Hoppa till huvudinnehåll

Jemen nära humanitär kollaps

Demonstration mot Saudiarabiens och koalitionens blockad av Jemen.
Demonstranter i Sanaa viftar med medicinförpackningar i protest mot blockaden mot rebellkontrollerade områden. Blockaden har orsakat stor brist på mediciner, bränsle och mat. Demonstration mot Saudiarabiens och koalitionens blockad av Jemen. Bild: EPA/YAHYA ARHAB sanaa

Stängda sjukhus, hunger och intensiva strider och bombräder är vardagen i Jemen bortom löpsedlarna. Om hjälpen inte ökar snabbt hotar en humanitär kollaps, säger hjälparbetare på plats till Svenska Yle.

Kriget i Jemen har pågått i över ett halvt år och har krävt tusentals dödsoffer och tiotusentals skadade.

I sju månader har striderna rasat mellan regeringsstyrkorna som stöds av Saudiarabien och rebellerna som stöds av Iran och som är allierade med den tidigare presidenten Ali Abdullah Saleh.

I skuggan av andra konflikter i Mellanöstern har kriget nu drivit stora delar av befolkningen till randen av en humanitär katastrof.

Landets vårdsystem har kollapsat och om det inte blir ett slut på striderna och befolkningen får mer hjälp kommer tusentals mänskor att dö, säger Hassan Boucenine som är landsansvarig vid Läkare utan gränser i Jemen.

– Det pågår en storskalig konflikt i nästan hela landet med häftiga strider, häftiga bombningar som gör livet mycket svårt för civilbefolkningen. Det är uppenbart. Men ändå råder det nu en nästan total medietystnad kring Jemen. Det finns nästan inga internationella organisationer på plats. Det gör läget svårt för oss som är här, för vi har nästan ingen hjälp, säger Boucenine.

Läkare opererar skadad man efter bombningar i Aden.
Läkare utan gränser tog emot tiotals skadade mänskor per dag då striderna om Aden rasade i somras Läkare opererar skadad man efter bombningar i Aden. Bild: Guillaume Binet / MYOP aden

Kriget bortom löpsedlarna

På en sprakande telefonlinje förklarar Boucenine i Jemens huvudstad Sanaa att det finns ett klart samband mellan bristen på uppmärksamhet och den humanitära katastrof som nu hotar landet.

– Om medierna belyser en kris följer också oftast en insats från fler organisationer, mer resurser och alltså mer hjälp för befolkningen. Men just nu är det förutom Röda korset och Läkare utan gränser ingen som jobbar på avlägsnare håll utanför Sanaa.

Läkare utan gränser verkar för tillfället på sju orter och har troligen den största räckvidden av alla organisationer i landet.

Organisationen har därför en god insikt i den kris kriget har orsakat och vad den håller på att leda till.

Boucenine beskriver det hotande läget som en humanitär kollaps.

Redan före krisen var Jemen ett av de mest biståndsberoende länderna i världen och i och med kriget har behovet skjutit i höjden.

Hjälpen möter inte behovet

Av landets 26 miljoner invånare uppskattas 13 miljoner mänskor vara i akut behov av mathjälp, 21 miljoner i behov av humanitär hjälp och 20 miljoner sakna tillgång till dricksvatten.

Boucenine menar ändå att då det är så svårt att röra sig i landet är det ingen som har en klar helhetsbild och att det troligen finns fler mänskor i behov av hjälp.

– Före kriget importerade Jemen 90 procent av all mat. Nu har vi ett embargo och maten kommer inte in. Effekten har varit katastrofal, säger Boucenine.

Läkare utan gränsers internationella ordförande Joanne Lui vårdar ett barn på besök i Jemen.
Många mänskor tvingas resa långa vägar för att få vård. "De kommer till ofta till oss först då läget redan är allvarligt och tyvärr är det ofta för sent, säger Hassan Boucenine." Läkare utan gränsers internationella ordförande Joanne Lui vårdar ett barn på besök i Jemen. Bild: Malak Shaher/MSF läkare utan gränser

Det embargo Boucenine talar om har upprättats av den saudiledda koalitionen som stöttar regeringssidan, med syftet att hindra Houthirebellerna från att få in mer vapen.

Men den har fått i stort sett hela samhällsstrukturen att kollapsa.

– Så gott som hela befolkningen är nu arbetslös. Både nästan hela offentliga och privata sektorn har slutat fungera. Så fattigdomen har skjutit i höjden och till exempel tillgången till hälsovård är nu obefintlig, Boucenine.

Boucenine säger att det nu är så svårt att uppsöka vård, speciellt utanför städerna, att folk dör i sjukdomar och infektioner som annars lätt kunde botas.

– Många, eller egentligen de flesta, sjukhus i landet har stängt på grund av striderna eller brist på medicin och utrustning. Det betyder att det för stora delar av befolkningen är mycket lång väg till närmaste ställe där man kan få vård. I kombination med brist på bränsle och höga bränslepriser orsakade av embargot betyder det att folk står inför ofta omöjligt stora utmaningar då de försöker få vård, säger Boucenine.

– Det betyder att folk med relativt lättbotade sjukdomar kommer till oss endast då deras tillstånd redan är mycket allvarligt och då det tyvärr ofta är för sent.

Brist på mat värst för barn

Kroniskt undernärda barn vårdas vid klinik i Sanaa.
En läkare sköter två kroniskt undernärda barn vid en klinik i huvudstaden Sanaa. Antalet kroniskt undernärda barn är idag 500 000 då de före konflikten var kring 150 000. Kroniskt undernärda barn vårdas vid klinik i Sanaa. Bild: EPA/YAHYA ARHAB sanaa

Bristen på tillgänglig vård är speciellt allvarligt då även bristen på mat är så akut, och värst slår det mot barnen.

Mängden kroniskt undernärda barn har skjutit i höjden och vården är ofta utom räckhåll.

– På våra sjukhus ser vi få sådana fall för att familjerna för sina barn till oss först i det skedet då de redan har fått någon följdsjukdom. Då ger vi vård för sjukdomen och det underliggande problemet. Ofta dör barn utan att ha fått vård. Eftersom det är så svårt för mänskor att resa de långa sträckorna för att få vård skulle det behövas ett storskaligt program med bland annat rörliga kliniker. De resurserna finns helt enkelt inte nu, säger Boucenin.

Katastrof nära utan eldupphör

Om läget inte förbättras snart kommer det att få oundvikliga konsekvenser, menar Boucenine.

– Antalet döda bland civila kommer att stiga mycket. Det är helt säkert. När man räknar antalet döda och skadade i striderna, nivån på kroniskt undernärda och de utmaningar att få och ge vård nu innebär då sjukhusen är stängda är läget verkligen hotande. För tillfället kan vi vårda ett stort antal mänskor som söker upp oss men läget kommer inte att vara kontrollerbart länge till. Det kommer att uppstå en verklig katastrof.

Boucenine menar att det enda som nu kan hjälpa är ett eldupphör, ett slut eller uppehåll i striderna som kan tillåta hjälp att nå befolkningen.

– Båda sidorna i den här konflikten har sina utländska sponsorer och internationella samfundet borde nu pressa dem för att få tillstånd förhandlingar och ett eldupphör. Vi har sett över ett halvt år av intensiv konflikt. Om en katastrof ska undvikas behöver befolkningen nu en paus, säger Boucenine.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes