Hoppa till huvudinnehåll

Barnombudsmannen avråder moralpanik om sociala medier

Banombudsman Tuomas Kurttila med #NiVetIngenting-stämpel
Banombudsman Tuomas Kurttila med #NiVetIngenting-stämpel Bild: Yle/Linus Lång #nivetingenting

Barnombudsman Tuomas Kurttila tycker det är bra att Svenska Yle lyfter fram tematiken barn och unga på sociala medier i projektet #NiVetIngenting. Han har många tankar om ämnet.

- Det är bäst att inte tänka svartvitt, att en viss miljö i sig skulle vara bra eller dålig för barn, säger barnombudsman Tuomas Kurttila om sociala medier.

Kurttila jämställer den virtuella verkligheten med skolan eller hemmet, som också kan vara bra eller dåliga miljöer. Det väsentliga är att lyssna på barnen och förstå deras upplevelser.

Barnombudsmannen säger att vuxna inte ska hålla panikknappen nedtryckt när det gäller sociala medier, men att man ska ta barns bekymmer på allvar.

- Det är bäst att inte tänka svartvitt om sociala medier.

Kurttila har varit med om fall där hundratals barn har gått med i grupper för att mobba andra barn på sociala medier. I ett fall lyckades vuxna stänga en sådan mobbningsgrupp med 600-700 medlemmar men gruppen återuppstod efter några veckor.

- Också stödelever och elever som hade gått på kurs för att förebygga mobbning var med i mobbningsgruppen.

Enligt barnombudsmannen visar exemplet på att de vuxna inte lyckades få barnen att förstå varför de inte ska mobba. Han tror också att vuxna visar dåliga rollmönster på diskussionsforum som fylls med hatiska och kränkande inlägg.

Sociala medier är här för att stanna

Barnombudsman Tuomas Kurttila på kafé med mobiltelefon i hand
Barnombudsman Tuomas Kurttila tycker det är viktigt att vuxna engagerar sig i vad barnen gör på sociala medier. Barnombudsman Tuomas Kurttila på kafé med mobiltelefon i hand Bild: Yle/Linus Lång tuomas kurttila

Även om Tuomas Kurttila ser problemen lyfter han gärna fram att sociala medier för mycket gott med sig och skapar helt nya umgängesmöjligheter också för barn.

Han berättar ett verkligt exempel om ett barn som är väldigt intresserat av hissar. Förr hade det varit svårt att hitta andra som delar intresset, men nu har han fått vänner och följare över hela världen för sina hissbilder på sociala bilder.

- Forskning visar att de barn som är aktiva på sociala medier de facto också är aktiva i "riktiga" situationer. Men det är här är vuxnas språk, för barnen är det som sker på sociala medier precis lika verkligt, säger barnombudsman Tuomas Kurttila.

Hellre engagemang än förbud

För dagens barn och unga är sociala medier en självklar del av livet. Kurttila lyfter fram vikten av att sociala medier används på ett positivt och inkluderande sätt.

#NiVetIngenting

  • Den här artikeln är en del av Svenska Yles granskning #NiVetIngenting
  • Vi rapporterar 19-25.10.2015
  • Vi granskar ungdomarnas värld på webben och i telefonapparna samt den kränkning och mobbning som förekommer där. Har du ett tips som rör det här får du gärna höra av dig via vår tipsblankett.
  • Utsätts du för nätmobbning eller andra kränkningar? Det går att få hjälp. Läs mera här.
  • Läs mer på svenska.yle.fi/nivetingenting.
- Jag vill inte skapa mera tryck på skolan men det finns exempel där skolan med ganska liten insats har gjort det självklart att hela klassen är med i Whatsapp-grupper, och att både flickor och pojkar deltar likvärdigt, säger Kurttila.

Liksom med allt annat finns det risker på sociala medier men barnombudsmannen tror inte att stränga åldersgränser är en lösning på de problem som kan uppstå. Chatappen Whatsapp har en åldersgräns på 16 år och många andra sociala medier har åldersgränsen 13 år.

Kurttila säger att många föräldrar och till och med lärare medvetet låter barn bryta mot åldersgränserna i tjänstevillkoren - och det är inte något som han fördömer.

- Jag kan inte säga att det är fel, säger Kurttila.

Enligt barnombudsmannen kan det till och med vara en större risk för barnet ifall det inte lär sig att hantera sociala medier, som kan ses som en viktig medborgarfärdighet.

Viktigare än åldersgränser, förbud och begränsningar är att vuxna är engagerade i vad barn gör på sociala medier och att barnen vågar berätta också om negativa upplevelser.

Kurttila hoppas också att de sociala mediebolagen går in för att uppmuntra till positiva miljöer. Han nämner Facebooks "gilla"-knapp som ett utmärkt exempel - alltså att det inte finns någon "ogilla"-knapp.

  • Christian Sandström: Jag var inte i kontakt med mina känslor.

    Jag var inte i kontakt med mina känslor.

    "Du har ingenting att göra här, för du är inte i kontakt med dina känslor". Teaterregissörens ord kom som en kalldusch för skådespelaren Christian Sandström under en repetition på Wasa Teater. Efteråt insåg Christian att regissören gjorde honom en tjänst genom att ruska om och vara ärlig. Nu när han är 44 år tycker han att han kommit i balans. Teaterchefen Christian Sandström berättar om sin inre resa hur han kom i kontakt med sina känslor och om sin homosexualitet.

  • NHL-debuten närmar sig? Chicago förlängde med Pokka

    Har spelat 220 grundseriematcher i AHL, 0 i NHL.

    Efter tre säsonger i AHL väntar försvararen Ville Pokka fortfarande på att göra debut i NHL. Chicago fortsätter att tro på Pokka. Det vittnar ett nytt kontrakt om.

  • Venezuelas högsta domstol sägs ha attackerats

    Det pågår fortfarande omfattande protester i landet.

    Enligt president Nicolas Maduro slängde någon granater mot dolstolen ur en helikopter, men granaterna exploderade inte. På Instagram har en militär har tagit på sig ansvaret för attacken.

#NiVetIngenting

  • #NiVetIngenting: Tack!

    Projektet tar nu slut och vi vill tacka alla som bidragit.

    I en veckas tid har vi lagt fokus på de ungas virtuella liv, med särskild fokus på de kränkningar som förekommer. Vi har belyst de dåliga sidorna men också lyft fram allt det fina med webben. Nu vill vi tacka alla de ungdomar som delat med sig av sin expertis!

  • Barnombudsmannen avråder moralpanik om sociala medier

    Tuomas Kurttila tror mer på engagerade vuxna än på förbud.

    Barnombudsman Tuomas Kurttila ser mycket gott i att barn finns på sociala medier. Han tror mera på engagerade vuxna än strikta åldersgränser och begränsningar.

  • Vuxna i skolan: Nätmobbning vanligare men går att tackla

    Vuxna i skolan ska vara lyhörda för att hantera nätmobbning

    Om någon blir trakasserad eller utsatt för hat på nätet, är det i skolan det kan bubbla upp till ytan. Det gäller att ha en öppen atmosfär och goda förhållanden för att kunna tackla problem med till exempel nätmobbning. Det säger Linda Fagerudd som är kurator i Pedersöre.

  • Stockholmsskola har koll på näthatet

    Trygghetsenkät hjälper Stockholmsskola hantera nätmobbning

    På Tullgårdsskolan i Stockholm förekommer ytterst lite nätmobbning och nättrakasserier. Det säger skolans rektor, Anna Magnusson, utan att tveka. Varje månad svarar elever på en enkät med frågor om bland annat nätmobbning. Framkommer det problem tar personalen på skolan genast tag i saken.

  • Föräldrar: Vi måste se oss i spegeln

    Vuxna kan inte heller bete sig på sociala medier

    Folk skriver ju vad som helst på Facebook nuförtiden, med namn och bild under, säger Ida Fellman. Och då handlar det om fullvuxna människor!

  • Testa: Tänker du som en tonåring?

    Bedöm fem situationer och se om 350 tonåringar tänker lika.

    Bedöm fem situationer på sociala medier och svara om någon har gått för långt. Med Svenska Yles test kan du sedan jämföra dig med 350 högstadieelever. Gör du samma bedömningar som tonåringarna?

  • Blivande läraren: Vi vuxna måste hänga med!

    Mobbning via mobilen är snabb och skoningslös.

    Dagens mobbningsoffer har ingen frizon. Plågoandarna finns ständigt en armlängd bort - i smarttelefonen. De vuxna måste försöka hänga med.

  • Mobilförbud ingen lösning på nätmobbning

    Lagen ger inte skolor rätt att förbjuda mobiler

    Skolan har en skyldighet att erbjuda en trygg miljö och aktivt förebygga mobbning, också nätmobbning. Men att förbjuda användningen av mobiler är inte okej, säger Thomas Sundell på Regionförvaltningsverket.

