Hoppa till huvudinnehåll

Facebook-gruppen gick ut på att hata Lotta

Det är fyra år sedan nätmobbningen på Facebook. Även om Lotta har lämnat nätmobbningen bakom sig är det ett sår som inte läkt.

#NiVetIngenting

  • Den här artikeln är en del av Svenska Yles granskning #NiVetIngenting
  • Vi rapporterar 19-25.10.2015
  • Vi granskar ungdomarnas värld på webben och i telefonapparna samt den kränkning och mobbning som förekommer där. Har du ett tips som rör det här får du gärna höra av dig via vår tipsblankett.
  • Utsätts du för nätmobbning eller andra kränkningar? Det går att få hjälp. Läs mera här.
  • Läs mer på svenska.yle.fi/nivetingenting.

11-åriga Lotta var i skärgården med familjen och några kompisar. De skulle umgås hela helgen, bada och leka. Då kom beskedet. En av kompisarna berättade att det fanns en grupp på Facebook där människor skrev om Lotta. Taskiga saker.

Först trodde hon inte att det var sant. Men det var sant. En klasskompis hade startat Facebook-gruppen som gick ut på att hata Lotta.

Det är fyra år sedan nätmobbningen på Facebook. Lotta, som egentligen heter något annat, är i dag 15 år. Även om hon lämnat nätmobbningen bakom sig är det ett sår som inte läkt

- Jag fick aldrig en ursäkt eller en förklaring. Varför just jag? Jag har dragit ett streck över det som hände, men jag kommer aldrig att glömma.

I lågstadiet var Lotta ofta utanför. Inte alltid, men under vissa perioder fick hon inte vara med de andra tjejerna.

Då Facebook-gruppen startades var det en bättre period. Hade någon frågat, skulle Lotta sagt ”Jovisst har jag kompisar i skolan”.

- Och det var det som gjorde det så konstigt. Jag trodde ju att vi var vänner och så gjorde de så här mot mig. Jag blev väldigt sårad och ledsen.

Föräld­rarna ett enormt stöd

Lotta berättade för sina föräldrar om hatgruppen på Facebook samma kväll hon fick veta om den. Det var en stängd grupp, med ungefär 15 medlemmar.

Kompisen som berättat om gruppen var själv med. Hen visade sidan åt Lotta och hennes föräldrar.

- Där stod de mest hemska saker om mig. ”Hata Lotta” stod det på vart och vartannat inlägg. Jag grät och blev enormt ledsen när jag såg vad de skrev om mig. Varför ville någon skriva så hemska saker om en annan människa?

Lotta och hennes föräldrar gjorde en polisanmälan och FB-sidan stängdes ner samma dag. Hennes föräldrar tog kontakt med skolan och där tog man också tag i mobbningen.

- Vår lärare var väldigt arg på mina så kallade kompisar. Läraren frågade om jag ville vara med då de skulle diskutera vad som hänt. Det ville jag. Jag ville höra deras ursäkter och deras förklaringar. Jag ville se deras ansiktsuttryck. Jag grät mycket när vi pratade om det här. Det var ganska jobbigt.

Men någon förklaring fick Lotta inte. Flickan som startat hatgruppen ryckte på axlarna åt frågan varför. "Bara för att vi ville", sa hon.

En tid efteråt kom kuratorn till skolan för att prata med Lotta och de tjejer som varit med i FB-gruppen. Det blev ännu en jobbig situation för Lotta.

- Det var jag och kuratorn på ena sidan och alla tjejerna satt på rad framför mig. Det var så hemskt att se deras hatiska blickar. Och något avslut blev det aldrig. Jag fick inget ärligt förlåt från dem.

Ville inte leva

Lotta var tvungen att stå ut med situationen, träffa de som näthatat henne varje dag i skolan. Hon mådde väldigt dåligt.

Hennes mamma berättar att Lotta ofta grät, att hon upprepade gånger sa att hon inte ville leva.

- När ens barn säger att hon inte vill leva mera, att hon vill dö. Vad gör man då? Det är ju något av det värsta en förälder kan råka ut för, säger Lottas mamma.

Föräldrarna berättar att de ibland var rädda att Lotta skulle göra sig själv illa. Men att de samtidigt visste att hon var en stark människa.

- Ofta kändes det som att vi stod helt ensamma mitt i stormens öga. Värst var det givetvis för Lotta, det var hon som var utsatt. Men situationen påverkade hela vår familj. Vi hade behövt stöd från något håll för att hantera det som hände.


Blå bakgrundsfärg.



Blå bakgrundsfärg.
Bild: Yle
#nivetingenting

Mycket borde ha gjorts annorlunda

Efter ett tag blev situationen i skolan bättre. Visst fick hon stå ut med taskigheter från en del flickor, men hon hittade nya vänner.

- Man kan väl inte säga att vi någonsin redde upp mobbningen. Efter en tid vad det som att det aldrig hade hänt, det sopades under mattan, säger Lotta.

När Lotta och hennes mamma ser tillbaka på vad som hände för 4 år sedan är de glada att skolan tog tag i problemen. Men de önskar att vissa situationer hade hanterats annorlunda.

De hade också gärna träffat föräldrarna till de barn som var med i hatgruppen på Facebook, men något sådant möte ordnades aldrig.

- Dessutom frågade man om jag ville byta skola. Och det kändes som en dubbel bestraffning. Vad hade jag gjort för fel? Det var väl inte jag, utan tjejen som startade hatsidan, som borde ha bytt skola, säger Lotta.

En annan sak Lotta tar upp är skuld.

- Jag hade hela tiden en känsla av att det var mitt fel att det här hände. Bara genom att vara den jag var blev jag mobbad och jag fick skylla mig själv. Så kändes det.

Prata med en vuxen

Läs mera:

flicka i tallskog med #NiVetIngenting-stämpel

Så här kränks unga på sociala medier: fyra polisanmälda fall

Vad kan polisen göra då brotten sker på sociala medier? Vi granskar fyra fall med minderåriga målsägare.

I dag är Lotta en glad och öppen 15-åring. Någon riktig bästis har hon inte, men hon har vänner. Hon går i samma skola som de som startade hatsidan på Facebook, men försöker att inte låta det påverka henne allt för mycket.

Hennes råd till barn och ungdomar som råkar ut för mobbning, oavsett om det är på nätet eller på annat sätt, är att prata med någon vuxen. Man ska inte hålla det för sig själv.

- Den som mobbar ska inte heller ”slippa undan”. Det kan vara jobbigt att möta den som sagt fula saker åt dig, men kräv ett förlåt. Se till att få ett avslut. Och kom ihåg att det aldrig är den mobbades fel att han eller hon blir mobbad. Tvivla inte på dig själv, för du är värd så mycket bättre och du är bra som du är, säger Lotta.

Läs mera: