Hoppa till huvudinnehåll

Mediefostraren: Vi behöver inte veta allt

Isabella Holm på sällskapet för mediefostran
Isabella Holm på sällskapet för mediefostran Bild: Riikka Malin/mediakasvatusseura #nivetingenting,holm,isabella holm

Det hör till att unga ska ha sitt eget liv och sina egna fora där de umgås med vänner, föräldrarna behöver inte ha koll på allting, hela tiden, säger mediefostraren och socialhistorikern Isabella Holm på Sällskapet för mediefostran.

#NiVetIngenting

  • Den här artikeln är en del av Svenska Yles granskning #NiVetIngenting
  • Vi rapporterar 19-25.10.2015
  • Vi granskar ungdomarnas värld på webben och i telefonapparna samt den kränkning och mobbning som förekommer där. Har du ett tips som rör det här får du gärna höra av dig via vår tipsblankett.
  • Utsätts du för nätmobbning eller andra kränkningar? Det går att få hjälp. Läs mera här.
  • Läs mer på svenska.yle.fi/nivetingenting.
Hon tror att vuxna i dag egentligen vet mera om vad som händer och sker i tonåringarnas liv än förut. I dag beaktar ändå samhället barnens och de ungas perspektiv och telefonerna kan inte enbart ses som något av ondo, de kan också ge vuxna större insyn i barnens liv.

Men alla kränkningar som sker på sociala medier, ska de inte tas på allvar?

- Det är klart att de ska tas på allvar, men jag tror inte att man löser något genom att stirra sig blind på att det är just i någon form av virtuell verklighet de sker.

Den förskräckliga ungdomen

Holm menar att fokus lätt blir fel. Den virtuella verkligheten är inte någon skild del av den ungas verklighet. Det handlar fortfarande om mänsklig interaktion och man har samma ansvar för sitt beteende på nätet som face to face. Den mobbning som sker på nätet är ofta en förlängning av “skolgårdsmobbningen”, den fortsätter dygnet runt, var du än befinner dig. Men samtidigt kan det också betyda att föräldrar får större insyn i vad som pågår.

- Kanske märker du att barnet blir ledset efter att ha tittat på sin telefon.

Det är väldigt lätt att ta fasta på skräckscenarier när man skriver om ungdoms- och barnkultur, säger Holm.

- Man utgår helt och hållet från oro och rädsla och man pratar om hot. Det är ansvarslöst att göra det utan stärka dem med fakta.

Men vi har ett resultat som visar att hälften av ungdomarna blir nätkränkta och att en tredjedel av de unga inte berättar något alls för de vuxna. De tänker att det inte tjänar något till eftersom de vuxna ändå inte förstår, eller att kränkningarna “nu bara är sådant som man får ta”. Är det inte helt befogat att vara orolig?

- Det är ledsamt, och har man orsak att oroa sig är det klart att man ska göra något åt saken. Men det är inget nytt att tonåringar inte berättar om svåra saker för sina föräldrar. Hur vi tar tag i saken är däremot mera avgörande än vi kanske inser, säger Holm.

Hon använder straffet som exempel. Om barnet får en hemsk kommentar om en bild på t.ex. Instagram och sedan berättar om det för sina föräldrar är det inte ovanligt att föräldern reagerar genom att säga: Varför är du på Instagram då? Varför går du inte bara ur det?

- Det är inte heller konstruktivt, att göra så är att skuldbelägga offret, säger Holm.

Istället menar hon att vi ska visa ett öppet och genuint engagemang i barnens liv och prata med dem om deras vardag redan tidigt. De sociala medierna och smarttelefonerna är bara ett led i utvecklingen, men de kommer inte att försvinna någonstans och de är viktiga för barnen. Men visst finns det en generationsklyfta som kan försvåra förståelsen.

- Barns och ungas mediekultur kan kännas jättefrämmande för en vuxen men det är inte heller något nytt, tänk bara på när videospelen kom, eller före det serietidningarna, eller romanen!

Klavertramp är ok

Isabella Holm tycker att vi vuxna kan skatta oss lyckliga för att de som är unga nu inte kan fiska fram pinsamma bilder från vår ungdom och skratta åt dem.

- De har ju inte spridits någonstans. Kränkningar är aldrig ok, men vi ska nog vara lite nådiga mot unga som klantar till sig på nätet. Tonåren handlar ju ändå om att söka sin identitet.

Att vuxna kan ha svårt att förstå sig på barnens nätanvändning handlar om att de unga lever i en annan kultur än vuxna, menar Holm.

- Och det är få kulturer som man får håna lika mycket som ungdomskulturen. Kanske man också borde lägga fokus på hur vuxna beter sig på nätet?

Och, funderar Holm, hur lätt är det egentligen för vuxna att berätta när de känner sig kränkta eller mobbade i dag?

#NiVetIngenting

  • Tommy Nordlund, Louise Bergman, Malin Ekholm, Peter Sjöholm och Linus Lång.

    #NiVetIngenting: Tack!

    Projektet tar nu slut och vi vill tacka alla som bidragit.

    I en veckas tid har vi lagt fokus på de ungas virtuella liv, med särskild fokus på de kränkningar som förekommer. Vi har belyst de dåliga sidorna men också lyft fram allt det fina med webben. Nu vill vi tacka alla de ungdomar som delat med sig av sin expertis!

  • Banombudsman Tuomas Kurttila med #NiVetIngenting-stämpel

    Barnombudsmannen avråder moralpanik om sociala medier

    Tuomas Kurttila tror mer på engagerade vuxna än på förbud.

    Barnombudsman Tuomas Kurttila ser mycket gott i att barn finns på sociala medier. Han tror mera på engagerade vuxna än strikta åldersgränser och begränsningar.

  • Linda Fagerudd, skolkurator i Pedersöre, sitter  på plastsoffa med #NiVetIngenting i bildens hägra hörn

    Vuxna i skolan: Nätmobbning vanligare men går att tackla

    Vuxna i skolan ska vara lyhörda för att hantera nätmobbning

    Om någon blir trakasserad eller utsatt för hat på nätet, är det i skolan det kan bubbla upp till ytan. Det gäller att ha en öppen atmosfär och goda förhållanden för att kunna tackla problem med till exempel nätmobbning. Det säger Linda Fagerudd som är kurator i Pedersöre.

  • Rektor Anna Magnusson, Tullgårdsskolan i Stockholm, står vid gul vägg med #nivetingenting i hörnet

    Stockholmsskola har koll på näthatet

    Trygghetsenkät hjälper Stockholmsskola hantera nätmobbning

    På Tullgårdsskolan i Stockholm förekommer ytterst lite nätmobbning och nättrakasserier. Det säger skolans rektor, Anna Magnusson, utan att tveka. Varje månad svarar elever på en enkät med frågor om bland annat nätmobbning. Framkommer det problem tar personalen på skolan genast tag i saken.

  • Händer som skriver på en keyboard

    Föräldrar: Vi måste se oss i spegeln

    Vuxna kan inte heller bete sig på sociala medier

    Folk skriver ju vad som helst på Facebook nuförtiden, med namn och bild under, säger Ida Fellman. Och då handlar det om fullvuxna människor!

  • Sociala medier-test

    Testa: Tänker du som en tonåring?

    Bedöm fem situationer och se om 350 tonåringar tänker lika.

    Bedöm fem situationer på sociala medier och svara om någon har gått för långt. Med Svenska Yles test kan du sedan jämföra dig med 350 högstadieelever. Gör du samma bedömningar som tonåringarna?

  • En telefon fotograferar en lapp med texten "hora"

    Blivande läraren: Vi vuxna måste hänga med!

    Mobbning via mobilen är snabb och skoningslös.

    Dagens mobbningsoffer har ingen frizon. Plågoandarna finns ständigt en armlängd bort - i smarttelefonen. De vuxna måste försöka hänga med.

  • Jurist Thomas Sundell på Regionförvaltningsverket i Vasa sitter i föreläsningssal

    Mobilförbud ingen lösning på nätmobbning

    Lagen ger inte skolor rätt att förbjuda mobiler

    Skolan har en skyldighet att erbjuda en trygg miljö och aktivt förebygga mobbning, också nätmobbning. Men att förbjuda användningen av mobiler är inte okej, säger Thomas Sundell på Regionförvaltningsverket.

  • Skolkurator Åsa Carlsson från Vasa övningsskola och Sarah Storm från Folkhälsan.

    Föräldrar ska lära barnen visa respekt på nätet

    Föräldrar behöver inte förstå alla appar.

    Föräldrar behöver inte förstå alla appar. I slutändan handlar det om att lära barnen hur man beter sig i sociala relationer för att minska på nätkränkningarna.

  • Tre redaktörer diskuterar i en soffa.

    Här snackar vi näthat på riktigt

    Det som en del skriver på nätet fast i en verklig situation.

    I vissa hörn av webben är vädret alltid detsamma: ett konstant hagel av elakheter och svordomar - åt alla håll. Tänk om vi skulle prata likadant öga mot öga? Sagt och gjort, här snackar vi riktigt näthat. Observera att videon innehåller ett grovt språk som inte passar alla tittare.

  • Pia Bussman, Melissa Ekström och Dinah Ahl.

    Alla har rätt att trivas på sociala medier

    Gymnasieelever i Ekenäs skapade trivselregler för nätet.

    Man ska tänka efter mera då man rör sig på sociala medier, inte mindre. Därför har elever vid Ekenäs gymnasium arbetat fram trivselregler för hur man ska bete sig respektfullt. Nu hoppas de att principerna sprider sig till andra skolor.

  • FSS viceordförande Rebecca Olin

    “Diskutera näthatet redan då barnen är små”

    Olin: Ta upp problemen innan de går med på sociala medier.

    Näthat och kränkningar en del av flera ungdomars vardag på sociala medier. Enligt Rebecca Olin, viceordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund, borde problemen tas upp redan innan barnen skaffar sina första konton.

  • Maria Peräsalo undersökte hur barn ser på nätmobbning i sin magisteravhandling.

    Nätmobbning upplevs annorlunda

    Sjätteklassare skakar av sig nätmobbningen.

    De sjätteklassare som Maria Peräsalo intervjuat i sin magisteravhandling tar inte lika hårt på nätmobbning som den som sker utanför skärmarna.

  • Tonåringar berättar om nätmobbning

    Hot, hat och öknamn

    Över hälften av tonåringarna har varit med om näthat.

    Vi frågade över trehundra tonåringar på olika håll i Svenskfinland om hur det näthat de mött sett ut. Kränkningarna rör sig om allt från regelrätta dödshot till konflikter med kompisar.

  • Infografik över enkätsvar

    Var tredje förälder vet ingenting

    Yles enkät visar: Nätmobbning vardag i våra högstadier.

    Hälften av tonåringarna har blivit utsatta för kränkningar på nätet men nästan ingen vände sig till en vuxen – det visar Svenska Yles enkät som över 350 finlandssvenska tonåringar svarat på.

  • Överkonstapel Mikael Appel #NiVetIngenting

    Näthat kan i värsta fall ge fängelse

    Skriver man näthat kan det ge böter eller bli en fängelsedom

    Nätmobbning och nättrakasserier blir allt vanligare. Antalet polisanmälningar ökar också, men allt kommer inte till polisens kännedom. Mörkertalet är stort, säger Mikael Appel, överkonstapel på polisen i Vasa.

  • Instagramstjärnan Benjamin Peltonen.

    Benjamin: Näthatare har ett tråkigt liv

    Benjamin hinner inte bry sig om näthatare nuförtiden.

    Med fansen kommer också hatarna. Artisten Benjamin vet. - I början kommer jag ihåg att jag tog åt mig av vissa kommentarer, nu hinner jag inte längre göra det, säger han.

  • En tjej tittar på Instagram på sin telefon.

    "Jag fick massor med hat"

    Kan sociala medier förändra ditt liv?

    Ofta tänker man på sociala medier som en bra kommunikationskälla, men det kan vara annat än det för många.

  • En pratbubbla med texten "Hjälp"

    Här kan du få hjälp

    Vi listar vart du kan vända dig och vilket stöd som finns.

    Om du har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på nätet finns det många alternativ för att få hjälp.. Här har vi sammanfattat hur du kan gå till väga.

  • Peter Sjöholm

    Peter Sjöholm: Varför granska ungdomarnas webbvärld?

    Språket är rått och andra övertramp förekommer också.

    Hur mycket ska barn stå ut med är en fråga som vi ställt oss flera gånger längs med förberedelserna av Yle-satsningen #NiVetIngenting. Det förekommer övertramp på smarttelefonerna och atmosfären kan vara ytterst rå.

  • Flicka som håller i telefon

    #NiVetIngenting - Vad händer riktigt på webben och apparna?

    Yle granskar trakasserier och näthat 19-25.10.

    #NiVetIngenting är en Yle-granskning som pågår 19-25.10. Fokusen ligger på de ungas liv på nätet och i telefonapparna; en värld där det förekommer trakasserier och som många vuxna har en dålig koll på.

  • Tommy Nordlund, Louise Bergman, Malin Ekholm, Peter Sjöholm och Linus Lång.

    Vi gör #NiVetIngenting

    Läs hur du kan kontakta oss.

    Vi är ett team på fem reportrar som jobbar med #NiVetIngenting. Här kan du läsa mera om oss och hur du ska kontakta oss.