  • Föräldrar ska lära barnen visa respekt på nätet

    Föräldrar behöver inte förstå alla appar.

    Föräldrar behöver inte förstå alla appar. I slutändan handlar det om att lära barnen hur man beter sig i sociala relationer för att minska på nätkränkningarna.

  • Här snackar vi näthat på riktigt

    Det som en del skriver på nätet fast i en verklig situation.

    I vissa hörn av webben är vädret alltid detsamma: ett konstant hagel av elakheter och svordomar - åt alla håll. Tänk om vi skulle prata likadant öga mot öga? Sagt och gjort, här snackar vi riktigt näthat. Observera att videon innehåller ett grovt språk som inte passar alla tittare.

  • Alla har rätt att trivas på sociala medier

    Gymnasieelever i Ekenäs skapade trivselregler för nätet.

    Man ska tänka efter mera då man rör sig på sociala medier, inte mindre. Därför har elever vid Ekenäs gymnasium arbetat fram trivselregler för hur man ska bete sig respektfullt. Nu hoppas de att principerna sprider sig till andra skolor.

  • “Diskutera näthatet redan då barnen är små”

    Olin: Ta upp problemen innan de går med på sociala medier.

    Näthat och kränkningar en del av flera ungdomars vardag på sociala medier. Enligt Rebecca Olin, viceordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund, borde problemen tas upp redan innan barnen skaffar sina första konton.

  • Nätmobbning upplevs annorlunda

    Sjätteklassare skakar av sig nätmobbningen.

    De sjätteklassare som Maria Peräsalo intervjuat i sin magisteravhandling tar inte lika hårt på nätmobbning som den som sker utanför skärmarna.

  • Hot, hat och öknamn

    Över hälften av tonåringarna har varit med om näthat.

    Vi frågade över trehundra tonåringar på olika håll i Svenskfinland om hur det näthat de mött sett ut. Kränkningarna rör sig om allt från regelrätta dödshot till konflikter med kompisar.

  • Var tredje förälder vet ingenting

    Yles enkät visar: Nätmobbning vardag i våra högstadier.

    Hälften av tonåringarna har blivit utsatta för kränkningar på nätet men nästan ingen vände sig till en vuxen – det visar Svenska Yles enkät som över 350 finlandssvenska tonåringar svarat på.

  • Näthat kan i värsta fall ge fängelse

    Skriver man näthat kan det ge böter eller bli en fängelsedom

    Nätmobbning och nättrakasserier blir allt vanligare. Antalet polisanmälningar ökar också, men allt kommer inte till polisens kännedom. Mörkertalet är stort, säger Mikael Appel, överkonstapel på polisen i Vasa.

  • Benjamin: Näthatare har ett tråkigt liv

    Benjamin hinner inte bry sig om näthatare nuförtiden.

    Med fansen kommer också hatarna. Artisten Benjamin vet. - I början kommer jag ihåg att jag tog åt mig av vissa kommentarer, nu hinner jag inte längre göra det, säger han.

  • "Jag fick massor med hat"

    Kan sociala medier förändra ditt liv?

    Ofta tänker man på sociala medier som en bra kommunikationskälla, men det kan vara annat än det för många.

  • Här kan du få hjälp

    Vi listar vart du kan vända dig och vilket stöd som finns.

    Om du har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på nätet finns det många alternativ för att få hjälp.. Här har vi sammanfattat hur du kan gå till väga.

  • Peter Sjöholm: Varför granska ungdomarnas webbvärld?

    Språket är rått och andra övertramp förekommer också.

    Hur mycket ska barn stå ut med är en fråga som vi ställt oss flera gånger längs med förberedelserna av Yle-satsningen #NiVetIngenting. Det förekommer övertramp på smarttelefonerna och atmosfären kan vara ytterst rå.

  • #NiVetIngenting - Vad händer riktigt på webben och apparna?

    Yle granskar trakasserier och näthat 19-25.10.

    #NiVetIngenting är en Yle-granskning som pågår 19-25.10. Fokusen ligger på de ungas liv på nätet och i telefonapparna; en värld där det förekommer trakasserier och som många vuxna har en dålig koll på.

  • Vi gör #NiVetIngenting

    Läs hur du kan kontakta oss.

    Vi är ett team på fem reportrar som jobbar med #NiVetIngenting. Här kan du läsa mera om oss och hur du ska kontakta oss.