är stark som en oxe och en annan kan hitta smarta lösningar på komplicerade problem. En har fantastisk sångröst och är ett underbarn på gitarr.

En helt ny miljö hjälper

Det är i dessa olika styrkor som Base Camps framgång ligger. En människa som får visa vad den är bra på har mycket lättare att ta emot hjälp när det behövs.

I synnerhet om hjälpen kommer från kamrater som man själv just har hjälpt. I stället för att alltid vara den som inte fattar eller en ”plugghäst” blir man någon med respekt. Respekt för andra, men också för sig själv.

En stor del av framgången ligger i att eleverna kommer till en helt ny miljö på Kronoby folkhögskola. Vi kan samarbeta med Outdoor Academy som utbildar vildmarksguider, slöjdtorget där unga och gamla får använda sina händer och språklinjen där människor från hela världen lär sig svenska och finska.

Eleverna jobbar när pengarna tryter

Det tionde skolåret kostar inget för eleverna. Inte heller för kommunerna som äger Kronoby folkhögskola. Vi ska klara oss på statsandelarna. Det ska räcka till skolgången, mat och transporter.

Det räcker naturligtvis inte. Så resten jobbar eleverna själva ihop. Det är också en bra lärdom. Att allt kostar och att det går att jobba ihop till det man vill göra.

Men vi behöver en skola där synergieffekterna kan odlas. Vi hör åter igen frågan ställas i kommunerna om det är ekonomiskt försvarbart att upprätthålla en folkhögskola som den i Kronoby.

Unga som faller mellan kostar mer

Jag tror inte någon av ägarkommunerna har råd att vara utan den. Inte minst för Base Camps skull.

Ungdomar som faller ner i det sociala skyddsnätet kostar så mycket mer än skolan de kunde ha gått i.

Våra ungdomar behöver hela byn.

Frits Olaussen
Lärare på Base Camp vid Kronoby folkhögskola

Kolumner på Yle Österbottens webb

  • Yle Österbotten har i höst bett en rad österbottningar skriva kolumn på svenska.yle.fi/osterbotten.
  • Syftet med kolumnerna är att väcka debatt och lyfta fram frågor som inte alltid får uppmärksamhet i media.

Övriga kolumner:

Läs också